G 2013:1 Kristen människosyn
Mitt tilläggsyrkande:
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att ta fram ett webbaserat studiematerial om aktuella etiska frågor, i syfte att möjliggöra en fördjupning och ökad kunskap i dessa frågor i församlingarna.
Hur många här vet vad ett KUB-test är? Hur många här vet vad som avses med ”vård som inte kan anstå”? Hur ofta diskuterar ni sederingsterapi vid kyrkkaffena?
Och hur sätter vi dessa och andra begrepp i relation till de ord som ärkebiskopen inledde vårt kyrkomöte med för några veckor sedan:
" Gud har gett varje människa samma värde, ett värde i sig, faktiskt oberoende av nyttighet och duglighet. Människan är helig. Hon har värde i sig. Hon har inte sitt värde genom att vara till för något. Hon har sitt värde i sig. Inte till salu. Helig."
Orden berör kristen tro, kristen etik, kristen människosyn.
En motion om just kristen människosyn har Gudstjänstutskottet nu behandlat. Nils Gårder och Erik Sjöstrand vill att Kyrkomötet uppdrar till kyrkostyrelsen att initiera ett samtal i Svenska kyrkans församlingar, men utskottet menar att det redan samtalas, och att det redan finns material.
Visst finns det material. Det finns en uppsjö av dokument att leta upp och läsa in sig på. Men jag skulle önska ett webbforum där det samlat finns uppdaterad information om aktuella etiska frågor – med Svenska kyrkan som tydlig avsändare. Det handlar inte alls om att i alla frågor ha säkra svar, utan om tydliga frågor. Det handlar inte alls om att behöva ta ställning, men att veta vilka positioner som finns att inta. Självklart kommer vi fram till olika slutsatser, vilket är i linje med att vara en luthersk kyrka, men vi behöver en ökad kunskap om vilka slutsatser det finns att landa i.
Och kunskap behövs, om vi inte ska vara hänvisade till enbart känslan som orienteringspunkt.
Det handlar till exempel om problematiken med fosterdiagnostik, den särbehandling som sker av personer utan svenskt personnummer inom hälso - och sjukvården.
Vad skulle man kunna säga om de här och andra frågor, om man vill argumentera utifrån en kristen människosyn? Vad betyder det att kompromissa med människosynen för att man inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att agera i enlighet med den? Kan vi överhuvudtaget kompromissa med vår människosyn eller är det kanske så att vi hela tiden tvingas till det och vad är det då som styr eller bör styra vårt agerande?
Kyrkans uppdrag är att vara ljus och salt, men ska vi kunna vara det på trovärdigt sätt krävs kunskap, ökad kunskap och ökad medvetenhet.
Med en kunskapsbank på webben skulle vi lättare kunna bedriva opinionsbildning eller åtminstone kunna vara med och prata om etiska dilemman i vardagen.
Det skulle också kunna samla upp en hel del av de frågor om kyrkans förhållningssätt i olika sociala frågor, som vi diskuterat här i kyrkomötet idag.
Utskottet menar att allt detta ryms i projektet ”Dela tro – dela liv”. Men hur mycket går det att knöka in i redan pågående projekt? Självklart kommer människosynsfrågorna att aktualiseras i ”Dela tro – dela liv”, men jag skulle inte bli förvånad om vi kommer fram till att vi behöver ökad kunskap och ökad medvetenhet.
Så varför inte satsa på det ifrån början, med ett samlat, webbaserat studiematerial?
Betänkandet Kristen människosyn G2013:1
Visar inlägg med etikett Kyrkomötet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kyrkomötet. Visa alla inlägg
Biskoplig aktivitet
I en av debatterna idag berördes den gamla hederliga frågan om huruvida biskoparna ska ha rösträtt i Kyrkomötet eller inte. Biskoparna själva vill inte ha det - de menar att vi hittat en bra modell i att biskoparna sitter i Läronämnden, samt att de har förslagsrätt och yttranderätt i Kyrkomötet. Dessutom finns en särskild beslutsordning som gör att biskoparna har en särskilt vetorätt när Kyrkomötet håller på att fatta beslut som strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
I vilket fall. Då tyckte Lennart Sacrédeus från Levande Kristdemokrater i Svenska kyrkan att biskoparna kunde bli mer aktiva i Kyrkomötet. Eva Brunne förklarade att de är med och de är aktiva. Det räckte dock inte för Lennart S.
Jag vet att (de flesta) biskoparna är aktiva i sina utskott och tillför värdefull information. Jag kan dock tycka att de kunde vara uppe oftare i talarstolen och dela med sig till samtliga av kunskaper och insikter. De har ju faktiskt en hel del att säga!
Jag tycker också att Läronämnden kunde breda ut sig lite mer i sina texter. Visserligen är de flesta frågor som kommer upp motionsvägen repriser från förr, men att bara hänvisa till tidigare läromässiga ställningstaganden tycker jag är tråkigt.
Det är fint att biskoparna kanske vill "släppa fram" kyrkomötesledamöterna. Men jag önskar ändå att de kunde komma fram och vara lite Mirjam och Mose i talarstolen -oftare än nu. Det är en fröjd att se ärkebiskopen kliva fram och spänna ögonen i auditoriet. Biskop Ragnars eftertänksamma klokheter. Ja, mer!
Kyrkans tidning
I vilket fall. Då tyckte Lennart Sacrédeus från Levande Kristdemokrater i Svenska kyrkan att biskoparna kunde bli mer aktiva i Kyrkomötet. Eva Brunne förklarade att de är med och de är aktiva. Det räckte dock inte för Lennart S.
Jag vet att (de flesta) biskoparna är aktiva i sina utskott och tillför värdefull information. Jag kan dock tycka att de kunde vara uppe oftare i talarstolen och dela med sig till samtliga av kunskaper och insikter. De har ju faktiskt en hel del att säga!
Jag tycker också att Läronämnden kunde breda ut sig lite mer i sina texter. Visserligen är de flesta frågor som kommer upp motionsvägen repriser från förr, men att bara hänvisa till tidigare läromässiga ställningstaganden tycker jag är tråkigt.
Det är fint att biskoparna kanske vill "släppa fram" kyrkomötesledamöterna. Men jag önskar ändå att de kunde komma fram och vara lite Mirjam och Mose i talarstolen -oftare än nu. Det är en fröjd att se ärkebiskopen kliva fram och spänna ögonen i auditoriet. Biskop Ragnars eftertänksamma klokheter. Ja, mer!
