Cirkulär ekonomi...

I tidningar och P2 tutar folk från morrn till kväll

Om du vill fixa framgång skall din stil va rationell

Att va inne på det viset tycks ha blivit din refräng

För du har börjat leva efter mottot slit och släng!

Det är inte utan att jag fick Siw Malmkvists gamla slagdänga från 60-talet i huvudet när jag läste regeringens meddelande om att Sverige nu har inlett en process för att ställa om till cirkulär ekonomi. I korthet handlar det om ett mer hållbart sätt att organisera samhället på, till skillnad från den slit och släng-mentalitet som varit förhärskande sedan 1950-talet. Att populärmusik kan vara civilisationskritisk är inget nytt och låten med Åke Gerhards text och Siw Malmkvists stämma låg på Svensktoppen i nio veckor november - januari 1966 och 1967. 

Som den hobbysociolog jag är noterar jag att det tydligen fanns minst två sätt att hantera den tid som följde på andra världskriget och dess ransoneringar och oro inför framtiden. Uttrycket “köp, slit och släng” myntades år 1960 av inredningsarkitekten Lena Larsson och det blev en debatt om huruvida produkter skulle vara hållbara eller om det var bättre att slänga och köpa nytt. Folk ändrade sina konsumtionsmönster. En del började shoppa en massa och började med charterresor. Andra var nog glada åt den förbättrade ekonomin, men levde mer hållbart. 

Jag har sparat mormor och morfars ransoneringskort, meddelanden från statsmakten och morfars berättelser om hur det t ex förhöll sig när det tyska transportplanet, en tremotorig Junker - 52, år 1940 sköts ner av militärerna som stationerat sig på ett berg nära regementet I17. Efter varningseld avfyrades skarpa skott från Musikberget och planet som fattade eld försvann ner mot Snäckskalsbankarna vid Bräcke, där vi barnbarn fyrtio år senare åkte pulka på vintrarna och letade snäckskal på somrarna.  

I vilket fall - mormor och morfar levde inte efter devisen slit och släng. Plastpåsar sköljdes ur, fick torka och användes igen. Framlagda men oanvända servetter kunde naturligtvis läggas fram en gång till. Morfar lagade krattor och kastruller och sommartid satt mormor ofta vid köksbordet med den speciella kniv hon använde för att rensa bär och grönsaker: allt skulle tas vara på. De levde ett gott liv i samverkan med naturen och tänkte såklart inte på att deras livsstil numera hyllas av klimatexperter och dessutom är strategi i regeringskansliet. 

Experter har listat ut att mer än hälften av de globala växthusgasutsläppen kommer från hantering av material, resurser och produkter, från gruva till avfall. Om vi i högre utsträckning kunde använda produkter mer och om tillverkningsindustrin kan producera mer hållbara prylar skulle vi göra både oss och klimatet en stor tjänst. För hur många trasiga laddarsladdar ser en varje år? Trasiga hörlurar? Borde inte ett batteri till mobiltelefonen hålla lite längre? 

Konsumtion är en identitetsskapande handling. Idag finns återbrukstanken i alla loppisar som poppar upp här. Eftertanke krävs - kanske är det så att du är vad du konsumerar. 

Regeringen ställer om till cirkulär ekonomi

Wikipedia: Loppmarknad

Du vet väl om att du är värdefull...

Denna text skrevs till Svenska kyrkan i Tidaholms församlingsblad, sommaren 2019 och refererar till en samling med skolbarn i en kyrka någonstans i Skara stift.

Hon och jag ser djupt in i varandras ögon. Hon viker inte av med blicken en enda gång, inte jag heller, jag ser in i hennes bruna och hon i mina blåa. Vi sjunger “Du vet väl om att du är värdefull” och på några ögonblick sköljer hela samhällsdebatten ner som en vårflod från min intellektualiserade hjärna ner någonstans via hjärttrakten till maggropen. Hon är 33 år yngre än vad jag är och jag drabbas när jag tänker på att hon växer upp i en värld som vi i vuxenvärlden inte fått ordning på trots metoo, Earth Hour, Jesus, Martin Luther King och Greta Thunberg. 

Det är en tillfällighet att vi möts. Hon är på psalmlektion i kyrkan, helt i enlighet med Skolverkets riktlinjer och läroplan som säger att eleverna i årskurs tre ska få kännedom om några av de vanligaste psalmerna.

pixabay.com

Det är också vad skolkyrkoteamet och pensionärskören har planerat för, och nu sitter vi här i en bänk i en medeltidskyrka, varje barn får sitta bredvid en vuxen och efter att ha sjungit refrängen på psalm 791 några gånger får vi slå igen psalmboken och vända oss mot vår körkompis och sjunga samma refräng medan vi tittar på varandra. 

