Pressmeddelande från Folkpartiet:
- Förskolan lägger grunden för barns kunskapsutveckling. Men dagens regler för rätten till förskola bygger på en förlegad syn, att förskolan är barnpassning medan föräldrarna jobbar. Förskolan är i första hand en skolform där barn utvecklas. Alla barn ska ha rätt till 30 timmars förskola i veckan, säger Jan Björklund (FP) partiledare.
- Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Där får alla barn möjlighet till social träning, lek, gemenskap och lärande. Förskolan har också en viktig roll som en fast punkt för de barn som inte får all den trygghet de behöver från sina föräldrar.
I förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet liberalerna, som offentliggörs inom kort, presenteras ett antal reformer för att stärka barns ställning. Det är vår uppfattning att dessa bör kunna genomföras under nästa mandatperiod. Den sammanlagda kostnaden beräknas till 2-3 miljarder.
1. Rätt till förskola sex timmar per dag för alla barn från ett års ålder. I dag har barn till arbetslösa endast rätt till förskola på deltid. Om en vuxen är föräldraledig med ett barn har även syskon till det hemmavarande barnet enbart en begränsad rätt att delta i förskolans verksamhet. Den lagstadgade rätten för barn till arbetslösa och föräldralediga vill vi därför bygga ut från 15 till 30 timmar i veckan.
2. Förskolans pedagogiska och skolförberedande uppdrag ska förstärkas. Läroplanen för förskolan bör tydligare markera att förskolan ska göras ännu mer lärorik. Förskolan ska inte överta grundskolans uppdrag, men förskolan kan sannolikt nå längre än i dag med sitt kunskapsuppdrag. Lärande ska ske i förskolans former. I november presenterade Folkpartiets skolgrupp ett förslag om att grundskolan skall vara tioårig med skolstart vid sex års ålder, ett förslag som ytterligare skulle öka möjligheten till ökat lärande i tidigare åldrar.
3. I förskolan behövs såväl förskollärare som barnskötare. Men andelen förskollärare behöver öka. Tidigare var antalet sökande för få till förskollärarutbildningen, men sedan alliansens lärarutbildningsreform genomfördes har söktrycket ökat. Staten bör svara med att bygga ut antalet utbildningsplatser för att möta behovet.
Jan Björklunds nyhetsbrev
Visar inlägg med etikett Folkpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Folkpartiet. Visa alla inlägg
Goda nyheter från Nyamko Sabuni (FP)
"En av de viktigaste reformerna för kvinnors möjlighet att arbeta har varit utbyggnaden av svenska förskolan. Från ett jämställdhetsperspektiv är det därför centralt att fortsätta förbättra tillgången till omsorg, inte minst om man arbetar på så kallade obekväma tider.
I ett modernt samhälle ska det gå att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Möjlighet till omsorg för barn under obekväm arbetstid är särskilt viktigt för ensamstående föräldrar. I dag får ca 4 550 barn omsorg på kvällar, nätter och helger.
I den nya skollagen som började gälla 2011 förtydligas att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid. Sedan dess har antalet kommuner som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid ökat något och även antalet inskrivna barn. Detta är en positiv utveckling som regeringen nu vill uppmuntra.
Regeringen föreslår därför satsningar på sammanlagt 108,5 miljoner kronor under åren 2013-2016 för att öka tillgången till omsorg på obekväm arbetstid.
Arbetslinjen rör inte bara de som jobbar nio till fem. Vi vill underlätta för fler att kunna kombinera arbete med familjeliv. "
Nyamko Sabunis nyhetsbrev 2012-09-10
I ett modernt samhälle ska det gå att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Möjlighet till omsorg för barn under obekväm arbetstid är särskilt viktigt för ensamstående föräldrar. I dag får ca 4 550 barn omsorg på kvällar, nätter och helger.
I den nya skollagen som började gälla 2011 förtydligas att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid. Sedan dess har antalet kommuner som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid ökat något och även antalet inskrivna barn. Detta är en positiv utveckling som regeringen nu vill uppmuntra.
Regeringen föreslår därför satsningar på sammanlagt 108,5 miljoner kronor under åren 2013-2016 för att öka tillgången till omsorg på obekväm arbetstid.
Arbetslinjen rör inte bara de som jobbar nio till fem. Vi vill underlätta för fler att kunna kombinera arbete med familjeliv. "
Nyamko Sabunis nyhetsbrev 2012-09-10
Tackar för mig i kommunpolitiken
Efter noga övervägande har jag beslutat att få bli entledigad från mina kommunalpolitiska uppdrag. Dygnets timmar räcker inte till, och jag vill lägga min kraft på familjen, mitt arbete som präst och chef i Svenska kyrkan i Skövde, samt mina skribentuppdrag.
Jag är dock tacksam över förtroendet att ha blivit vald, för allt jag har lärt mig om kommunal förvaltning och för många nya vänner.
Självklart är jag fortfarande liberal, Folkpartist och tycker att alla ska rösta på Alliansen!
Jag är dock tacksam över förtroendet att ha blivit vald, för allt jag har lärt mig om kommunal förvaltning och för många nya vänner.
Självklart är jag fortfarande liberal, Folkpartist och tycker att alla ska rösta på Alliansen!
Nödvändiga förändringar i skolan
På onsdag ska skolnämnden i Skövde diskutera förändringar i skolområden och organisation. Nämnden gör det mot bakgrund av flera faktorer.
Vi lever i en föränderlig värld. Skolan kan, lika lite som någon annan verksamhet, leva i orubbat bo, opåverkat av samhällsförändringar i stort och smått. Vår ambition är att anpassa vår organisation för att ge så goda förutsättningar för utbildning som möjligt, utifrån de resurser vi har oss tilldelade. Situationen är komplex. Vi kan inte, som ansvariga för kommunens skolväsende i sin helhet, endast betrakta enskildheter. Vi måste väga för- och nackdelar och värdera konsekvenser och effekter. Det har vi gjort och vi har i allt väsentligt gjort det i konstruktiv dialog med Socialdemokraterna.
Billingskolan – en ny, modern cityskola
Vi föreslår att Våmbs elever från 2014 får gå i den då nyöppnade Billingskolan, som ska uppföras som en skola i pedagogisk och teknisk framkant. Den nya Billingskolan med plats för 350 elever blir Skövdes cityskola för de lägre åldrarna. Våmbsskolans elever kommer i stor utsträckning från centrala Skövde. Idag ägnar Våmbsbarnen tid åt att bussas till andra skolor för att ha slöjd och idrott, som det saknas anläggningar för på skolan. Vi anser inte att denna ständiga bussning varken är rimlig eller vettig och tycker därför att det är utmärkt att den om några år kan upphöra.
Sammanhållna låg- och mellanstadier
Sedan några år har eleverna i Skultorp, Hentorp och Våmb gått årskurs sex på Vasaskolan inne i Skövde. Orsaken var att det då var för trångt för de stora elevgrupperna på de ordinarie skolorna. Med minskat antal elever är det nu möjligt att återigen bedriva F-6-utbildning vid skolorna för de lägre åldrarna. Eleverna föreslås istället börja på Vasaskolan i årskurs sju. Vi tycker detta är positivt, eftersom stadierna nu bättre kan hållas ihop. Vi har också uppfattat detta som ett tydligt önskemål från Skultorps- och Hentorpsföräldrarna.