Kyrkans tidning
Varför vi inte kan ha kvinnoprästmotståndare som arbetsledare
TU 2013:7 Behörighet som arbetsledare
Ordförande, kyrkomötet:
Mitt förslag till beslut: bifall till utskottets förslag att bifalla motion 37.
Min första tanke när jag läste Bo Hanssons motion var: är det här en klok väg att gå? Bidrar det till lugn och ro i församlingarna, eller leder det till ytterligare låsta positioner? Och är inte det här med motstånd mot kvinnliga präster en generationsfråga?
Så tänkte jag på de vittnesbörd om bekymmer som når mig och andra. Prästvigda kvinnor far ila. Prästvigda män som stöder kyrkans ordning, misstänkliggörs. Jag läser på internet unga prästers pessimistiska suckar om vår kyrka, vår ordning, våra biskopar.
Bevis – tider, platser, namn på inblandade efterfrågas ibland, och det gäller olika typer av missförhållanden. Jag har levererat sådan typ av information vid ett par tillfällen. Det har inte alltid blivit helt bra, varken för enskilda eller för kyrkan som helhet och enhet. Det frestar på, och jag talar numera hellre med min biskop än med Kyrkans tidning.
Det behövs en tillskärpning i den riktning som motionären föreslår. Det kommer att innebära att duktiga präster och diakoner kommer att sättas i andra uppgifter än arbetsledarens. Men det bästa vore ju om ni som inte godkänner giltigheten i prästvigda kvinnors vigning kunde tänka ett varv till. Vad är viktigast? Vara med och ta ansvar och leda kyrkan framåt, eller vara emot kvinnliga präster?
Vad gäller definitionsfrågor, är jag övertygad om att kyrkostyrelsens utredare kommer fram till goda lösningar.
Motionen och betänkandet
Kyrkans tidning
Ordförande, kyrkomötet:
Mitt förslag till beslut: bifall till utskottets förslag att bifalla motion 37.
Min första tanke när jag läste Bo Hanssons motion var: är det här en klok väg att gå? Bidrar det till lugn och ro i församlingarna, eller leder det till ytterligare låsta positioner? Och är inte det här med motstånd mot kvinnliga präster en generationsfråga?
Så tänkte jag på de vittnesbörd om bekymmer som når mig och andra. Prästvigda kvinnor far ila. Prästvigda män som stöder kyrkans ordning, misstänkliggörs. Jag läser på internet unga prästers pessimistiska suckar om vår kyrka, vår ordning, våra biskopar.
Bevis – tider, platser, namn på inblandade efterfrågas ibland, och det gäller olika typer av missförhållanden. Jag har levererat sådan typ av information vid ett par tillfällen. Det har inte alltid blivit helt bra, varken för enskilda eller för kyrkan som helhet och enhet. Det frestar på, och jag talar numera hellre med min biskop än med Kyrkans tidning.
Det behövs en tillskärpning i den riktning som motionären föreslår. Det kommer att innebära att duktiga präster och diakoner kommer att sättas i andra uppgifter än arbetsledarens. Men det bästa vore ju om ni som inte godkänner giltigheten i prästvigda kvinnors vigning kunde tänka ett varv till. Vad är viktigast? Vara med och ta ansvar och leda kyrkan framåt, eller vara emot kvinnliga präster?
Vad gäller definitionsfrågor, är jag övertygad om att kyrkostyrelsens utredare kommer fram till goda lösningar.
Motionen och betänkandet
Kyrkans tidning
Intressant på Kyrkomötet: riktat församlingsbidrag och kristen människosyn
Sista kyrkomötessessionen för min del inleddes idag med gruppmöte. Som en del av er redan vet, kandiderade jag inte i 2013 års kyrkoval, utan byter nu nomineringsgrupp till POSK och tar därför time out från uppdrag. Anledningen till bytet kan jag återkomma till.
(Jag grämer mig dock oerhört av att det förlorade FISK-mandatet gick till den nomineringsgrupp som jag står längst ifrån. Med facit i hand kanske jag skulle kandiderat ändå och därmed hoppats säkra ett mandat - och sedan lämna platsen till nummer 2. Nu gjorde vi inte så, men i kyrkovalet 2017 kommer jag igen!)
Åter till 2013 års kyrkomöte. I årets skörd av betänkanden som ska gås igenom finns en hel del intressanta frågor.
Budgetutskottets betänkande 2013:1 är Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån åren 2014-2016. En återkommande punkt i denna är det riktade församlingsbidraget som under åren sett ut på olika sätt. Varianten "direkt till församlingarna" är den jag uppskattat mest - sedan kom "till stiften" för diverse ändamål som oftast har landat i samordningsåtgärder och administrativa effektiviseringar.
Dessa administrativa effektiviseringar stavas GAS, och resultaten har varit minst sagt skiftande.
Men nu ser utskottets förslag ut så här:
Toppen! Visserligen måste pengarna gå via stiften, men riktningen är tydlig: det riktade församlingsbidraget är destinerat till pastorat och församlingar! Det där med ökad samverkan fanns inte med i Kyrkostyrelsens skrivning, men är på olika sätt är nödvändigt och kreativt. Det allra viktigaste är det som särskilt bör beaktas: nämligen barn och ungas behov.
Gudstjänstutskottet har behandlat Nils Gårders och Erik Sjöstrands motion om kristen männniskosyn (G 2013:1). De vill att Kyrkomötet uppdrar till kyrkostyrelsen att initiera ett samtal i Svenska kyrkans församlingar om kristen människosyn. Det vill dock inte utskottet, som tycker att det redan samtalas, och att det redan finns material.
Jag är dock beredd att hålla med motionärerna! Minns det utförliga materialet som kom när vi diskuterade äktenskapsfrågan. Jag vet flera som fördjupat sig i frågan och som fått nya insikter åt ena och andra hållet. Ett liknande samtalsunderlag skulle vara gott att få i de frågor som motionen berör. Det handlar till exempel om problematiken med fosterdiagnostik (som jag bloggat om här).