Jag, skuldtyngd med mitt vuxenansvar, samhällsengagemang och teologiska frågeställningar, hon med samma namn som hon som födde Jesus, med bruna ögon som vänligt men stadigt ser in i mina. Att hon är värdefull och viktig tvivlar jag inte ett dugg på, men vad tro jag om mig själv? Hur är det med mina koldioxidutsläpp, åren när jag inte orkade engagera mig i människorättsfrågor, har jag ens rätt att sitta här och vara någon slags företrädare för det kyrkliga etablissemanget?

Hon påstår det. Hon ser mig stadigt i ögonen och sjunger orden och jag blir varm i hjärtat och i själen och jag tror henne. Vi blir båda redskap för Gud när vi i vår enkelhet och brustenhet, utan att känna varandra men veta allt om varandra genom att titta in i våra själars speglar, reflekterar Guds kärlek till varandra och med varandra. 

Tro, tillit, förtroende, tillräcklighet, trofasthet. Det finns någon som är större som vi får vila i när vi inte tycker oss räcka till, orka med, till kropp eller själ. Du vet väl om - ja, just du också! - att du är värdefull. Att du är viktig här och nu. Inte för det du gjorde förra året, eller kommer att göra nästa vecka. Du är viktig oavsett vad du gör, presterar, levererar. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du. Inte som idealbilden av dig själv med filter på instagrambilderna.

Lektionen är slut och vi tar varandras händer och hon lämnar kyrkan tillsammans med sin klass. Jag sitter kvar och tänker att jag har fått mig till livs ytterligare en aspekt av tro. 

Stad i ljus, byskolan i Varola och Black Friday

Eftersom jag snällt brukar tacka ja när personen i kassan frågar om jag vill bli medlem och få fantastiska erbjudanden är det också det som till stor del fyller min e-postlåda varje dag tills jag får nog och avregistrerar posten. Detta har jag gjort ganska många gånger nu eftersom dom där e-posterbjudandena brukar dyka upp igen, oklart hur.

Så med tanke på hur ofta det verkar vara rea är det förvånansvärt hur affärerna ens får ihop det när de dessutom hakar på arrangemang som exempelvis Black Friday. Å andra sidan behövs väl en rejäl shoppingdag för att vända de röda siffrorna till svarta.

Men i allt shoppande bör vi ställa oss frågan om det är rimligt. Dagens domedagsprofeter står inte längre med svarta rockar i kyrkorna utan framträder i media med det mycket viktiga budskapet om att vi faktiskt förstör klimatet med vårt sätt att leva. Sommarens torka med påföljande skogsbränder är förmodligen tecken på det. Och folk hinner knappt ta in de fasansfulla nyheterna från bränderna i Kalifornien innan ett nytt köp via datorn klickas hem.

Vi måste få ner konsumtionen för att överhuvudtaget kunna nå de klimatmål som politikerna satt upp för att inte temperaturen ytterligare ska höjas. Den konsumtionshets som präglat vårt samhälle sedan efterkrigstiden måste brytas av fler. Alla har inte möjlighet att köpa en ny elbil, alla har inte råd att köpa endast ekologiska och närproducerade produkter men alla kan göra något i det lilla för att vår gemensamma skapelse ska kunna få en hållbar utveckling.

I det sammanhanget är det helt ofattbart att Skövde kommun annonserar stort om shoppinghelger, och att de dessutom ställer in det mycket uppskattade arrangemanget kulturarrangemanget Stad i ljus till förmån för Black Friday är så häpnadsväckande att jag i flera minuter trodde att den lokala nyhetssida jag regelbundet surfar in på måste ha varit hackad. Jag är övertygad om att vår kommun skulle kunna vara ett föredöme i hållbarhetsfrågor och på olika sätt kunna värna det goda livet som inte alltid handlar om ha-begär.

Skövde kommuns tjänstemän och politiker har det inte lätt i dessa dagar då det förs ganska hätska debatter inte minst på sociala medier. Men de har att förklara för oss medborgare vilka konsekvenser de drar av sitt påstående på hemsidan att “Vi vill vara en ledande kommun i skapandet av ett modernt samhälle som är miljöanpassat, byggt på förnybara resurser och där ett tillväxtvänligt näringsliv kan verka i samklang med jordens klimatvillkor.”

Att kunna leva hållbart innebär också att människor ska kunna bo på landet. Visserligen kan hela Skaraborg räknas som landsbygd, men frågan om kommunen behandlar alla medborgare likvärdigt kan verkligen behöva ställas - inte bara i Skövde och med tanke på nedläggningen av Varolas lilla byskola utan i Sverige som helhet. Ska lösningen behöva bli att friskolekoncerner eller föräldrakooperativ tar över våra byskolor?