Utfasning av Rydskolans högstadium
En omstridd del i förslaget rör Rydskolans högstadium. Utgångspunkten är att Skövde redan idag har en för stor högstadiekostym i förhållande till antalet elever. Senast 2013 kommer en friskola för årskurserna sex till nio och med plats för 400 elever att etablera sig i kommunen. Därmed kommer problemet att bli akut! För att i tid förbereda omställningen och undvika onödigt dramatiska åtgärder för våra elever, måste vi i tid förbereda omställningen. Vi tar det ansvaret. Att inte göra något skulle medföra stora kostnader, vilka ofrånkomligen allvarligt skulle urholka resurserna för undervisningen i Skövdes skolor.Förslaget säger att Rydskolans nuvarande upptagningsområde, under ordnade former och med en årskull i taget, ska få Helenaskolan som ny högstadieskola. Bakgrunden är att elever - inom ramen för det fria skolvalet – aktivt valt bort Rydskolan till förmån för andra högstadieskolor. Ungefär så mycket som var tredje elev (det varierar något mellan årskullarna) i upptagningsområdet har valt en annan högstadieskola. Detta trots att skolan är den i nuläget mest moderna och bäst upprustade högstadieskolan i kommunen. Det är höga värden och det har fått till konsekvens att Rydskolans högstadium har kommit att bli en segregerad skola där få elever har svenska som sitt modersmål.Den svenska grundskolan ska vara en inkluderande skola där människor av olika härkomst och ursprung möts. Det är också vår uppfattning och strävan. Vi anser att vi inte lever upp till det i Skövdes kommunala skola idag. Vi menar att förslaget skulle innebära att skolan mer och bättre verkade integrerande. Vi inser också att vi mer och bättre måste arbeta med detta i de lägre åldrarna. Vi kommer därför att studera detta vidare och återkomma med förslag på åtgärder. Några sådana har vi inte idag.
Alliansen i skolnämnden i Skövde
Anders G Johansson (M)
Gunvor Kvick (C)
Karin Långström Vinge (FP)
Rolf Carlsson (KD)
Vi lever i en föränderlig värld. Skolan kan, lika lite som någon annan verksamhet, leva i orubbat bo, opåverkat av samhällsförändringar i stort och smått. Vår ambition är att anpassa vår organisation för att ge så goda förutsättningar för utbildning som möjligt, utifrån de resurser vi har oss tilldelade. Situationen är komplex. Vi kan inte, som ansvariga för kommunens skolväsende i sin helhet, endast betrakta enskildheter. Vi måste väga för- och nackdelar och värdera konsekvenser och effekter. Det har vi gjort och vi har i allt väsentligt gjort det i konstruktiv dialog med Socialdemokraterna.
Billingskolan – en ny, modern cityskola
Vi föreslår att Våmbs elever från 2014 får gå i den då nyöppnade Billingskolan, som ska uppföras som en skola i pedagogisk och teknisk framkant. Den nya Billingskolan med plats för 350 elever blir Skövdes cityskola för de lägre åldrarna. Våmbsskolans elever kommer i stor utsträckning från centrala Skövde. Idag ägnar Våmbsbarnen tid åt att bussas till andra skolor för att ha slöjd och idrott, som det saknas anläggningar för på skolan. Vi anser inte att denna ständiga bussning varken är rimlig eller vettig och tycker därför att det är utmärkt att den om några år kan upphöra.
Sammanhållna låg- och mellanstadier
Sedan några år har eleverna i Skultorp, Hentorp och Våmb gått årskurs sex på Vasaskolan inne i Skövde. Orsaken var att det då var för trångt för de stora elevgrupperna på de ordinarie skolorna. Med minskat antal elever är det nu möjligt att återigen bedriva F-6-utbildning vid skolorna för de lägre åldrarna. Eleverna föreslås istället börja på Vasaskolan i årskurs sju. Vi tycker detta är positivt, eftersom stadierna nu bättre kan hållas ihop. Vi har också uppfattat detta som ett tydligt önskemål från Skultorps- och Hentorpsföräldrarna.
Utfasning av Rydskolans högstadium
En omstridd del i förslaget rör Rydskolans högstadium. Utgångspunkten är att Skövde redan idag har en för stor högstadiekostym i förhållande till antalet elever. Senast 2013 kommer en friskola för årskurserna sex till nio och med plats för 400 elever att etablera sig i kommunen. Därmed kommer problemet att bli akut! För att i tid förbereda omställningen och undvika onödigt dramatiska åtgärder för våra elever, måste vi i tid förbereda omställningen. Vi tar det ansvaret. Att inte göra något skulle medföra stora kostnader, vilka ofrånkomligen allvarligt skulle urholka resurserna för undervisningen i Skövdes skolor.Förslaget säger att Rydskolans nuvarande upptagningsområde, under ordnade former och med en årskull i taget, ska få Helenaskolan som ny högstadieskola. Bakgrunden är att elever - inom ramen för det fria skolvalet – aktivt valt bort Rydskolan till förmån för andra högstadieskolor. Ungefär så mycket som var tredje elev (det varierar något mellan årskullarna) i upptagningsområdet har valt en annan högstadieskola. Detta trots att skolan är den i nuläget mest moderna och bäst upprustade högstadieskolan i kommunen. Det är höga värden och det har fått till konsekvens att Rydskolans högstadium har kommit att bli en segregerad skola där få elever har svenska som sitt modersmål.Den svenska grundskolan ska vara en inkluderande skola där människor av olika härkomst och ursprung möts. Det är också vår uppfattning och strävan. Vi anser att vi inte lever upp till det i Skövdes kommunala skola idag. Vi menar att förslaget skulle innebära att skolan mer och bättre verkade integrerande. Vi inser också att vi mer och bättre måste arbeta med detta i de lägre åldrarna. Vi kommer därför att studera detta vidare och återkomma med förslag på åtgärder. Några sådana har vi inte idag.
Alliansen i skolnämnden i Skövde
Anders G Johansson (M)
Gunvor Kvick (C)
Karin Långström Vinge (FP)
Rolf Carlsson (KD)
Förändrad områdesindelning för skolan i Skövde
Klockan 15 håller Skövde kommun en pressträff med anledning av vårt förslag i Skolnämnden om en förändrad områdesindelning för skolorna i Skövde.
Förslaget innebär i korthet att Billingsskolans skolupptagningsområde förändras, att åk 6 återgår till Hene-, Billingsdal-, Svärtagård- och Våmbskolan från Vasaskolan, att högstadiet inom Rydsområdet flyttar till Helenaskolan med med en åldersgrupp per år med start av åk 7 ht 2012 och att skolchefen får i uppdrag att fortsatta utreda vad de lokaler som blir tomma på Rydskolan kan användas till.
Det är flera pusselbitar som faller på plats i det här förslaget. Först och främst vill Skolnämnden göra något åt den problematiska segregationen i Södra Ryd. Vi har ett fritt skolval, vilket innebär att föräldrar sedan en tid tillbaka har kunnat välja vilken högstadieskola deras barn ska gå på. Det har visat sig att de flesta barn med svenska som modersmål nu valt bort Rydskolan.