Det handlar till exempel om den särbehandling som sker av personer utan svenskt personnummer inom hälso - och sjukvården. Ur motionen:
Kyrkans uppdrag är att vara ljus och salt, men ska vi kunna vara det på trovärdigt sätt krävs kunskap. En satsning likt den Gårder och Sjöstrand föreslår, skulle kunna leda till ökad kunskap och ökad medvetenhet.
Intressant! Visst finns det material att plocka ihop. Statens Medicin-etiska råd, Sveriges Kristna Råd med mera. Men jag skulle uppskatta ett samlat, uppdaterat material. Gärna webbaserat så att det lätt kan uppdateras.
(Jag grämer mig dock oerhört av att det förlorade FISK-mandatet gick till den nomineringsgrupp som jag står längst ifrån. Med facit i hand kanske jag skulle kandiderat ändå och därmed hoppats säkra ett mandat - och sedan lämna platsen till nummer 2. Nu gjorde vi inte så, men i kyrkovalet 2017 kommer jag igen!)
Åter till 2013 års kyrkomöte. I årets skörd av betänkanden som ska gås igenom finns en hel del intressanta frågor.
Budgetutskottets betänkande 2013:1 är Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån åren 2014-2016. En återkommande punkt i denna är det riktade församlingsbidraget som under åren sett ut på olika sätt. Varianten "direkt till församlingarna" är den jag uppskattat mest - sedan kom "till stiften" för diverse ändamål som oftast har landat i samordningsåtgärder och administrativa effektiviseringar.
Dessa administrativa effektiviseringar stavas GAS, och resultaten har varit minst sagt skiftande.
Men nu ser utskottets förslag ut så här:
7. Kyrkomötet beslutar att destinera ett riktat församlingsbidrag om 100 miljoner
kronor år 2014 via stiften till pastorat och till församlingar som inte ingår i
pastorat, att användas till åtgärder som leder till ökad samverkan mellan
församlingar i syfte att uppnå bestående förändringar, varvid barn och ungas
behov särskilt bör beaktas. Beloppet avsätts proportionerligt, utifrån antalet
kyrkotillhöriga per den 1 januari 2013. Bidraget finansieras med del av de 119
miljoner kronor som enligt årsbokslutet 2012 överstiger 125 procent av
målkapitalet.
Toppen! Visserligen måste pengarna gå via stiften, men riktningen är tydlig: det riktade församlingsbidraget är destinerat till pastorat och församlingar! Det där med ökad samverkan fanns inte med i Kyrkostyrelsens skrivning, men är på olika sätt är nödvändigt och kreativt. Det allra viktigaste är det som särskilt bör beaktas: nämligen barn och ungas behov.
Gudstjänstutskottet har behandlat Nils Gårders och Erik Sjöstrands motion om kristen männniskosyn (G 2013:1). De vill att Kyrkomötet uppdrar till kyrkostyrelsen att initiera ett samtal i Svenska kyrkans församlingar om kristen människosyn. Det vill dock inte utskottet, som tycker att det redan samtalas, och att det redan finns material.
Jag är dock beredd att hålla med motionärerna! Minns det utförliga materialet som kom när vi diskuterade äktenskapsfrågan. Jag vet flera som fördjupat sig i frågan och som fått nya insikter åt ena och andra hållet. Ett liknande samtalsunderlag skulle vara gott att få i de frågor som motionen berör. Det handlar till exempel om problematiken med fosterdiagnostik (som jag bloggat om här).
Det handlar till exempel om den särbehandling som sker av personer utan svenskt personnummer inom hälso - och sjukvården. Ur motionen:
"Till vilken gräns ska en persons rättsliga status i det land som hon eller han vistas i vara avgörande för hur personen behandlas i sjukvården? Företrädare för fem vårdorganisationer reagerar starkt mot den särbehandling som lagen anger ska ske av papperslösa och asylsökande:Ja, vad skulle man kunna säga om de här och andra frågor, om man vill argumentera utifrån en kristen människosyn? Vad betyder det att kompromissa med människosynen för att man inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att agera i enlighet med den? Kan vi överhuvudtaget kompromissa med vår människosyn eller är det kanske så att vi hela tiden tvingas till det och vad är det då som styr eller bör styra vårt agerande?En grundbult i vårdprofessionernas yrkesetik är att behandla alla människor lika oavsett kön, ålder, härkomst eller social position. (…) Det finns endast ett kriterium för att avgöra om vård ska ges eller inte, nämligen personens behov av hälso- och sjukvård. Att sär-behandla en grupp individer är inte förenligt med Hälso- och sjukvårdslagen som anger att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. (SvD Brännpunkt den 20 maj 2013 ”Vi tvingas bryta mot vår etik”)"
Kyrkans uppdrag är att vara ljus och salt, men ska vi kunna vara det på trovärdigt sätt krävs kunskap. En satsning likt den Gårder och Sjöstrand föreslår, skulle kunna leda till ökad kunskap och ökad medvetenhet.
Intressant! Visst finns det material att plocka ihop. Statens Medicin-etiska råd, Sveriges Kristna Råd med mera. Men jag skulle uppskatta ett samlat, uppdaterat material. Gärna webbaserat så att det lätt kan uppdateras.
Kyrkomötet igång
Idag inleddes Kyrkomötet 2013 på riktigt med gudstjänst i domkyrkan och högtidlig ceremoni i Universitetshuset. Drottning Silvia och kronprinsessan Victoria var med och såg glada ut. Ordförande Gunnar Sibbmark höll tal, ärkebiskopen förstås, Dame Mary Tanner från Kyrkornas Världsråd och en biskop från Köpenhamn. När den senare talade begrep jag inte ett ord, men det lät bra ändå.
Anders Wejryd talade om omriktning och omprioritering av Svenska kyrkan. Vi behöver texta ut varför vi ägnar oss åt samhällsfrågor. Gud verkar i alla, oavsett tro, genom den heliga Ande.
Bäst var ändå Amanda Carlshamres tal. Hon är ny förbundsordförande i Svenska kyrkans Unga och klarade sitt uppdrag med bravur. Bland annat påminde hon oss ledamöter om att vi är valda till Kyrkomötet för att göra skillnad. Tips till nästa år: överlämna ett medlemskort i Svenska kyrkans Unga till prinsessan Estelle!
