Då är det dags för en ny omgång av Operation Kofta, det lite skojfriska namnet på den kampanj som Energisparkampanjen drog igång som svar på den oljekris som blev effekten av att de oljeproducerande länderna höjde priset till de länder som stöttade Israel i Oktoberkriget 1973. Följden blev stigande priser och oljebrist, och det i en tid då tre fjärdedelar av energin kom från olja. Allt detta ledde till en kortare ransonering av både bensin och el. I januari 1974 beslutades om ransonering ifråga om julgranar på offentlig plats. Viss gatubelysning släcktes. Teven slutade sända klockan tjugotvå.
Budskapet om att spara el, använda mindre varmvatten, stänga av kranen när vi borstar tänderna, sänka värmen inomhus och ta på sig en varm kofta förmedlades genom affischer på bussar, tåg och reklampelare och naturligtvis på teve. Alla tittade på Anslagstavlan. Även jag tyckte det var spännande med Anslagstavlan, svältfödda på tecknade serier som vi barn på 70-talet då var. Och tänk att den lilla gula gubben varje gång kom undan med att kliva fram till anslagstavlan och riva ner alla andras lappar och sätta dit sin egen. Idag hade nog introt med den gule gubbens egenmäktiga förfarande och skadegörelse fått förses med varningstext: inslaget innehåller starka bilder.
Men nu är det alltså på gång igen, och den här gången med Energimyndigheten. Det klatschiga budskapet ska nu förmedlas på olika sätt och parollen är att varje kilowattimme räknas. När Operation Kofta hade varit sjösatt ett tag hade energiförbrukningen minskat med 6 procent jämfört med före krisen. Men hur vi än matats med budskap sedan i våras, visar det sig att energiförbrukningen till och med ökade under september månad.
Något måste göras. Kanske vi nu måste ha ett statsministertal till nationen, likt det som Olof Palme höll 1973, eller som när statsminister Stefan Löfven med allvarsam ton lärde svenska folket att tvätta händerna i pandemins inledning. Nu behöver övergångsstatsminister Magdalena Andersson gå ut och be oss släcka ljuset och ta på oss koftorna.
Det vore också bra om vi kunde få en akademiskt stabil tjänsteman som likt pandemins Anders Tegnell kan förklara och berätta för oss. Energimyndigheten har en utmärkt generaldirektör i Robert Andrén, fil lic i biologi och genetik, med bakgrund på både länsstyrelse och departement. Det vore bra om han i förtroendeingivande ton kunde berätta för oss i vilken utsträckning vi förmår platta till kurvan, för också i denna kris ska vi platta till den kurva av elanvändning som sker främst morgnar och kvällar. Gärna en uppdatering varje dag så att vi kan bänka oss. Vi vill ha kartor över världens, Europas och Sveriges elförbrukning och elmängd, med färgillustrationer och diagram. Det vore också bra om vi kunde få en statselingenjör som kunde bli lite folkkär.
Men till skillnad från 70-talet har vi ju EU som en säker garant för ramarna för vårt beteende. Den nya lagen om krisintervention på elmarknaden antogs 30 september och anger en skyldighet att minska elanvändningen med minst fem procent under höglasttimmar. Alltså, platta till kurvan.
Redan nu görs mycket. Husen runtomkring mig är mörklagda som om elnätet redan vore frånkopplat. Det rimliga är att ransonera julskyltningen och psalmen Nu tändas tusen juleljus kommer i kyrkorna tillämpas sparsamt avseende på elbelysning. Däremot blir det mer stearinljus.
Men, frånsett familjer som oroar sig för hur de ska kunna leva fortsättningsvis, kanske det kan komma något gott ur detta. Eller som Olof Palme uttryckte det 1973: "Ur dagens kris kommer att födas många idéer och uppslag om hur vi ska kunna hushålla bättre med energi, planera för framtid, kanske delvis förändra vårt sätt att leva."