Det innebär att vi idag har en högstadieskola i vår kommun där en överväldigande majoritet har andra språk än svenska som modersmål. Dessutom ser vi en nedåtgående trend i meritvärden och andelen elever som når gymnasiebehörighet. Det innebär inte att Skolnämnden tycker att lärarna är oengagerade - tvärtom ser vi och uppskattar engagemanget för eleverna. Men det behövs något annat, och det stavas integration.
Förslaget innebär inte att högstadiet "stängs" på direkten, utan de elever som redan går på högstadiet i Ryd, kommer att gå kvar. De som nu ska välja till åk 7 har möjlighet att välja någon av de andra högstadieskolorna. Rydskolan kommer att fortsätta som skola för förskoleklass till åk 6 samt träningsskola.
Vi tillskapar platser på Vasaskolan och Helenaskolan på två sätt. Åk 6 som idag finns på Vasaskolan flyttar tillbaka till låg- och mellanstadieskolorna. Det är ett önskemål från många föräldrar, som tycker att det är för tidigt att släppa iväg sexorna till en högstadieskola. Det andra är att Billingsskolans elever kan flyttas till Vasaskolan. Helenaskolans nuvarande upptagningsområde innebär förresten att det finns fler platser än elever - men Helenaskolan har ändå fyllts tack vare det fria skolvalet och inkommande elever från Södra Ryd.
Vi bygger en ny, toppmodern låg - och mellanstadieskola. Nya Billingsskolan kommer att få plats för 350 elever, och upptagningsområdet blir Västermalm, Vasastaden och Våmb. Start 2014.
Det innebär att Våmbskolan inte blir nödvändig. Och i en intervju med Skövde Nyheter säger rektor Lena Thyberg:
- Dessutom bussar vi 85 till 95 procent av våra elever från centrum i Skövde och hit ut. Våra lokaler är små, vi har exempelvis inga slöjdsalar eller någon stor idrottssal. Den består idag av ett klassrum som gjorts om till rörelserum där sex- och sjuåringar har sin idrott.
Det kan inte anses vara försvarbart med alla bussturer som görs för att skjutsa eleverna till slöjd, musik och idrott, säger en lärare till samma tidning.
Sveriges Radio P4
Uppdaterad 13 nov: Anders G Johansson, ordförande i Skolnämnden bloggar
Förslaget innebär i korthet att Billingsskolans skolupptagningsområde förändras, att åk 6 återgår till Hene-, Billingsdal-, Svärtagård- och Våmbskolan från Vasaskolan, att högstadiet inom Rydsområdet flyttar till Helenaskolan med med en åldersgrupp per år med start av åk 7 ht 2012 och att skolchefen får i uppdrag att fortsatta utreda vad de lokaler som blir tomma på Rydskolan kan användas till.
Det är flera pusselbitar som faller på plats i det här förslaget. Först och främst vill Skolnämnden göra något åt den problematiska segregationen i Södra Ryd. Vi har ett fritt skolval, vilket innebär att föräldrar sedan en tid tillbaka har kunnat välja vilken högstadieskola deras barn ska gå på. Det har visat sig att de flesta barn med svenska som modersmål nu valt bort Rydskolan.
Det innebär att vi idag har en högstadieskola i vår kommun där en överväldigande majoritet har andra språk än svenska som modersmål. Dessutom ser vi en nedåtgående trend i meritvärden och andelen elever som når gymnasiebehörighet. Det innebär inte att Skolnämnden tycker att lärarna är oengagerade - tvärtom ser vi och uppskattar engagemanget för eleverna. Men det behövs något annat, och det stavas integration.
Förslaget innebär inte att högstadiet "stängs" på direkten, utan de elever som redan går på högstadiet i Ryd, kommer att gå kvar. De som nu ska välja till åk 7 har möjlighet att välja någon av de andra högstadieskolorna. Rydskolan kommer att fortsätta som skola för förskoleklass till åk 6 samt träningsskola.
Vi tillskapar platser på Vasaskolan och Helenaskolan på två sätt. Åk 6 som idag finns på Vasaskolan flyttar tillbaka till låg- och mellanstadieskolorna. Det är ett önskemål från många föräldrar, som tycker att det är för tidigt att släppa iväg sexorna till en högstadieskola. Det andra är att Billingsskolans elever kan flyttas till Vasaskolan. Helenaskolans nuvarande upptagningsområde innebär förresten att det finns fler platser än elever - men Helenaskolan har ändå fyllts tack vare det fria skolvalet och inkommande elever från Södra Ryd.
Vi bygger en ny, toppmodern låg - och mellanstadieskola. Nya Billingsskolan kommer att få plats för 350 elever, och upptagningsområdet blir Västermalm, Vasastaden och Våmb. Start 2014.
Det innebär att Våmbskolan inte blir nödvändig. Och i en intervju med Skövde Nyheter säger rektor Lena Thyberg:
- Dessutom bussar vi 85 till 95 procent av våra elever från centrum i Skövde och hit ut. Våra lokaler är små, vi har exempelvis inga slöjdsalar eller någon stor idrottssal. Den består idag av ett klassrum som gjorts om till rörelserum där sex- och sjuåringar har sin idrott.
Det kan inte anses vara försvarbart med alla bussturer som görs för att skjutsa eleverna till slöjd, musik och idrott, säger en lärare till samma tidning.
Sveriges Radio P4
Uppdaterad 13 nov: Anders G Johansson, ordförande i Skolnämnden bloggar
"Alla EU-länder måste erkänna båda föräldrarna"
14 av 27 EU-länder har infört möjligheten att ingå samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap. Resten står passiva eller motarbetar aktivt samkönade pars rättigheter. Om inte en skarp påminnelse räcker om vilka skyldigheter alla EU-länder har, måste staterna i fråga anmälas till Europadomstolen, skriver EU-parlamentarikern Cecilia Wikström på DN Debatt."
Reserverar mig i skolnämnden till förmån för Heldagsskolans bevarande
Vid skolnämndens sammanträde idag beslutades att organisationsförändra elevstödet så att heldagsskolans resurs fördelas ut i resursfördelningssystemet. I klartext innebär det att elever av den typ, som idag har sin skolvistelse på Alströmersgatan,i framtiden inte kommer att ha den möjligheten som de har idag.
Folkpartiets linje är en helt annan. Efter en hel del funderande och resonerande med mig själv, lärare, specialpedagoger och föräldrar har jag landat i att jag beslutade mig för att reservera mig mot beslutet till förmån för mitt eget förslag.
"Jag reserverar mig mot beslutet i Skolnämnden xxx till förmån för eget förslag.
Förslag till beslut
Skolnämnden beslutar att Heldagsskolan ej ska avvecklas.
Skolnämnden beslutar uppdra åt skolchefen att utveckla skolverksamheten för elever i behov av särskilt stöd, så att undervisningen, där så är möjligt, bedrivs inkluderande.
Bakgrund
Folkpartiet Liberalerna delar ambitionen att elever med behov av särskilt stöd i första hand får detta inkluderat i sin ordinarie studiemiljö.
Det är viktigt att barns behov tidigt uppmärksammas och åtgärder vidtas. Det är viktigt att stödet finns nära eleven på dennes skola. Därför ger jag skolchefen i uppdrag att utveckla skolverksamheten i den inkluderande riktning, som förvaltningen initierat.