Efter sedvanliga val och remitteringar gick vi till utskotten. Känns som att vi har fler motioner än vanligt, men de flesta frågor som tas upp har luftats förut i Kyrkomötet, och de lär avslås. Vore kanske bra om det fanns ett alternativ till avslag och bifall - nämligen att motionen anses vara besvarad. I Tillsyns - och uppdragsutskottet har vi alltså idag talat om domprostar, biskopar, diakoner, kyrkobokföring, församlingsinstruktioner, präster och överklagandenämnden.
Här finns allt offentligt kyrkomötesmaterialKyrkans tidningDagen
Anförande i Kyrkomötet: 0 2012:01 Ändringar i Kyrkoordningen mm
Ordförande, ledamöter, biskopar och åhörare,
bifall till utskottets förslag. Jag vill särskilt framföra Runar Patrikssons och mitt tack för det sätt som vår motion från 2009 om barnkonsekvensanalys har tagits emot och nu landat i ett förslag om paragraf i kyrkoodningen.
Jag konstaterar dock att Kyrkostyrelsen inte ser det som praktiskt möjligt att införa krav på barnkonsekvensanalys när det gäller Kyrkomötets beslut, så där får jag återkomma. Det finns ju dock inga hinder för att på frivillig väg tänka in barnperspektivet när det gäller våra beslut här.
Jag är övertygad om att det här kommer att bli mycket bra för Svenska kyrkan.
Betänkande O 2012:01 Ändringar i Kyrkoordningen mm
Anförande i Kyrkomötet: B 2012:01 Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån 2013-2015
Ordförande, biskopar, ledamöter och åhörare!
Jag yrkar bifall till budgetutskottets förslag, med en särskild glädje över förslaget att till ram 2014-2015 anslå 100 MKR i riktat församlingsbidrag för administrativ samverkan.
Till vardags finns jag i Svenska kyrkan i Skövde, och vi är med i dessa samverkansprojekt. Ur barnkonsekvensanalyssynpunkt är det viktigt att vi samordnar resurserna på det administrativa planet - till förmån för bland annat barn - och ungdomsverksamheten.
Det finns naturligtvis för - och nackdelar med kyrknätet, GIP, GAS och GTP, men det är framtidsvägen. Och utan det riktade församlingsbidraget hade det inte varit möjligt. Stöd finns i 2013 års budget, men det vore bra att redan nu veta läget inför 2014 och 2015.
B 2012:01 Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån 2013-2015
Jag yrkar bifall till budgetutskottets förslag, med en särskild glädje över förslaget att till ram 2014-2015 anslå 100 MKR i riktat församlingsbidrag för administrativ samverkan.
Till vardags finns jag i Svenska kyrkan i Skövde, och vi är med i dessa samverkansprojekt. Ur barnkonsekvensanalyssynpunkt är det viktigt att vi samordnar resurserna på det administrativa planet - till förmån för bland annat barn - och ungdomsverksamheten.
Det finns naturligtvis för - och nackdelar med kyrknätet, GIP, GAS och GTP, men det är framtidsvägen. Och utan det riktade församlingsbidraget hade det inte varit möjligt. Stöd finns i 2013 års budget, men det vore bra att redan nu veta läget inför 2014 och 2015.
B 2012:01 Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån 2013-2015
Anförande i Kyrkomötet: Betänkande O 2012:2
Ordförande, ledamöter, biskopar, åhörare!
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Förslaget är bra. Det är flexibelt, försett med en lägstanivå för att man lokalt ska komma fram till lämplig lösning.
Det är klart, Dag Sandahl, att förutsättningarna för Svenska kyrkan har förändrats. Det är inte som på 50-talet. Människor flyttar från landsbygdsförsamlingarna. Invandringen ger en mångfald av andra kristna traditioner och andra religioner. Människor engagerar sig i kyrkan för att de vill, inte för att det förväntas av dem av det omgivande samhället.
Kalla det reträtt, eller kalla det omvärldsanalys.
Jag vill också med emfas uttrycka min irritation när man i kyrkliga sammanhang skiljer mellan s k kyrkligt och s k världsligt. Styrning och ledning gäller hela verksamheten. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett levande församlingsliv, och då är det inte oviktigt hur stödfunktionerna lön, ekonomi, IT etc fungerar. Håll samman perspektiven! Skräckexemplet är när kyrkoherdar "hoppar av" för att de vill ägna sig åt prästerliga uppgifter, precis som att styrning och ledning inte är en prästerlig uppgift.
Vi behöver till och med lägga mer resurser just nu på gemensam samverkan för att på sikt frigöra mer till kärnverksamheten.
Jag ser med tillit på Svenska kyrkans framtid. Förslaget här bidrar till det.
Det innebär absolut inte att vi inte ska se problemen. Det innebär däremot att vi ska göra något åt problemen. Vad som sedan är problem och inte, lär vi inte komma till någon konsensus om.
Närvaro, öppenhet och hopp är Svenska kyrkans kärnord. Det kräver en del kreativitet, tankeverksamhet och lokalt ansvarstagande, bland annat om konstruktiva pastorala strukturer.
Avslutningsvis: Svenska kyrkan i Täby, Sveriges största församling, blev nyligen Årets arbetsgivare. Är det en tillfällighet?
Betänkande O 2012:2
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Förslaget är bra. Det är flexibelt, försett med en lägstanivå för att man lokalt ska komma fram till lämplig lösning.
Det är klart, Dag Sandahl, att förutsättningarna för Svenska kyrkan har förändrats. Det är inte som på 50-talet. Människor flyttar från landsbygdsförsamlingarna. Invandringen ger en mångfald av andra kristna traditioner och andra religioner. Människor engagerar sig i kyrkan för att de vill, inte för att det förväntas av dem av det omgivande samhället.
Kalla det reträtt, eller kalla det omvärldsanalys.
Jag vill också med emfas uttrycka min irritation när man i kyrkliga sammanhang skiljer mellan s k kyrkligt och s k världsligt. Styrning och ledning gäller hela verksamheten. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett levande församlingsliv, och då är det inte oviktigt hur stödfunktionerna lön, ekonomi, IT etc fungerar. Håll samman perspektiven! Skräckexemplet är när kyrkoherdar "hoppar av" för att de vill ägna sig åt prästerliga uppgifter, precis som att styrning och ledning inte är en prästerlig uppgift.
Vi behöver till och med lägga mer resurser just nu på gemensam samverkan för att på sikt frigöra mer till kärnverksamheten.
Jag ser med tillit på Svenska kyrkans framtid. Förslaget här bidrar till det.