I näringslivets värld kan vi konsumenter inte nog överösas med erbjudanden och rabatter. Men hur är det med det där som egentligen betyder något? Skulle det vara intressant att kunna se tillväxtperspektivet som något som kan handla om människans inre liv? Kultur, utbildning, andlighet? Att växa som människa?

En skandal behövs för att rädda Våmbsdalen! Krönika i SLA 26 mars 2016

Det var egentligen inte förrän jag läste Tom Michells underbara lilla bok Pingvinlektionerna förrän jag riktigt förstod varför det aldrig har blivit någon riktig folkopinion i vår stad kring Våmbsdalen och Cementas kalkstensbrytning, i alla fall inte av den dignitet som en rivning av Livets brunn förmodligen kommer att få. 

För att kort rekapitulera: i Skövde finns ett företag som sysslar med kalkstensbrytning i ett område som är intressant även för den som inte har kommersiella syften. Våmbsdalen är ett fantastiskt naturområde och all form av negativ miljöpåverkan är ju av ondo. 

Några lokalpolitiker har skrivit debattartiklar, det har skapats ett nätverk, Rädda Våmbsdalen, men den lokala opinionen har inte riktigt velat ta fart. Visst är Cementa

 en viktig arbetsplats, och visst vill vi väl ha tillgång till deras produkter (eller ska vi importera så att vi så att säga kan dra nytta av att någon annans naturområde exploateras utan att vi behöver lida av det?), men det är avsaknaden av en riktig skandal eller en värdeladdad symbol som jag tror är till nackdel för våmbsdalingarnas ofrivilliga mediaskugga. 

I sin roman berättar den engelske läraren Tom Michell hur han under en vistelse i den sydamerikanska turistorten Punta del Este upptäcker en strand full av hundratals döda pingviner, indränkta i olja och tjära. På 1970-talet var det ganska vanligt med oljeutsläpp från fartyg, men när världen fått syn på hur fåglar och andra arter dör som resultat av människors tanklöshet och girighet, blev bestämmelserna hårdare. 

Tom Michell hittar en pingvin som kämpar för sitt liv, och tar den till sig för rengöring och rehabilitering. Inte nog med det, han smugglar över den till Argentina, ger den namnet Juan Salvado och en djup vänskap utvecklas. Naturkatastrofen får ett ansikte. 

För att folkopinion ska väckas behövs starka, rentav skräckinjagande bilder på offren för de företeelser som uppmärksammas. Inte minst i en tid då bilder sprids över nätet fortare än blixten, krävs det mer och mer uppseendeväckande fenomen. 

Föreningarna för lövskogarnas bevarande behöver sina utrotningshotade vitryggiga hackspettar. Djurrättsaktivisterna har så rätt i det budskap om burhöns de sprider i butikerna runt påsk (Hur tror du att det är att vara en burhöna? Sätt dig i kundvagnen får du se!) och när tevenyheterna visar filmer på hur smågrisar i ren tristess äter upp varandras svansar sjunker försäljningen av fläskkött en tid. 

På liknande sätt brukar kärnkraftsmotståndarna hänvisa till Tjernobyl, klimatförespråkarna har sina isbjörnar som nervöst trampar runt på smältande isblock runt Arktis, och som om inte 60 miljoner flyende människor får oss andra att höja på ögonbrynen så krävs det en död tioåring ilandfluten på en sandstrand för att tillfälligtvis väcka medkänslan hos folk. 

Jag säger inte att det är rätt, men jag tror att det är så att varken gravar från förromersk järnålder eller skakningar i de omgivande villorna räcker för att väcka engagemanget runt Våmbsdalen. Aktivisterna behöver kunna presentera åtminstone någon liten utrotningshotad art, eller rent av ett hot om en förestående flyktingförläggning. 

KARIN LÅNGSTRÖM

Hiss: Glad påsk! Nu vänder det!

Diss: Terrordåd. Nu räcker det!

http://sla.se/skovde/2016/03/23/radda-vambsdalen-overklagar

Krönika i SLA 29 mars: Världen mår bättre av tända ljus

Måste erkänna att jag inte alls är på banan med det här Earth Hour. Ni vet,  Världsnaturfondens vision att vi ska släcka ner alla lampor mellan halv nio och halv tio ikväll för att skicka signaler till makthavare att ta klimathotet på allvar. Även om jag är religiöst lagd och därmed uppskattar värdet av symbolhandlingar, känner jag mig tveksam eller rent av obstinat när det gäller Earth Hour.  Världen mår bättre av tända ljus än av släckta ljus.