Samtidigt finns det ett större behov av en separat heldagsskola. Barn är olika och har olika behov. Även om det inkluderande elevstödet utvecklas, kommer det att finnas elever som inte kan vistas i den ordinarie skolmiljön. Detta ges stöd i den nya skollagen, kap 3 paragraf 11:
”Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.”
Kontinuitet är inte alltid önskvärd. Ibland behöver en elev bryta upp för att hitta stabilitet. Heldagsskolan är lösningen när alla andra möjligheter prövats. Det finns behov av en samlad personalgrupp med särskild kompetens som tar emot dessa elever. De är inte många till antalet, men även de har rätt att få ta del av en likvärdig utbildning utifrån deras personliga behov.
Därför anser jag att heldagsskolan ska finnas kvar som en del av åtgärdspaletten i elevstödet."
Karin Långström Vinge (FP)
(Övrig kommentar: Vid den centala samverkansgruppens sammanträde 2011-04-13 anförde Skolledarförbundets Bernt Hall att organisationsförändringen kan innebära ganska mycket merarbete och tar tid i anspråk; starta och avsluta smågrupper, ordna personal, lokaler och föräldramöten. Han vill också få antecknat till protokollet att det görs en uppföljning av rektorshanteringen med anledning av organisationsförändringen.)
Om någon är intresserad av arbetsutskottets förslag till beslut, så eposta mig så skickar jag den.
Folkpartiets linje är en helt annan. Efter en hel del funderande och resonerande med mig själv, lärare, specialpedagoger och föräldrar har jag landat i att jag beslutade mig för att reservera mig mot beslutet till förmån för mitt eget förslag.
"Jag reserverar mig mot beslutet i Skolnämnden xxx till förmån för eget förslag.
Förslag till beslut
Skolnämnden beslutar att Heldagsskolan ej ska avvecklas.
Skolnämnden beslutar uppdra åt skolchefen att utveckla skolverksamheten för elever i behov av särskilt stöd, så att undervisningen, där så är möjligt, bedrivs inkluderande.
Bakgrund
Folkpartiet Liberalerna delar ambitionen att elever med behov av särskilt stöd i första hand får detta inkluderat i sin ordinarie studiemiljö.
Det är viktigt att barns behov tidigt uppmärksammas och åtgärder vidtas. Det är viktigt att stödet finns nära eleven på dennes skola. Därför ger jag skolchefen i uppdrag att utveckla skolverksamheten i den inkluderande riktning, som förvaltningen initierat.
Samtidigt finns det ett större behov av en separat heldagsskola. Barn är olika och har olika behov. Även om det inkluderande elevstödet utvecklas, kommer det att finnas elever som inte kan vistas i den ordinarie skolmiljön. Detta ges stöd i den nya skollagen, kap 3 paragraf 11:
”Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.”
Kontinuitet är inte alltid önskvärd. Ibland behöver en elev bryta upp för att hitta stabilitet. Heldagsskolan är lösningen när alla andra möjligheter prövats. Det finns behov av en samlad personalgrupp med särskild kompetens som tar emot dessa elever. De är inte många till antalet, men även de har rätt att få ta del av en likvärdig utbildning utifrån deras personliga behov.
Därför anser jag att heldagsskolan ska finnas kvar som en del av åtgärdspaletten i elevstödet."
Karin Långström Vinge (FP)
(Övrig kommentar: Vid den centala samverkansgruppens sammanträde 2011-04-13 anförde Skolledarförbundets Bernt Hall att organisationsförändringen kan innebära ganska mycket merarbete och tar tid i anspråk; starta och avsluta smågrupper, ordna personal, lokaler och föräldramöten. Han vill också få antecknat till protokollet att det görs en uppföljning av rektorshanteringen med anledning av organisationsförändringen.)
Om någon är intresserad av arbetsutskottets förslag till beslut, så eposta mig så skickar jag den.
Friskolor till Skövde på väg
Äntligen kan fler friskolor ges möjlighet att etablera sig i vår tillväxtkommun Skövde. Skolnämndens au har beslutat att tillstyrka ansökningar från Kunskapsskolan AB, Raoul Wallenbergskolan och Baggium Utbildning AB.
Det är alltså Skolinspektionen som ger de slutliga tillstånden, men alliansmajoriten ser positivt på nyetableringarna. Jag tror bestämt att ökad valfrihet och därmed konkurrens i slutänden gynnar eleverna. Naturligtvis gynnar det också lärarna. Vill vi ha duktiga lärare i kommunala skolan, måste vi ge bra förutsättningar också.
Enda kruxet är nu att Raoul Wallenbergskolan vill åt samma lokaler som kommunen. Vi vill göra Nyeport på Volvoområdet till ett Ungdomens hus. Men vem vet. Det kanske kan gå att samsas.
Läs mer om Folkpartiet och friskolor
Det är alltså Skolinspektionen som ger de slutliga tillstånden, men alliansmajoriten ser positivt på nyetableringarna. Jag tror bestämt att ökad valfrihet och därmed konkurrens i slutänden gynnar eleverna. Naturligtvis gynnar det också lärarna. Vill vi ha duktiga lärare i kommunala skolan, måste vi ge bra förutsättningar också.
Enda kruxet är nu att Raoul Wallenbergskolan vill åt samma lokaler som kommunen. Vi vill göra Nyeport på Volvoområdet till ett Ungdomens hus. Men vem vet. Det kanske kan gå att samsas.
Läs mer om Folkpartiet och friskolor
Snabbare svenskundervisning för invandrare
Ur Nyamko Sabunis senaste nyhetsbrev:
"Kunskaper i svenska språket är avgörande för att få jobb. Tyvärr har många nyanlända i Sverige nekats den chansen. Svenskundervisning för invandrare (sfi) har varit en misskött utbildningsform som har försenat alltför många människors tillträde till den svenska arbetsmarknaden.
Det har pågått ett stort reformarbete av sfi sedan Folkpartiet och alliansen vann regeringsställning 2006. Vi har gjort en omfattande kompetenssatsning för lärare, infört nationella prov, förtydligat utbildningsmålen samt infört möjlighet att kombinera yrkesutbildning med svenskundervisning.
Ett problem med sfi är att den, för många människor, har varit alltför utdragen. Det har varit många och långa avbrott eller att enskilda tvingas gå kvar på sfi för att få försörjningsstöd. Det är oacceptabelt att människor förvaras i sfi istället för att ges chans att delta på arbetsmarknaden. Därför måste undervisningen förbättras, individanpassas samt ha arbetsmarknadsrelevans.
Idag tog jag emot en utredning som föreslår tidsbegränsad sfi. Utredaren föreslår bland annat att utbildningstiden i sfi ska begränsas till två år. En sfi-utbildning på två år bör ge alla grundläggande kunskaper i svenska. I övrigt bör fortsatt språkutbildning ske inom ramen för generell vuxenutbildning.
Jag välkomnar utredningen som ett steg i rätt riktning. Tidsbegränsning är viktigt för att tydliggöra att sfi är till för nyanlända. Nu ska vi titta närmare på förslagen, inte minst hur vi säkerställer en rättssäker övergång från sfi till andra utbildningsformer. Detta är en viktig pusselbit för att påskynda människors väg till arbetslivet och delaktighet i samhället."