Det innebär absolut inte att vi inte ska se problemen. Det innebär däremot att vi ska göra något åt problemen. Vad som sedan är problem och inte, lär vi inte komma till någon konsensus om.
Närvaro, öppenhet och hopp är Svenska kyrkans kärnord. Det kräver en del kreativitet, tankeverksamhet och lokalt ansvarstagande, bland annat om konstruktiva pastorala strukturer.
Avslutningsvis: Svenska kyrkan i Täby, Sveriges största församling, blev nyligen Årets arbetsgivare. Är det en tillfällighet?
Betänkande O 2012:2
Största församlingen blev årets arbetsgivare
Jag tror inte att det är en tillfällighet att det blev Sveriges största församling, Täby, som blev årets arbetsgivare. Resurser och möjligheter är viktiga ledord. Inte helt oviktigt i strukturfrågesammanhang.
Kyrkans tidning
Motion om jourhavande präst på nätet uppmärksammad i Dagen
Idag berättar tidningen Dagen om att Vivianne Wetterlings och min motion till Kyrkomötet om jourhavande präst på nätet nu kan bli verklighet.
"Redan 2009 föreslog Karin Långström Vinge och Vivianne Wetterling, båda folkpartister i Svenska kyrkan, till Kyrkomötet att ”jourhavande präst” också borde finnas på nätet.
”Det borde inte vara så svårt. Det som är smidigt med nätet är att det behöver ju inte vara något speciellt upptagningsområde. Någon i Borås kan ju chatta med någon i Kiruna och tvärt om. Och precis som på 112-tjänsten kan prästen som du chattar med vara anonym. Det gäller bara att våga och se möjligheten”, förklarade prästen och kyrkopolitikern Karin Långström Vinge till Dagen då. I dag är hon nöjd med att deras förslag ser ut att bli verklighet.
– Det är jättebra att det sätts fart! Det är ju inte de sociala medierna som är ändamålet i sig, men det är det bästa verktyget att nå unga människor i dag."
Surfa ut och gör alla folk till lärjungar
Ny kultur?
Skrivet i mitt kommentarsfält a propos betänkandet om strukturfrågor och förslaget att införa indirekta val till församlingsrådet:
Grönt ljus för nya strukturer
Marta Axner bloggar bra
Läs även andra bloggares åsikter om Svenska kyrkan, kyrkomötet.
"Problemet är inte minst att många kyrkofullmäktige nog anser att det är viktigare att personerna i församlingsråden representerar sin nomineringsgrupp än sin sin församling. Får t.ex. lista A 40% i valet på pastoratsvivå så anser vissa att de ska ha 40% i alla församlingsråd oavsett om de har folk därifrån eller inte."Visst finns det risk att det blir så. Men vad fantastiskt det vore om det kunde utvecklas en ny kultur - att kyrkopolitiska nördar och folk utanför listorna men engagerade ändå kunde jobba tillsammans i församlingsråden. Vilken bra valfråga! Vi är villiga att släppa ifrån oss platser till engagerade församlings - och pastoratsbor - även om de inte står med på "våra listor"!
Grönt ljus för nya strukturer
Marta Axner bloggar bra
Läs även andra bloggares åsikter om Svenska kyrkan, kyrkomötet.
Kommentar till motion nr 38: Redovisning av präster som avsagt sig vigselrätten
Idag fick jag anledning att yttra mig över följande motion:
Jag undrar över varför en sådan här rapport skulle vara nödvändig. Vi vet vilka de 9 prästerna är. De utför inte en sådan stor grupp, så att Svenska kyrkans vigslar skulle vara i fara. Jag tänker att vi ¨nu måste lämna vigselfrågan därhän, och inte ytterligare späda på salt i såren. Det är svårt nog för många - och jag tänker att det ändå är en Guds nåd att många av dessa präster som var och är tveksamma till vigselbeslutet ändå finner i sina hjärtan att de ska stanna kvar och tjäna församlingarna.
Vi är många andra som kan ta hand om vigslarna. Låt oss inte stigmatisera de som avviker från majoriteten. Låt oss vara aningens generösa, och varför inte lysa frid över den här frågan, så långt som det på oss - i majoriteten - ankommer?
Däremot kommer jag inte att tiga när någon hbtq-person far illa på grund av den avvikande uppfattningen (i Svenska kyrkans sammanhang). Men det är en helt annan sak än att backa tillbaka och säga godnatt till vigselrätten, och att passa över till någon kollega.
Ska det nu redovisas uppgifter, vore det mer fruktbart att redovisa till exempel hur många av kyrkogårdarna som miljöcertifierats under det gångna året. Det tycker jag är mer positivt.
Kyrkomötet
Motion 2012:38
av Sven Kragh
Redovisning av präster som avsagt sig vigselrätten
Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med rapport till kyrkomötena 2013 och 2015 och redovisa hur många av Svenska kyrkans präster (i tjänst, både i Svenska kyrkan och hos fristående organisationer och pensionärer), som avsagt sig uppdraget att vara vigselförrättare hos Kammarkollegiet.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att redovisa från vilka stift dessa präster kommer.
Motivering
Kyrkomötet uppdrog till styrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag att lämna förslag till ändringar i kyrkoordningen för att säkerställa att prästerna har vigselrätt. Kyrkostyrelsen återkommer nu till kyrkomötet med skrivelsen Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2011. På sid 44 ff. redovisar styrelsen sin handläggning av kyrkomötets skrivelse 2011:13 med TU 2011:6 Förordnande som vigselförrättare m.m.
Man redovisar att en majoritet av remissinstanserna anser att nuvarande reglering är tillräcklig och att information och administrativt stöd är en väg att gå. Styrelsen avser att inleda informations- och utbildningsinsatser i samråd med biskopsmötet i frågan. Jag anser dock att detta bör kombineras med en
återkoppling till kyrkomötet. Därför föreslår jag enligt ovan.
Karlstad den 20 juli 2012
Sven Kragh (C)
Jag undrar över varför en sådan här rapport skulle vara nödvändig. Vi vet vilka de 9 prästerna är. De utför inte en sådan stor grupp, så att Svenska kyrkans vigslar skulle vara i fara. Jag tänker att vi ¨nu måste lämna vigselfrågan därhän, och inte ytterligare späda på salt i såren. Det är svårt nog för många - och jag tänker att det ändå är en Guds nåd att många av dessa präster som var och är tveksamma till vigselbeslutet ändå finner i sina hjärtan att de ska stanna kvar och tjäna församlingarna.