I måndags inledde Radio Skaraborg sin kartläggning av otrygga platser. Statistiskt sett är det fortfarande så att den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är hennes eget hem. Fler drabbas av våld i nära relationer än av våld utomhus av en okänd person.  Just god belysning är en viktig faktor när det gäller att skapa trygghet för inte minst våra unga tjejer och killar som går hem från träning eller kompisar när solen gått ner.

Åter till Earth Hour. I år finns fyra teman: bilen, biffen, bostaden och börsen. Världsnaturfonden vill ha fossilfri biltrafik och fossilfria transporter. Det är ju bra. Men jag önskar också att ingen mer ska behöva dö drunkningsdöden i Medelhavet på grund av att EU inte vill ha legala sätt att fly till Europa. Jag vill inte höra ytterligare ett barn berätta om att varit instängd i en lastbil i en veckas tid med ett paket kex och två liter vatten på väg från Turkiet till Malmö, när det hade varit mer humant att låta hen söka asyl på ambassaden i Ankara.

Världsnaturfonden vill att köttkonsumtionen ska halveras. Det är ju bra. Men jag skulle också vilja att andelen människor i världen som inte har någon mat alls att välja på, kunde halveras eller helst tas bort helt.

Världsnaturfonden vill ha klimatsmarta bostäder. Jag tänker på SLA:s avslöjande i veckan att ett antal personer bott under lastkajen på Helenaskolan till dess att de blev bortkörda. Vad är det för samhällsklimat att vägra öppna upp härbärgen?

Så vill Världsnaturfonden också att våra pensionssparanden ska vara klimatsäkrade. Att pensionsspara överhuvudtaget är en utopi för många människor idag som med ytterst begränsade ekonomiska resurser knappt klarar att hålla kylskåpet någorlunda utrustat månaden igenom.

Men jag vägrar låta missmodet ta över. Även om jag nu stänger ner datorn tar jag på mig jackan och går ut i solen en stund.  Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det!

Kyrkopolitisk protest i Karlsborgs pastorat

Idag rapporteras att en moderat kyrkopolitiker i Karlsborgs pastorat lämnar sina kyrkliga uppdrag i protest mot att kyrkoherden låter pastoratet delta i en manifestation mot Försvarets skjutningar i Vättern.

Tre saker finns att kommentera.

          1. I lokaltidningen SLA avbildas Anna Danielsbacka i dörren till S:ta Helena kyrka i Skövde. Jag förstår att intervjun gjordes i Skövde och att fotografen ville ha en kyrka med på bilden. Men det blir journalistiskt missvisande att ta med en välkänd skövdemiljö i ett reportage som rör Karlsborg.

          2. På Radio Skaraborgs hemsida har man samma formulering om hennes övriga uppdrag som i tidningen:

"Hon fortsätter däremot med övriga kommunpolitiska uppdrag."

Det blir missvisande att använda ordet "övriga" här, därför att kyrkopolitiska uppdrag inte är kommunpolitiska uppdrag. För snart tretton år sedan förändrades relationen mellan Svenska kyrkan och staten, men kommunal har Svenska kyrkan aldrig varit. Det kan konstateras att det är en risk att missförstånd i den här klassen uppstår så länge vi har nomineringsgrupper med samma beteckning som riksdagspartierna, men det är tveksamt om det är nomineringsgruppernas fel. Grundläggande kunskaper i samhällkunskap bör man kunna avkräva medier som Skaraborgs Läns Tidning och Radio Skaraborg.

          3. Kyrkopolitikern menar att Svenska kyrkan inte ska ta ställning i politiska frågor, utan hålla sig till de kyrkliga. Om miljöfrågorna är politiska eller kyrkliga eller både ock råder delade meningar om. Jag håller dock med om att det blir knepigt när det uppfattas som att Svenska kyrkan tar partipolitisk ställning. Själv hade jag svårt att förhålla mig till Svenska kyrkans aktioner mot sjukförsäkringssystemet, eftersom jag själv tycker att det i mångt och mycket är bra.

Jag drar mig till minnes vad statsrådet Stefan Attefall sa i sitt tal vid Kyrkomötets öppnande nyss:

"Staten ska vara sekulär, men inte samhället. Det ska sjuda av religiös aktivitet."

Just det. Vad innebär det för Svenska kyrkan och hennes röst i samhället? Att vi både ska kunna fira gudstjänst med tema skapelseansvar och därmed ringa i kyrkklockor samtidigt som det manifesteras mot skjutningar, OCH lägga resurser på kyrklig närvaro på regementen och i stridsförband utomlands?