Utredningen "Tid för snabb flexibel inlärning" (SOU 2011:19)
"Kunskaper i svenska språket är avgörande för att få jobb. Tyvärr har många nyanlända i Sverige nekats den chansen. Svenskundervisning för invandrare (sfi) har varit en misskött utbildningsform som har försenat alltför många människors tillträde till den svenska arbetsmarknaden.
Det har pågått ett stort reformarbete av sfi sedan Folkpartiet och alliansen vann regeringsställning 2006. Vi har gjort en omfattande kompetenssatsning för lärare, infört nationella prov, förtydligat utbildningsmålen samt infört möjlighet att kombinera yrkesutbildning med svenskundervisning.
Ett problem med sfi är att den, för många människor, har varit alltför utdragen. Det har varit många och långa avbrott eller att enskilda tvingas gå kvar på sfi för att få försörjningsstöd. Det är oacceptabelt att människor förvaras i sfi istället för att ges chans att delta på arbetsmarknaden. Därför måste undervisningen förbättras, individanpassas samt ha arbetsmarknadsrelevans.
Idag tog jag emot en utredning som föreslår tidsbegränsad sfi. Utredaren föreslår bland annat att utbildningstiden i sfi ska begränsas till två år. En sfi-utbildning på två år bör ge alla grundläggande kunskaper i svenska. I övrigt bör fortsatt språkutbildning ske inom ramen för generell vuxenutbildning.
Jag välkomnar utredningen som ett steg i rätt riktning. Tidsbegränsning är viktigt för att tydliggöra att sfi är till för nyanlända. Nu ska vi titta närmare på förslagen, inte minst hur vi säkerställer en rättssäker övergång från sfi till andra utbildningsformer. Detta är en viktig pusselbit för att påskynda människors väg till arbetslivet och delaktighet i samhället."
Utredningen "Tid för snabb flexibel inlärning" (SOU 2011:19)
Bloggårskrönika 2010
Dags att sammanfatta bloggåret 2010!
Januari: Fortfarande nyfrälst på Iphone. Vi hittade kyrkoåretalmanackan, och fortfarande är Iphonen ett av de smartaste prylar jag nånsin haft. Diskuterade djurskydd, trygghet och burkor.
Februari: En hel del feministiska inspel, bland annat om patientsäkerhet, Gudrun S i Lets Dance och Birgitta O i Bryssel. Mer Birgitta. Mer och mer aktuellt under året blev tvångssterilisering i modern tid. Själv kommer jag ut som skövdepolitikerwannabe och biskop Sven avgår.
Mars: Svenska kyrkan i Skövde uppmärksammade Internationella kvinnodagen tillsammans med Kvinnojouren. Mera kyrkligt: nya gudstjänstordningar på gång, sociala medier och domkapitlet och Bjästaprästen. Skämskudde nr 1, nr 2, nr 3 och nr 4. Katri Linna och Lars Vilks höll sig aktuella hela året.
Carmen Tillo gästbloggade om folkmordet på assyrierna och Sewon Ekberg om jämställd vård. Sewon avled under ett av våra valmöten och jag fick förtroendet att hålla i begravningen i september.
April: Vi diskuterade Daniels och Victorias plan att låta kungen leda in bruden i Storkyrkan. Biskop Tony avled. Vi diskuterade prästrollen och patriarkala strukturer.
Maj: Om personligt ansvarstagande, förbön för frikyrkorna med anledning av deras hanterande av vigselfrågan, och RFSL Skaraborg gästbloggar med anledning av regnbågsmässor.
Juni: Vi var flera som spred Ekhos annons om ungdomsläger för hbt-ungdomar efter att den stoppats av Dagen. Avvisningarna av kristna till Irak måste vi fortfarande prata om.
Juli: Motionsskrivande till kyrkomötet: Nolltolerans mot könsord och svordomar i kyrkliga sammanhang, uppmärksammades bland annat av BBC.Större rättssäkerhet vid församlingssammanslagningar fick några lokala skarastiftare att jubla. Utbildning i hbt-frågor, friare församlingstillhörighet och öppet nattvardsbord. För övrigt frågade jag mig hur man mördar en kräfta, vad förskolan är till för och vad Göran Lindberg har med bordellen i Almedalen att göra.
Augusti: Valrörelsen kommer igång på riktigt. Förskolan, hbt-politik, transfrågor i kyrkan och befogad kritik mot Kvinnosjukvården vid Kärnsjukhuset i Skövde.
September: Fler valfrågor som jämställdhet, sjukförsäkringen, demokrati. I valet gjorde vi folkpartister i Skövde ett mycket bra val och gick fram två mandat i kommunfullmäktige. Jag blev personvald i fullmäktige och sitter från årsskiftet i skolnämnden. Vi var glada över att alliansen fortsätter regera, men beklagade att SD kom in i riksdagen. Vem är främlingsfientlig? och vad innebär det för merkostnad för staten att ha män i vårt samhälle?
Kyrkomötet i Uppsala samlades till utskottsarbete.
Oktober: Jag stod upp för biskop Evas profetiska röst vid riksdagens öppningsgudstjänst. Mer. Religionsämnet aktualiserades av Jan Björklund. Jag föreslog en Lex Sofia i Svenska kyrkan. Mer om skolan, hbt-personer i kristen miljö, konservativa i kristen miljö.
Kyrkomötet samlades för debatt och beslut, bland annat om dryck vid nattvard. Jag debatterade bland annat hbt-utbildningar och där fick vi igenom en del, nämligen att rekommendera stiften att anordna. Med anledning av nolltoleransmotionen skickades uppträdandefrågan till presidiet, och min medmotionär och jag blev bjudna på lunch av Frimodig kyrkas ledamöter.
Kyrkomötet gjorde ett uttalande om romernas situation i Europa.
November: Kvinnoprästmotstånd, Bitte Assarmos gästblogg om kristna i Irak, tystnadspliktsutredningen och Jacob Sunnlidens gästblogg med anledning av den. Påven, dementa och om vem som bestämmer när jag ska dö.
December: Skövde sluter upp bakom Frälsningsarmén - slutade bra. Terrordåd i Stockholm och hbt-personers rättigheter.
238 inlägg med ett stort antal kommentarer från er läsare blir resultatet av detta års bloggande. 381 000 besökare lite drygt sedan starten 2005, så jag återkommer redan 2011, tänker jag. Stort och varmt tack för uppmärksamheten!
Januari: Fortfarande nyfrälst på Iphone. Vi hittade kyrkoåretalmanackan, och fortfarande är Iphonen ett av de smartaste prylar jag nånsin haft. Diskuterade djurskydd, trygghet och burkor.
Februari: En hel del feministiska inspel, bland annat om patientsäkerhet, Gudrun S i Lets Dance och Birgitta O i Bryssel. Mer Birgitta. Mer och mer aktuellt under året blev tvångssterilisering i modern tid. Själv kommer jag ut som skövdepolitikerwannabe och biskop Sven avgår.
Mars: Svenska kyrkan i Skövde uppmärksammade Internationella kvinnodagen tillsammans med Kvinnojouren. Mera kyrkligt: nya gudstjänstordningar på gång, sociala medier och domkapitlet och Bjästaprästen. Skämskudde nr 1, nr 2, nr 3 och nr 4. Katri Linna och Lars Vilks höll sig aktuella hela året.