Vi är många andra som kan ta hand om vigslarna. Låt oss inte stigmatisera de som avviker från majoriteten. Låt oss vara aningens generösa, och varför inte lysa frid över den här frågan, så långt som det på oss - i majoriteten - ankommer?
Däremot kommer jag inte att tiga när någon hbtq-person far illa på grund av den avvikande uppfattningen (i Svenska kyrkans sammanhang). Men det är en helt annan sak än att backa tillbaka och säga godnatt till vigselrätten, och att passa över till någon kollega.
Ska det nu redovisas uppgifter, vore det mer fruktbart att redovisa till exempel hur många av kyrkogårdarna som miljöcertifierats under det gångna året. Det tycker jag är mer positivt.
Fördelar med strukturförslaget
Det finns en del som höjt ett varningens finger när det gäller församlingsråden, och som menar att församlingen nu urholkas. Jag tror att det är precis tvärtom.
Det fiffiga med att det inte är direktval till församlingsrådet, är bland annat att man inte behöver stå på någon lista för att vara med i församlingsrådet. Det innebär en större närhet, eftersom man inte behöver gå den "långa" vägen som kyrkopolitiker. Istället utses församlingsrådet av kyrkofullmäktige, som (förhoppningsvis) har ett gäng entusiastiska, engagerade människor som vill ta ansvar. Dessa ser man dessutom på nomineringsstämman som föregår beslutet vilka som ska sitta i församlingsrådet.
Det som idag tyvärr ofta är fallet i våra församlingar, är att listorna "tagit slut" efter att folk hoppat av. Det ger ingen bra demokrati eller närhet. För den som önskar mindre politisering och enklare valprocedur är det bara att stillsamt jubla över förslaget.
Anledningen till att det i förslaget anges en "minstanivå" när det gäller församlingsrådens uppgifter (som till exempel att utse kyrkvärdar) är att modellen ska passa alla slags församlingar. Det ska funka i såväl storstad som glesbygd. Har man goda förutsättningar för ett ansvarstagande församlingsråd, finns det ju ingen anledning att kyrkofullmäktige inte skulle delegera fler och fler uppgifter till församlingsrådet. En gnutta tillit behövs.
Det behöver inte alls bli någon stordrift, i den meningen att alla församlingsbor föses ihop som kor i en gigantisk lagård. Istället är det så att stödfunktionerna kan centraliseras, så att resurser kan frigöras för den grundläggande uppgiften. I ljuset av detta är GIP, GAS och GTP helt rätta steg på vägen.
Samma sak när det gäller gudstjänsterna. I förslaget anges minstanivån en huvudgudstjänst/söndag/pastorat. Men detta är naturligtvis minstanivån! Det finns inget som säger att man inte kan ha fler. Om någon församling endast vill ha stavgång med sopplunch på torsdagar istället för gudstjänst, är detta naturligtvis en sak för tillsynsfunktionen.
Församlingsinstruktionen är ett viktigt instrument för tillsynen, och bör vara ett styrdokument i större utsträckning än idag, då den kan tendera att vara en flaschig informationsbroschyr om församlingens verksamhet.
Organisationsutskottet säger ja/Kyrkans tidning
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
Dagen
Det fiffiga med att det inte är direktval till församlingsrådet, är bland annat att man inte behöver stå på någon lista för att vara med i församlingsrådet. Det innebär en större närhet, eftersom man inte behöver gå den "långa" vägen som kyrkopolitiker. Istället utses församlingsrådet av kyrkofullmäktige, som (förhoppningsvis) har ett gäng entusiastiska, engagerade människor som vill ta ansvar. Dessa ser man dessutom på nomineringsstämman som föregår beslutet vilka som ska sitta i församlingsrådet.
Det som idag tyvärr ofta är fallet i våra församlingar, är att listorna "tagit slut" efter att folk hoppat av. Det ger ingen bra demokrati eller närhet. För den som önskar mindre politisering och enklare valprocedur är det bara att stillsamt jubla över förslaget.
Anledningen till att det i förslaget anges en "minstanivå" när det gäller församlingsrådens uppgifter (som till exempel att utse kyrkvärdar) är att modellen ska passa alla slags församlingar. Det ska funka i såväl storstad som glesbygd. Har man goda förutsättningar för ett ansvarstagande församlingsråd, finns det ju ingen anledning att kyrkofullmäktige inte skulle delegera fler och fler uppgifter till församlingsrådet. En gnutta tillit behövs.
Det behöver inte alls bli någon stordrift, i den meningen att alla församlingsbor föses ihop som kor i en gigantisk lagård. Istället är det så att stödfunktionerna kan centraliseras, så att resurser kan frigöras för den grundläggande uppgiften. I ljuset av detta är GIP, GAS och GTP helt rätta steg på vägen.
Samma sak när det gäller gudstjänsterna. I förslaget anges minstanivån en huvudgudstjänst/söndag/pastorat. Men detta är naturligtvis minstanivån! Det finns inget som säger att man inte kan ha fler. Om någon församling endast vill ha stavgång med sopplunch på torsdagar istället för gudstjänst, är detta naturligtvis en sak för tillsynsfunktionen.
Församlingsinstruktionen är ett viktigt instrument för tillsynen, och bör vara ett styrdokument i större utsträckning än idag, då den kan tendera att vara en flaschig informationsbroschyr om församlingens verksamhet.
Organisationsutskottet säger ja/Kyrkans tidning
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
Dagen
Högtidlig invigning
Efter en fin mässa i domkyrkan med bra predikan av Martin Modeus är det dags för programmet i universitetshusets aula.
Skarabänken är laddad som vanligt och på bilden syns vår nya hänförare Åke Bonnier. I eftermiddag börjar utskottssammanträdena.
Strukturfrågor
Kyrkostyrelsens skrivelse 2012:5 väcker känslor. Bland det som är känsligt är frågan om församlingsråden, vars ledamöter föreslås utses av kyrkofullmäktige och inte genom direkta val. Somliga förstår detta som att församlingarna kommer att få mindre inflytande, eftersom de inte får bestämma vilka som ska sitta i församlingens styrelse.