Saxat från kommentarsfältet under artikeln på Radio Skaraborg:

 "Ska inte kyrkan stå på de svaga och försvarslösas sida? Vem skyddar naturen mot övergrepp? Naturen kan inte försvara sig själv. Tycker det är rimligt att kyrkan ställer upp för att stötta naturen!"  Ellen 

"Anna Danielsbacka motiverar sitt beslut med att "miljöförstöring är en politisk fråga". Men om politikerna inte agerar och ännu inte har lyckats stoppa Försvarets planer - de har fått lämna in ansökan trots Vätterns alla skydd och Natura 2000-status - då måste andra ideella organisationer och civilsamhället rycka in! Det är fantastiskt att se att demokratin fungerar!


För övrigt är det en märklig inställning till demokratin att lämna alla uppdrag så fort man inte tillhör majoriteten och får sin vilja i genom. Men förhoppningsvis öppnar detta inför en ersättare med större vidsynthet på vad kyrkans uppdrag är och som vill värna skapelsen.

Jag har under mitt liv deltagit i åtskilliga kampanjer och insamlingar i kyrkan för att värna rent vatten och människors livsmiljö runt om i världen, inte minst under fastetidens insamlingar. Jag tycker det är fantastiskt att Svenska Kyrkan även agerar på hemmaplan. Hoppas de fortsätter med det!"   Ann-Sofie Andersson

"Det är inte en politisk fråga utan ett samlat folkuppror mot en övermakt (Försvaret) som försöker tvinga på oss något som vi inte vill ha och heller inte behöver. Det finns inga militära hot mot Sverige. Hotet är istället klimatet, vattenbrist och livsmedelsbrist om världen inte snarast ställer om till ett oljefritt och hållbart samhälle. Alltså en miljöfråga."  Elisabeth Lennartsson

Uppdatering kl 15:30: Webbredaktören på P4 Skaraborg svarar:

"På P4 Skaraborg är vi mycket väl medvetna om att svenska kyrkan är avskild från staten. Vi vet att ett kyrkligt uppdrag inte är detsamma som ett politiskt förtroendeuppdrag. Vi har nu ändrat i formuleringen och hoppas inte att texten i övrigt ska vara missvisande längre.




Mvh

Erik Grönlund, webbredaktör P4 Skaraborg"



http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=5295643

Karin svarar: Jag tackar och bockar!

 

Be för drabbade i jordbävningen

Klockor klämtar för klimatet

Om du hör en kyrkklocka slå 350 slag i eftermiddag kl 15 beror det inte på att det är gudstjänst eller krig (ja, det skulle ju kunna sammanfalla) utan för att Sveriges Kristna råd har tagit initiativ till en klimatmanifestation som involverar kyrkklockor. 350 slag ska symbolisera 350 ppm, den koldioxidnivå som vi måste ner till om vi inte ska öka värmen med mer än två grader.

DN
Kolla om din kyrka är med

Kom igen nu.

Klicka på bilden, sök på "Karin Långström Vinges insamling". Ge ditt bidrag genom ett snabbt sms. Tack för hjälpen!

Hur man skalar en räka. Karins måbättre-reflektioner. Del 5.

Idag blir jag förvirrad när jag läser DN. Avdelningen Namn och Nytt har haft en serie inlägg om räkor; hur många räkor det behöver vara på en macka för att det ska vara en räkmacka, och så vidare. NoN-avdelningen brukar verkligen inte uppröra mig så värst, men idag blir jag verkligen k-räk-färdig.

Hur skalar du räkor? Skalar du räkor alls, förresten? Med mina bohusländska gener tar jag fram en pistol om någon försöker servera såna där inlagda räkor i äckelsås. Nittiosju procent salt, och några blekrosa proteinursäkter som svårligen låter sig infångas ens med durkslag.

Vi hade arbetsmiljöutbildning på jobbet och instruktören var bohuslänning. Hon berättade massa intressanta saker om arbetsmiljö, men vad som imponerade mest på mig var att hon hade som vardagslyx att köpa en påse räkor (färska naturligtvis) och skala och äta dom direkt medan hon satt försjunken i en favoritbok. Skala och läsa samtidigt, det är bra. Det inger respekt.

Mats Holmberg i DN skriver att man ska ta bort skalet först, sen huvudet. Jag gör definitivt tvärtom. Huvet ska bort först. Sen skalet, sen tarmarna, sist svansen. Och bort, BORT med det kladdiga kladdet. I DN beskrivs att man ska ta bort skalet, sen huvet. Och man ska låta geggan vara kvar:

"Nu återstår det blanka, mjälla räkköttet, krönt av den krämiga, utsökt smakande geggamoja som gör räkan värd besväret."