Carmen Tillo gästbloggade om folkmordet på assyrierna och Sewon Ekberg om jämställd vård. Sewon avled under ett av våra valmöten och jag fick förtroendet att hålla i begravningen i september.
April: Vi diskuterade Daniels och Victorias plan att låta kungen leda in bruden i Storkyrkan. Biskop Tony avled. Vi diskuterade prästrollen och patriarkala strukturer.
Maj: Om personligt ansvarstagande, förbön för frikyrkorna med anledning av deras hanterande av vigselfrågan, och RFSL Skaraborg gästbloggar med anledning av regnbågsmässor.
Juni: Vi var flera som spred Ekhos annons om ungdomsläger för hbt-ungdomar efter att den stoppats av Dagen. Avvisningarna av kristna till Irak måste vi fortfarande prata om.
Juli: Motionsskrivande till kyrkomötet: Nolltolerans mot könsord och svordomar i kyrkliga sammanhang, uppmärksammades bland annat av BBC.Större rättssäkerhet vid församlingssammanslagningar fick några lokala skarastiftare att jubla. Utbildning i hbt-frågor, friare församlingstillhörighet och öppet nattvardsbord. För övrigt frågade jag mig hur man mördar en kräfta, vad förskolan är till för och vad Göran Lindberg har med bordellen i Almedalen att göra.
Augusti: Valrörelsen kommer igång på riktigt. Förskolan, hbt-politik, transfrågor i kyrkan och befogad kritik mot Kvinnosjukvården vid Kärnsjukhuset i Skövde.
September: Fler valfrågor som jämställdhet, sjukförsäkringen, demokrati. I valet gjorde vi folkpartister i Skövde ett mycket bra val och gick fram två mandat i kommunfullmäktige. Jag blev personvald i fullmäktige och sitter från årsskiftet i skolnämnden. Vi var glada över att alliansen fortsätter regera, men beklagade att SD kom in i riksdagen. Vem är främlingsfientlig? och vad innebär det för merkostnad för staten att ha män i vårt samhälle?
Kyrkomötet i Uppsala samlades till utskottsarbete.
Oktober: Jag stod upp för biskop Evas profetiska röst vid riksdagens öppningsgudstjänst. Mer. Religionsämnet aktualiserades av Jan Björklund. Jag föreslog en Lex Sofia i Svenska kyrkan. Mer om skolan, hbt-personer i kristen miljö, konservativa i kristen miljö.
Kyrkomötet samlades för debatt och beslut, bland annat om dryck vid nattvard. Jag debatterade bland annat hbt-utbildningar och där fick vi igenom en del, nämligen att rekommendera stiften att anordna. Med anledning av nolltoleransmotionen skickades uppträdandefrågan till presidiet, och min medmotionär och jag blev bjudna på lunch av Frimodig kyrkas ledamöter.
Kyrkomötet gjorde ett uttalande om romernas situation i Europa.
November: Kvinnoprästmotstånd, Bitte Assarmos gästblogg om kristna i Irak, tystnadspliktsutredningen och Jacob Sunnlidens gästblogg med anledning av den. Påven, dementa och om vem som bestämmer när jag ska dö.
December: Skövde sluter upp bakom Frälsningsarmén - slutade bra. Terrordåd i Stockholm och hbt-personers rättigheter.
238 inlägg med ett stort antal kommentarer från er läsare blir resultatet av detta års bloggande. 381 000 besökare lite drygt sedan starten 2005, så jag återkommer redan 2011, tänker jag. Stort och varmt tack för uppmärksamheten!
Nyamko Sabuni om förskolan
Nyamko Sabuni skriver idag på Brännpunkt om den nya skollagen, om utbildade förskollärare, om valfriheten i barnomsorgen och om kvalitetssäkring och lekens betydelse i pedagogiken. Helt enkelt, bra liberal politik för förskolan!
Nya och gamla namn i skövdepolitiken
Igår hade Folkpartiet Skövde nomineringsmöte där vi bestämde vilka som ska representera Folkpartiet i Skövdes kommunala nämnder och bolag under kommande mandatperiod.Själv är jag glad och djupt tacksam mot skövdeborna som visat mig förtroende och gett mig en plats på personval (mer än 5% i valkretsen) i fullmäktige. Dessutom får jag nu sitta som ordinarie ledamot i skolnämnden. Roligt, spännande och jag hoppas kunna uträtta en hel del för att få Skövdes skolor att bli ännu bättre och utvecklas i liberal anda. Genom mina nätverk hoppas jag också att kunna vara tillgänglig för allmänheten och vara en medborgarröst in i kommunen. Cecilia Wendt blir ersättare i Skolnämnden och vi kommer att ha ett tätt samarbetet.
Vår primus motor är förstås Mikael Wendt, ledamot i KSAU och halvtidsarvoderad. Han blir också gruppledare i fullmäktige och en hel del annat. Ulla-Britt Hagström tar plats i presidiet brevid Conny Brännberg och tar också ordförandeskapet i Utbildningsnämnden samt ersättarplatsen i Kommunstyrelsen.
Övrigt i urval: Petter Fahlström, vår LUF-bas, blir ersättare i Utbildningsnämnden. Kaj-Eve Enroth fortsätter som ordförande i Fritidsnämnden med Sara Wennerholm som ersättare. Socialnämnden intas av Viola Lindén och Inger-Lise Forsberg som ersättare. I Tekniska nämnden fortsätter Andreas Dahlborg som ledamot och Elin Elfverson blir ersättare. Byggnadsnämnden får Björn Spetz som ordinarie och Lars Elfverson som ersättare.
I omvårdnadsnämnden sitter Ulf Andersson med Carmen Tillo som ersättare. Peter Andersson är ersättare i Kulturnämnden. Första vice ordförande i revisionen Stig Larsson.
Fullmäktigegruppen består av Mikael, Ulla-Britt, Christer Winbäck, Elin Elfverson, Petter Fahlström och jag. Kaj-Eve Enroth, Sara Wennerholm och Andreas Dahlborg är ersättare.
Folkpartiet Skövde
Ordentliga uppstramningar i skolan!
Så har nu regeringens proposition om lärar - och förskollärarlegitimation börjat diskuteras. Den väg som FP och alliansen stakat ut för framtiden är nödvändig. Framtiden börjar på våra förskolor och skolor och verksamheten måste kvalitetssäkras.
Redan har viktiga förändringar genomförts: lärarlyftet, befogenheter för lärare att ingripa vid slagsmål på skolgården etc, förbättrat pedagogiskt ledarskap och inte minst en ny lärarutbildning.
Nu kräver regeringen att från och med hösten 2012 yrkeslegitimation för att få undervisa i svenska skolor. Legitimerade blir dels personer med examen från en lärarutbildning och dels personer med en ämnesexamen kombinerad med en kompletterande pedagogisk utbildning. Detta blir bra för både elever och lärare. För lärarnas del ökas deras status, och eftersom lektoratet återinförs finns nu större möjligheter till karriär och därmed löneökning.
Jan Björklund skriver i sitt nyhetsbrev:
Redan behöriga lärare ska kunna ansöka hos Skolverket om legitimation - och självklart måste obehöriga lärare få möjlighet att komplettera så att de når upp till de krav som ställs för legitimation. I budgetpropositionen föreslår regeringen en storsatsning på just dessa lärare.