Låt oss då för en stund göra en liten reality check. Problemet i många församlingar idag, är att det faktiskt inte finns folk till alla listor. På sina håll är listorna slut, sedan ledamöter droppat av både fullmäktige och råd.
Andelen människor som har tid att engagera sig i ett mandatperiodlångt politiskt åtagande minskar. Svenska kyrkan måste ha kompetenta styrelser, och är det så att det krävs större enheter för att trygga kvaliteten - må så vara. Men man skulle ju kunna göra tvärtom också - att det direkta valet sker till församlingsråden, som i sin tur utser fullmäktige. Det förslaget kommer nog att komma upp i organisationsutskottets betänkande.
Sen tror jag på att skapa gemenskaper kring gudstjänsten i varje kyrka. I Skövde kallar vi det "Kyrkforum". Här får man plats även om man inte är kyrkopolitiker. Man är ideell, anställd eller förtroendevald. Vi måste anpassa oss till hur folk vill engagera sig. Och varför skulle kyrkofullmäktige inte utse de lämpliga kandidater som vill utgöra styrelse i en viss församling? Det lär ju inte bli så att de utser folk lite hipp som happ.
Den spännande kvartetten Lars B Stenström, Kjell Kallenberg, Annika Borg och Yngve Kallin, diskuterar i Svenska Dagbladet samfälligheternas avskaffande och vad det gör med demokratin. Också de varnar för stordrift och menar att beslut ska tas på lägsta möjliga nivå. I den bästa av världar vore det så. Men nu är vi inte på 1800-talet med välfyllda landsbygdskyrkor längre. Vi måste skapa strukturer som är flexibla nog att fungera både i storstad (nej, man behöver inte tolka skrivelsen så att man måste ha ett pastorat per stad), och på landsbygden.
Kruxet är att det är smart att ha en huvudman för begravningsväsendet i samma stad, men det skulle kunna lösas genom FISK-förslaget om partiella samfälligheter. Det skriver också Borg med flera, som också föreslår modeller för att hjälpa pastoraten med juridik och ekonomi. Just det utarbetas nu - genom Gemensam IT-plattform (GIP), Gemensam Telefonplattform (GTP) och Gemensam Administrativ samverkan (GAS).
(Intressant nog verkar det vara de större pastoraten som har intresserat sig för GIP, inte de små som det var tänkt att gynna.)
Diskussionerna lär fortsätta.
Läs skrivelsen
Ytterligare bloggat: Judith Fagrell, Frimodig kyrka, POSK, Rimborg/Ransgård/Nordblom, m fl...
Göteborgaren Anders Bexell debatterar i Kyrkans tidning
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
Organisationsutskottet sa ja/Kyrkans tidning
Dagen
Läs också: Fördelar med strukturförslaget
Låt oss då för en stund göra en liten reality check. Problemet i många församlingar idag, är att det faktiskt inte finns folk till alla listor. På sina håll är listorna slut, sedan ledamöter droppat av både fullmäktige och råd.
Andelen människor som har tid att engagera sig i ett mandatperiodlångt politiskt åtagande minskar. Svenska kyrkan måste ha kompetenta styrelser, och är det så att det krävs större enheter för att trygga kvaliteten - må så vara. Men man skulle ju kunna göra tvärtom också - att det direkta valet sker till församlingsråden, som i sin tur utser fullmäktige. Det förslaget kommer nog att komma upp i organisationsutskottets betänkande.
Sen tror jag på att skapa gemenskaper kring gudstjänsten i varje kyrka. I Skövde kallar vi det "Kyrkforum". Här får man plats även om man inte är kyrkopolitiker. Man är ideell, anställd eller förtroendevald. Vi måste anpassa oss till hur folk vill engagera sig. Och varför skulle kyrkofullmäktige inte utse de lämpliga kandidater som vill utgöra styrelse i en viss församling? Det lär ju inte bli så att de utser folk lite hipp som happ.
Den spännande kvartetten Lars B Stenström, Kjell Kallenberg, Annika Borg och Yngve Kallin, diskuterar i Svenska Dagbladet samfälligheternas avskaffande och vad det gör med demokratin. Också de varnar för stordrift och menar att beslut ska tas på lägsta möjliga nivå. I den bästa av världar vore det så. Men nu är vi inte på 1800-talet med välfyllda landsbygdskyrkor längre. Vi måste skapa strukturer som är flexibla nog att fungera både i storstad (nej, man behöver inte tolka skrivelsen så att man måste ha ett pastorat per stad), och på landsbygden.
Kruxet är att det är smart att ha en huvudman för begravningsväsendet i samma stad, men det skulle kunna lösas genom FISK-förslaget om partiella samfälligheter. Det skriver också Borg med flera, som också föreslår modeller för att hjälpa pastoraten med juridik och ekonomi. Just det utarbetas nu - genom Gemensam IT-plattform (GIP), Gemensam Telefonplattform (GTP) och Gemensam Administrativ samverkan (GAS).
(Intressant nog verkar det vara de större pastoraten som har intresserat sig för GIP, inte de små som det var tänkt att gynna.)
Diskussionerna lär fortsätta.
Läs skrivelsen
Ytterligare bloggat: Judith Fagrell, Frimodig kyrka, POSK, Rimborg/Ransgård/Nordblom, m fl...
Göteborgaren Anders Bexell debatterar i Kyrkans tidning
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
Organisationsutskottet sa ja/Kyrkans tidning
Dagen
Läs också: Fördelar med strukturförslaget
Motion till Kyrkomötet 2012: Lokalisering av kyrkliga utbildningar
Lokalisering av kyrkliga utbildningar
Motion till kyrkomötet
Förslag till beslut
att kyrkomötet beslutar uppdra åt kyrkostyrelsen att säkerställa
behoven av att såväl grundutbildning som påbyggnadsutbildning när det gäller de
kyrkliga utbildningarna även lokaliseras i den del av Sverige som ligger utanför
Mälardalsregionen.
Bakgrund
I en bilaga till KsSkr 2012:2, Årsredovisning för svenska
kyrkans nationella nivå har Nämnden för forskning, utbildning och kultur
redovisat det förtjänstfulla arbete man hittills genomfört när det gäller de
kyrkliga utbildningarna. Av bilagan framgår också att man tänker sig ett
utbildningsinstitut i egen regi som ska lokaliseras till Uppsala. Det finns
många goda skäl för att inrätta ett ”förvaltningsbolag” som handhar de kyrkliga
utbildningarna, däremot delar vi inte uppfattningen att det är nödvändigt att
utbildningarna lokaliseras till en plats i landet.