Tillåt mig k-räkas. Menar DN att man ska äta upp räkans spermier? Eller vad är det som åsyftas? Bäst att göra en wiki i ämnet.

"Det finns arter som lever hela sitt liv i vattenmassan och andra som har ett planktoninskt larvstadium och sedan lever som bottendjur."

Stackarna. Ingen vägledning på wiki. Tasteline.se brukar vara tillförlitliga, men gaah. Hundratjugoen googleträffar på "räkgegga".

I vilket fall - jag konstaterar att räkor är bra mat ur GI-synpunkt. Massor av proteiner och selen men lågt GI. På 100 g kan du räkna ca 84 kcal, 18 g protein, 0,8 g fett, 0, 8 kolhydrater. Inte en fiber så långt ögat når, men det balanserar du genom tillbehören. Quinoa passar utmärkt, liksom fullkornsbulgur, bönor och linser. Skvätt på lite lime, det sänker GI:t ytterligare.

Vill du vara klimatsmart så väljer du kravmärkta nordhavsräkor. Det råder ingen brist på nordhavsräkor, men fisket medför enligt världsnaturfonden ofta höga bifångster och kan orsaka trålskador på bottnarna.

Och om jag får välja, tar jag definitivt bort allt kladd. Men man ska skölja så lite i vatten som möjligt, sa alltid min mormor som jobbade i fiskaffär, så att smaken inte blir fördärvad.
Andra bloggar om mat, räkor, GI.

Visionen om ett samhälle

Det är så uppfriskande att läsa PC Jersild när man är lite trött på lördagsmorgonen. Alltid provocerar han och ger något att tänka på. Ibland håller jag med honom, ibland tycker jag att det är bra att han formulerar sig så att jag vet vad jag inte tycker.

I dagens kolumn reagerar Jersild på att religiösa företrädare uttalar sig i moralfrågor på ett sätt som får epitetet religiös imperialism.

Att påven Benedictus XVI fördömer homosexuella är nu ingen nyhet - inte särskilt förvånande att han jultalade homofobiskt. Det är mer förvånanande att folk blir förvånade. Den orienterade personen PC Jersild är inte förvånad över att påven säger så här. Är man katolik får man skylla sig själv. För honom är dett problematiska att påvens krav omfattar alla på jorden, alltså inte bara katoliker.

"Religiös imperialism, att påtvinga andra sina icke rationellt grundade åsikter, hör inte hemma i en demokrati."

Jersild slutar dock att tänka rationellt och demokratiskt själv, för opinionsbildning gör definitivt hemma i en demokrati - särskilt i en demokrati skulle jag säga. Vårt samhälle bygger på att idéer tänks ut och formuleras, kommuniceras och konstitueras, kanske till och med efterlevs, och påven har lika stor rätt att opinionsbilda och argumentera som vem som helst, Åke Green, Mona Sahlin eller Al Gore. Och vi andra ska lyssna, försöka begripa, förkasta eler omfatta.

När kristdemokrater vill inskränka aborträtten gäller det naturligtvis alla. Det vore inte meningsfullt att kräva icke-abort av endast kristdemokratiska kvinnor. I de fall de gör abort håller de säkert tyst om det. På samma sätt fungerar det inte att endast förbjuda homosexuella kristdemokrater att gifta sig. Och en klimatkämpe kräver ju sopsortering av alla, inte bara för miljöpartister.

Opinionsbildare vill opinionsbilda. Påven fördömer homosexuella därför att han på fullt allvar tror att de är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförstörelsen. Det är kontroversiellt, men det är också kontroversiellt att samhället i omfattande grad stöder produktion och konsumtion av etanol - att mat använd som bränsle när människor svälter.

Tjaha. Palestinierna har inget bröd, även om du tankar bilen full med brödlimpor. Även om homosexuella beslutar sig för att avstå samkönade kärleksrelationer kommer de knappast att omskola sig till barnafödande heterosexuella. Barnafödarförmågan har förresten inte alls med den sexuella läggningen att göra, men det resonemanget ska vi inte tro att katolikerna klarar att reda ut.

Tillvaron är inte svart eller vit. Det finns homosexuella pingstvänner, homofoba liberaler, miljöpartister som struntar i att panta, och moderater som köper kravmärkta morötter. När Mose och hans vänner klättrade uppför Sinai berg för att hämta stentavlorna med tio Guds bud var det inte endast för att stärka de moraliska kvaliteterna hos Israels folk, utan de kom att påverka hela den västerländska civilisationen. Det kunde ju inte Mose veta, men den religiösa imperialismen diskuteras flitigt i Apostlagärningarna.