DN
SvD
Redan har viktiga förändringar genomförts: lärarlyftet, befogenheter för lärare att ingripa vid slagsmål på skolgården etc, förbättrat pedagogiskt ledarskap och inte minst en ny lärarutbildning.
Nu kräver regeringen att från och med hösten 2012 yrkeslegitimation för att få undervisa i svenska skolor. Legitimerade blir dels personer med examen från en lärarutbildning och dels personer med en ämnesexamen kombinerad med en kompletterande pedagogisk utbildning. Detta blir bra för både elever och lärare. För lärarnas del ökas deras status, och eftersom lektoratet återinförs finns nu större möjligheter till karriär och därmed löneökning.
Jan Björklund skriver i sitt nyhetsbrev:
"Alla nya lärare ska genomgå ett introduktionsår, ungefär som AT-tjänstgöringen för läkare. Lärarkandidaten ska under året få stöd och ledning av en mer erfaren legitimerad lärare. Rektor ska sedan skriva ett intyg på väl genomförd introduktion. På samma sätt som för läkarna ska legitimationen kunna dras in. Skälen för en förlorad legitimation kan vara grov oskicklighet i yrkesutövningen, brott eller missbruk."De lärare som redan nu är behöriga vänder sig till Skolverket för att få sin legitimation. Obehöriga lärare (20 procent av lärarkåren) får möjlighet att komplettera sin utbildning så att de når upp till kraven för legitimation, och medel för detta är avsatta i budgetpropositionen.
Redan behöriga lärare ska kunna ansöka hos Skolverket om legitimation - och självklart måste obehöriga lärare få möjlighet att komplettera så att de når upp till de krav som ställs för legitimation. I budgetpropositionen föreslår regeringen en storsatsning på just dessa lärare.
"Jag ser lärar- och förskollärarlegitimationerna som enKritiker menar nu att det blir svårt för mindre skolor och skolor i glesbygd att få tag i behöriga lärare. Till dem kan man fråga om det för våra barn och ungdomar ska bero på var man bor geografiskt hur kvaliteten i skolan är. Det bör också sägas att många av de lärare som idag är anställda utan formell behörighet har anställts på grund av sociala kompetens och uppenbart intresse för att arbeta med barn och ungdomar, och det ska inte på något sätt undanhållas. Det blir nu ännu bättre när dessa lärare får möjligheten att också få formell kunskapsmässig och pedagogisk kompetens. Framtiden är redan här!
investering i Sveriges lärarkår. Forskningen visar att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas kunskapsresultat. Med tydliga yrkeslegitimationer garanterar vi att alla elever får undervisning av en kompetent lärare."
DN
SvD
Dyrt för kommuner som såsar med förskoleplats
Sverige har en fantastisk förskola, med hög kvalitet och god tillgänglighet. En del kommuner har dock inte lyckats erbjuda föräldrar en förskoleplats inom rimlig tid såsom de är skyldiga. Det är mycket allvarligt, givetvis för barnets chans till utveckling, men också för jämställdheten och arbetslinjen. Regeringen kommer därför se över förutsättningarna att erbjuda kompensation till föräldrar som inte får förskoleplats i tid.
Folkpartiet har sedan länge drivit frågan om att kommuner som inte lever upp till kraven om förskoleplats inom fyra månader så som lagen kräver ska kompensera föräldrarna. Kompensationen bör vara tillräckligt kännbar för kommunen för att inte skapa utrymme för kommunen att köpa sig fri. //Nyamko Sabuni
Sjukförsäkringsreglerna behöver uppenbarligen ses över
För några veckor sedan publicerade jag Folkpartiets tankar om hur den nya sjukförsäkringen fungerar. På bara några timmar fanns i kommentarsfältet många upprörda medmänniskor som vittnar om hur hårdare regler ställt till elände.
Jag skrev bland annat:
Oavsett om det är regelverket eller om det är handläggningen som behövet ändras är det uppenbart att det finns detaljer som måste omprövas. Kroniskt sjuka människor ska, om än inte förtidspensioneras, ha förlängd sjukersättning.
Jag skrev tidigt att jag förutsätter att reformen utvärderas kontinuerligt. Det är vi många inom alliansen som tycker, oavsett vad oppositionen tror.
Folkpartisterna Birgitta Rydberg och Barbro Westerholm säger i ett pressmeddelande:
DN: Sjukregler kan komma att ändras
Aftonbladet:Nu börjar bråket om sjukreglerna
Jag skrev bland annat:
8. Tycker Folkpartiet att det nya systemet är bra?I valrörelsen togs flera fall upp som exempel på hur människor hamnar mellan stolarna. Det är svårt att veta vem som egentligen bär ansvar för uppenbara felhandläggningar och ministrar får naturligvis inte lägga sig i Försäkringskassans beslut i olika ärenden.
I huvudsak, ja. Det kommer dock alltid finnas detaljer som måste omprövas. I den mån grupper hamnar mellan stolarna ska det förstås ordnas. Övergången mellan sjukförsäkring och Arbetsförmedlingens introduktion skulle kunna vara smidigare. På sikt vill vi också höja taket i sjukförsäkringen.
Oavsett om det är regelverket eller om det är handläggningen som behövet ändras är det uppenbart att det finns detaljer som måste omprövas. Kroniskt sjuka människor ska, om än inte förtidspensioneras, ha förlängd sjukersättning.
Jag skrev tidigt att jag förutsätter att reformen utvärderas kontinuerligt. Det är vi många inom alliansen som tycker, oavsett vad oppositionen tror.
Folkpartisterna Birgitta Rydberg och Barbro Westerholm säger i ett pressmeddelande:
- Folkpartiets linje har hela tiden varit att den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska ha stöd av sjukförsäkringen. Reformerna av sjukförsäkringen har varit nödvändiga och bra – tidigare lämnades människor i ett utanförskap utan tillräckliga möjligheter till stöd och rehabilitering för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Men vissa kan inte komma tillbaka till arbetslivet, någonstans, och då ska de ha ett generöst stöd.
DN: Sjukregler kan komma att ändras
Aftonbladet:Nu börjar bråket om sjukreglerna
Gör din röst hörd!
Imorgon gäller det. En stark alliansregering med egen majoritet, eller rödgrön röra med Mona som statsminister med halvkommunister i regeringen, och vad kommer sverigedemokraternas procent att hamna på?
Många har i detta val funderat över sjukförsäkringsreglerna. Journalister och rödgröna har viftat med urklipp från kvällspressen med fall där försäkringskassan uppenbart tolkat regelverket fel.
Sjuka ska självklart ha sjukersättning. Men som Hanne Kjöller i dagens DN konstaterar: en del människor har inte ens kommit så mycket in i systemet så att de är berättigad till den ersättning de tror de har rätt till.
Ministrarna kan inte kommentera enskilda fall. Hade de, med rätta, gått ut och kritiserat handläggarna på försäkringskassan för att tolka reglerna fel, skulle de inom loppet av tio minuter bli JO-anmälda och KU-anmälda av skadeglada socialdemokrater. Det vet naturligtvis Mona Sahlin.
Varför ska man rösta, då? Kanske framförallt därför att man får. Det känns högtidligt att rösta, tycker jag, och i förmiddags när jag lämnade mina röstkuvert sände jag en tanke till alla dem som riskerar och offrar livet för att de höjt sin röst. Min tanke gick också till de liberaler i vårt land som genom åren kämpat för friheten och tron på att människor kan göra sina egna val.