Nämnden har också uttalat att man kan ha externa
utbildningsanordnare. Samtidigt har det framkommit att man exempelvis anser att
prästutbildningen i Lund ska upphöra och man har också redan strypt anslagen
till den populära halvfartsutbildningen för diakoner på Vårsta diakonigård. Det
tycks därför som om man trots tankarna på externa utbildningsanordnare ändå
avser att styra lokaliseringen av utbildning och påbyggnadsutbildning till
Mälardalsregionen.
Vi anser att det är oerhört väsentligt för rekrytering av
framtida kyrkoarbetare att det finns möjlighet för människor som är bosatta i
den del av Sverige som ligger utanför Mälardalsregionen att ta del av
utbildningar i någorlunda närhet till sin hemort. Allt fler påbörjar
utbildningar för Svenska kyrkan när man redan måste ta hänsyn till
familjeförhållanden och bostadsort, det gäller i synnerhet musiker och diakoner
men också präster och pedagoger.
I den handlingsplan som nämnden fastställt anges att man ska
tillsätta en utredning för påbyggnadsutbildning som avses innefatta
överläggningar med kyrkostyrelsen och man ska också tillsätta ett projekt för
framtagande av det tänkta utbildningsinstitutet. Inför detta ska en projektgrupp
tillsättas. Både när det gäller utredningen om påbyggnadsutbildning, som
hittills handhafts av stiften, men också när det gäller projektet avseende
utbildningsinstitut, ska direktiv fastställas. Kyrkomötet bör uppdra åt
Kyrkostyrelsen att i samråd med nämnden söka tillgodose behoven av att såväl
fortbildning som viss grundutbildning bör kunna ske på flera platser i landet än
i Mälardalsregionen. Svenska kyrkan som folkkyrka och med det ansvar som finns i
Lagen om Svenska kyrkan att ha en rikstäckande verksamhet är skyldig att
tillgodose församlingarnas behov av goda medarbetare över hela vårt avlånga
land. Detta kan inte bli möjligt om man koncentrerar alla utbildningsmöjligheter
till en liten del av landet. Det är därför viktigt att man i det fortsatta
arbetet tar hänsyn till de olika regionala förutsättningar som föreligger så att
rekrytering också kan ske till församlingar och pastorat utanför de mest
tättbefolkade områdena.
Britt Louise Agrell
Vivianne Wetterling
Karin Långström
Vinge
Rune Wallmyr
Anna Ekström
Motion till Kyrkomötet 2012: Samverkansform för begravningsverksamheten
Samverkansform för begravningsverksamheten.
Motion till kyrkomötet
Förslag till beslut
Att kyrkomötet beslutar att det ska vara möjligt att även
fortsättningsvis ha en samverkansform mellan flera pastorat när det gäller
handhavande av begravningsverksamheten, exempelvis i form av en partiell
samfällighet.
Bakgrund
I kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2012:5 3:5 anges att det inte
ska finnas andra samverkansformer på lokal nivå än samverkan mellan församlingar
i ett pastorat. Kyrkostyrelsen har samtidigt föreslagit att en utredning om
särskilda former för samverkan när det gäller begravningsverksamheten ska
tillsättas och rapporteras
till kyrkomötet 2013.
Vi anser att det inte räcker med ett så öppet mandat utan krav
på resultat som kyrkostyrelsen föreslår. Många församlingar och pastorat som nu
samverkar i en samfällighet där man också har hand om begravningsverksamheten
behöver veta redan under hösten 2012 att det finns möjlighet att samverka i
särskild form när det gäller begravningsverksamheten. Om ett sådant beslut inte
fattas blir ansvaret för begravningsverksamheten bestämmande för den struktur
som församlingar och pastorat har möjlighet att välja. En sådan utveckling
strider mot den uppfattning som svenska kyrkan på nationell nivå redovisat till
staten i sina remissvar på begravningsutredningen och finansdepartementets
senaste promemoria. I båda dessa fall har Svenska kyrkan motsatt sig att
ansvaret för begravningsverksamheten ska vara styrande för Svenska kyrkans
struktur.
Med hänsyn till att ett stort antal remissinstanser påpekat
behovet av en särskild samverkansform för begravningsverksamheten och att det är
viktigt att man får ett bindande besked om att detta är möjligt innan man tar
ställning till hur de fortsatta strukturerna ska se ut, bör beslut fattas i
enlighet med förslaget till beslut i denna motion.
Britt Louise Agrell
Karin Långström Vinge
Vivianne
Wetterling
Georg Lagerberg
Rune Wallmyr
Anna Ekström
Christina Holmgren
Nu ska det barnkonsekvensanalyseras!
"Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och återkomma till Kyrkomötet med förslag på en paragraf om barnkonsekvensanalys att införas i kyrkoordningen."
Nu återkommer alltså Kyrkostyrelsen med sitt förslag. I skrivelsen 2012:3 (Ändringar i kyrkoordningen m.m) föreslås att "det införs krav på att barnkonsekvensanalyser ska göras i beredningsskedet av ärenden inför beslut, i såväl församlingar, stift som på nationell nivå. Vidare föreslås en bestämmelse om att barnens perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys ska beaktas i församlingsinstruktionens pastorala program."
Mycket bra. Jag läser remissinstansernas yttranden och konstaterar att några tycker det är onödigt, andra vill ha mer. Det jag tycker är viktigast är Svenska kyrkans Ungas synpunkter. De tror att det är en riktig slutsats att arbetet med barnkonventionen måste byggas in i grundläggande styrdokument.
Några undrar hur detta rent praktiskt ska gå till. Kyrkostyrelsen har under våren 2012 tagit fram en Handbok för barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan, och den innehåller flera analysmodeller som kan användas. Analyserna ska genomföras med hög kvalitet, och kan till exempel vara att använda en checklista, organisera hearings eller att föra strukturerade samtal i grupp. Här tänker jag Svenska kyrkans Unga som en självklar resurs för kyrkoråd och ledningsgrupper!
Beslut fattas i november.
Läs hela motionen 2009:55
Läs hela skrivelsen KsSkr 2012:3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)