Det går inte att vattentäta skotten mellan religion och politik, eftersom båda fenomenen i grunden handlar om profetism: en vilja att förändra och förbättra, om visionen om ett samhälle. Den som har öron må förvisso höra, men än viktigare är det att den som har en mun talar.

Anders Wejryd om klimatkrisen som andlig utmaning

"Klimatkrisen ställer frågan om vad som är viktigast i våra liv. Vilken plats har vårt oberoende fått, att vi lever våra liv utan att vara relaterade till andra? Ett gott liv, i god kristen tradition, ska vara ömsesidigt. På det viset är klimatkrisen också en andlig utmaning."

Läs ärkebiskopens artikel på newsmill.se.

Till helgen bjuder han in till klimatkonferensen Interfaith Climate Summit 2008 in Uppsala. (Det får man träna sig på att säga. Säger man det snabbt fem gånger utan att trassla in sig är det ett säkert tecken på att man med gott samvete kan dricka en mugg glögg till.)

Andra bloggar om klimat, Anders Wejryd,Svenska kyrkan.

Dagens citat

"Det enda nödvändiga är att söka och finna Kristus och han finns både i Ordet och i Medmänniskan."

Biskop Tony i Härnösand sätter ner foten i heberleindebatten. Läs föralldel också ärkebiskop Anders Wejryd: Ska kyrkan tjata om klimatet?

"Jag tjatar om det eftersom jag genom missionen och det kyrkliga biståndet fått klart för mig vilket pris som betalas av dem vi sällan ser i Sverige.
Jag tjatar om det för att jag tror att religionen kan få oss att våga satsa, våga sticka ut och våga ta oss an till synes omöjliga uppgifter. Vi hör till en religion vars stora berättelser handlar om kriser som hotar allt – och om utvägar som öppnas ur kriserna!
Jag tjatar om det för att tron egentligen handlar om ömsesidig relation, inte om ägande eller behärskande."

Politiska varianter i barnkulturen

Hamas variant av Bollibompa är ... speciell. Idag rapporterar SR om tevekaninen Asud som hotar att bita ihjäl och äta upp danskar som skändar profeten Muhammmed.

Inte utan såväl extern som intern kritik. Ska framtidens barn lära sig fred och demokrati är det inte bra med människoätande kaniner på Bollibompatid.

Politik är det också i senaste numret av Bamse - världens starkaste björn, där miljöfrågorna tas upp. Det är näringslivet, personifierat av Krösus Sork, som bär skulden för att Kullarnas mark och sjöar förstörts, vilket Bamse, Skalman och Lille Skutt upptäcker när de åker med tidsmaskinen tjugo år framåt i tiden.

"Allt blev förstört bara för att Krösus ville tjäna mer pengar", konstaterar Bodil Bäver som var för gammal och trött för att fly katastrofen.

Väl tillbaka beslutar sig Bamse, med sin argaste min, för att säga Krösus Sork ett sanningens ord. Hot hjälper inte, säger Skalman som har en bättre idé. Hur det går får ni läsa själva.

Iallfall avslutas serien med att Brumma konstaterar att barn inte kanske kan stoppa miljöbovar som Krösus Sork, men väl samla glas, papper, plast och burkar osv. Och när du blir vuxen, kanske det är du som sitter och bestämmer i en fabrik!

Är det pengarna som styr verklighetens Krösus Sork, eller är det okunskap som gör att han lanserar sitt giftiga trädmedel? Det problematiseras inte i Bamse.

Tankeställaren

"Det går åt stora mängder råvaror för att tanka en miljöbil med etanol. I en Volvo V50 Flexifuel motsvarar det 120 kilo vete, eller 240 limpor bröd. Eller 560 kilo sockerrör." Sockerrören produceras dessutom under mycket tvivelaktiva förhållanden. Läs mer på dn.se.

Därför tycker jag att det är mycket märkligt att det lottas ut en flexifuelbil i teveprogrammet Postkodmiljonären, som annars stöder Barncancerfonden, Världsnaturfonden WWF, Rädda Barnen, BRIS och Svenska Sjöräddningssällskapet.

Miljörörelsen vill stoppa etanolen, skriver Birger Schlaug.

Hiss & Diss

Dagens Hiss:

a)Bloggosfären. Utropstecken!
b)Vägräfflorna. 10-15% färre dödsfall i trafiken varje år och kostar 20-40 kr per meter.

Dagens Diss:

a) Klimathysterin. Låt oss få fira jul, snälla. Låt oss få titta på Kalle Anka utan att behöva veta att det kostar 52 öre.
b) Bloggfastan.

Tanken är att under några dagar helt strunta i bloggen. Varken skriva några egna inlägg i eller reagera på någon annans bloggeri. Allt för att nå fram till större enighet om vad som är allra viktigast.
- Om vi tar ett steg tillbaka och ber för varandra i stället för att kritisera varandra kanske vi upptäcker att Gud har något att säga till oss, menar Mackan Andersson.

Suck i kubik. Att kommentera, tänka, tycka och ställa frågor ökar förståelsen oss kristna emellan och utåt. Snarare än att splittra tror jag att det enar att kunna läsa om andras uppfattningar. Och be för varandra borde inte ha något att göra med bloggerifrekvensen. Så tyvärr, Mackan, jag är inte med. Tvärtom kommer jag att under hela advent och jul fortsätta att vara en Aktiv Kristen på Nätet.

Kyrkornas Globala vecka

Ni har väl inte missat att Kyrkornas Globala vecka pågår just nu? I år är temat klimat och rättvisa under namnet Skapelsefeber.

- Klimatförändringarna ändrar grundförutsättningarna för livet. När vattnet sinar, boskapen svälter och skörden uteblir växer istället förtvivlan och vrede. Västerlandets ideal och livsstil gör antagligen mer skillnad också för freden än vi vågat tänka, säger ärkebiskop Anders Wejryd.

Helt riktigt, förmodligen. Och alla bäckar små. Nu drar vi ner på den totala adventsljusstaklystiden, eller?

Bo på en pir?

Att det regnar har väl inte undgått någon. Ett resultat av klimatförändringarna menar några. På ledarplats i DN konstateras att kommunerna måste ta större ansvar för beredskap, underhåll och långsiktigt byggplanerande. Vi kan inte sitta och hoppas på att "staten" ska tömma Vänern.

En kommun som inte har fattat är Mariestad. Enligt uppgift till DN planerar man att bygga bostäder på en pir. Låter trevligt, men så oförutsägbar som Vänern är vore det rätt dumt faktiskt. Och när vattnet stiger och börjar sippra in genom ytterdörren kommer alla naturligtvis att ropa på "staten".

Återigen alltså frågan om eget ansvar kontra välfärdsstaten. Folk åker till Mellanöstern utan giltiga pass men räknar med att Sverige genast ska skicka nya. Folk åker utomlands och super sig redlösa, och när de hamnar i häktet ringer dom Sverige och räknar med någon form av diplomatisk immunitet.

Sjönära boende låter vackert, men tänk efter, före.

Andra bloggar om: klimatförändringar, boende, Mariestad, intressant

Den spanska skogssnigeln

Birger skriver bra om mördarsniglar och allmän miljöpolitik idag. År 2001 motionerade mp för en nationell handlingsplan mot sniglarna, men det var ingen som brydde sig då. Nu är dom här, men än så länge inte i vårt villaområde.

Mp ska ha cred för att ligga före.

"Ungefär som när partiet tog upp frågan om spårtaxi (som nu utvecklas!), krav på mer lövträd för att minska risken för stormskador ("det strider mot produktionskraven,"), krav på ekologiskt jordbruk ("ska ni tillbaka till stenåldern, hahaha"), klimatfrågan ("ni överdriver!"), vindkraft och solkraft ("Guuuud, så flummigt..."), klorfritt papper ("ni vill slå sönder svensk basnäring"). För att inte tala om de förlöjligande minerna utanför Slottet när jag kom med elbil till en kungamiddag, medan de andra kom i fossildrivna limosiner... Ja, det fanns de som generat skämdes över någon bar sig så simpelt åt...", skriver Birger Schlaug, vars vackra bild på mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln, som den egentligen heter, jag lånar.

Andra bloggar om: miljöpartiet, trädgård, mördarsnigel

Dagens klimatsmart

"Biofood är en KRAV- godkänd livsmedels-importör och distributör. ---

Vid import av ekologiska livsmedel samarbetar vi med godkända kontrollorganisationer för respektive land, som har samma status och regler som svenska KRAV.

Vi samarbetar bl a med OCIA i USA, SKAL i Holland, Ecocert i Frankrike och Soil Association I England. Alla är medlemmar i IFOAM som är ett överorgan för alla länders kontrollorganisationer.

Grunden i Biofoods sortiment är ekologiska baslivsmedel, främst säd, mjöl, nötter, torkad frukt samt mer förädlade produkter som t ex. ost, bakverk, pasta, vinäger tomatprodukter, sylter och oljor samt specialprodukter som t ex. alger, shoyu, tamari, tofu och miso.

Vi erbjuder dietprodukter, fria från t ex. mjölprodukter, gluten och socker. Dessutom läsk och godis utan konserveringsämnen, färgämnen eller vitt socker tillsatt."

Återförsäljare i Skövde: Ekola livs på Storgatan 14 - väl värt ett besök, inte minst för den goda servicen!