Jag har röstat på Folkpartiet Liberalerna därför att jag tror på ett samhälle med jämställdhet, valfrihet och tillväxt. Framtidstro, omsorg om hela människan och en förskola och skola värd namnet.
Den som älskar Sverige röstar på alliansen, och där är Folkpartiet ett mycket bra val.
Bilder från dagens torgmöte på Hertig Johans torg i Skövde, där Maria från Liberala kvinnor intervjuade några av oss. Längst upp Mikael Wendt och Ulla-Britt Hagström, sen Christer Winbäck och Elin Elfverson.
Många har i detta val funderat över sjukförsäkringsreglerna. Journalister och rödgröna har viftat med urklipp från kvällspressen med fall där försäkringskassan uppenbart tolkat regelverket fel.
Sjuka ska självklart ha sjukersättning. Men som Hanne Kjöller i dagens DN konstaterar: en del människor har inte ens kommit så mycket in i systemet så att de är berättigad till den ersättning de tror de har rätt till.
Ministrarna kan inte kommentera enskilda fall. Hade de, med rätta, gått ut och kritiserat handläggarna på försäkringskassan för att tolka reglerna fel, skulle de inom loppet av tio minuter bli JO-anmälda och KU-anmälda av skadeglada socialdemokrater. Det vet naturligtvis Mona Sahlin.
Varför ska man rösta, då? Kanske framförallt därför att man får. Det känns högtidligt att rösta, tycker jag, och i förmiddags när jag lämnade mina röstkuvert sände jag en tanke till alla dem som riskerar och offrar livet för att de höjt sin röst. Min tanke gick också till de liberaler i vårt land som genom åren kämpat för friheten och tron på att människor kan göra sina egna val.
Jag har röstat på Folkpartiet Liberalerna därför att jag tror på ett samhälle med jämställdhet, valfrihet och tillväxt. Framtidstro, omsorg om hela människan och en förskola och skola värd namnet.
Den som älskar Sverige röstar på alliansen, och där är Folkpartiet ett mycket bra val.
Bilder från dagens torgmöte på Hertig Johans torg i Skövde, där Maria från Liberala kvinnor intervjuade några av oss. Längst upp Mikael Wendt och Ulla-Britt Hagström, sen Christer Winbäck och Elin Elfverson.
Nio procent - och bättre kan vi!
Glada siffror från DN och Synovate - 9 % för Folkpartiet Liberalerna som gör sin bästa notering på fyra år. Tyvärr backar C och SD går fram, men alliansen leder ändå.Vi kan ännu bättre, eftersom vi har en politik som ger jämställdhet, välfärd och jobb. Vi är viktig del av alliansen, eftersom vår socialliberala inriktning sätter fokus på dem som behöver mest stöd i vårt samhälle. Att ställa krav är att bry sig!
För jämställdheten har vi redan:
•Infört en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.
•Halverat skatten för hushållstjänsten för att underlätta för dubbelarbetande småbarnsföräldrar.
•Inför en ny och skarpare diskrimineringslag.
•Satsat över en miljard kronor för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hittills har 10 000 poliser fått utbildning och kvinnor har fått rätt till ökat skydd och stöd.
•tagit krafttag mot det våld och förtryck som utövas i hederns hamn genom resurser till skyddade boenden och utbildning av skol- och fritidspersonal.
För jobben har vi redan:
•Sänkt inkomstskatten med drygt 1 500 kronor i månaden för vanliga heltidsarbetande.
•Sänkt bolagsskatten, arbetsgivaravgifterna och en rad andra skatter för mindre företag.
•Halverat arbetsgivaravgifterna för alla ungdomar och infört stora skatterabatter för den som anställer någon som står långt från arbetsmarknaden.
•Minskat regelkrånglet för företagen genom bland annat enklare momsregler och regler för revision.
För välfärden har vi redan:
• Infört valfrihet i primärvården, så att alla kan välja en fast läkarkontakt som vårdar, samordnar och guidar i vården. Alla som uppfyller kvalitetskraven ska kunna starta en ny vårdcentral.
• Gett kommunerna möjlighet att införa valfrihet i äldre- och handikappomsorgen. Många har nappat. Alla som uppfyller kvalitetskraven ska kunna erbjuda hemtjänst eller starta ett äldreboende.
• Infört en kömiljard som har kortat vårdköerna dramatiskt.
• Avskaffat apoteksmonopolet. Nya apotek öppnar i hela landet och det går att köpa Alvedon i mataffären eller på närmaste varuhus.
• Skapat fler platser i äldreboenden genom ett särskilt investeringsstöd.
Rösta för framtiden, rösta med Folkpartiet!
Dags att avliva myter om sjukförsäkringen
1. Vad har hänt med sjukförsäkringen under mandatperioden?
Sedan alliansen kom till makten har en rad stora reformer genomförts som lett till en halvering av antalet sjukskrivna, t ex rehabliteringsgaranti, satsning på företagshälsovård och nystartsjobb. Alliansen har också skapat tidsgränser där den som har en viss arbetsförmåga slussas över från sjukförsäkringen till arbete eller Arbetsförmedlingen.
2. Varför har sjukförsäkringen reformerats så mycket?
Därför att försäkringssystemet tidigare varit misskött i många avseenden. Gränsen mellan arbetslöshet och sjukskrivning var diffus. 140 människor om dagen förtidspensionerades och totalt 750 000 personer var sjukskrivna eller hade sjukersättning.
3. Vad har alliansen gjort för att hjälpa människor tillbaka i arbete?
En miljard kronor per år satsas på rehabiliteringsgaranti. En miljard går till att korta köerna i vården vilket förkortar vägen tillbaka till arbete. Landstingen får extra pengar beroende på hur mycket de lyckas minska sjukfrånvaron. Företagshälsovården har fått ökade resurser.
4. Hur fungerar de nya tidsbegränsningarna?
Efter tre månader prövas om det går att komma tillbaka till något annat arbete hos arbetsgivaren. Efter sex månader prövas om det går att komma tillbaka till något anna arbete alls. Efter ett år sjunker ersättningen från 80% till 75%. Efter 2,5 år tar sjukpenningen slut och den sjukskrivne erbjuds ett individuellt anpassat introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen, med i princip samma ersättning som tidigare. Edter tre månader går det att söka sjukpenning igen, men hittills har majoriteten blivit kvar i åtgärder hos Arbetsförmedlingen eller kunnat gå tillbaka i arbete.
Vid varje steg finns en rad olika möjligheter till undantag utifrån särskilt allvarliga sjukdomar.
5. Hur har det gått för dem som nått tidsgränsen?
Mycket bra utifrån förutsättningarna. Tidsgränsen började gälla den 1 jan i år. 14 400 personer som varit sjukskrivna 2,5 år eller mer nådde gränsen. Många hade varit borta länge, 6-7 år. Trots det är det bara 40 % som behövt återgå till sjukförsäkringen. Ca 1800 har fått jobb, resten är arbetssökande eller i olika aktiviteter.
6. Varför bedömer Försäkringskassan en persons rätt till sjukskrivning? Litar man inte på doktorn?
I de flesta fall, då Försäkringskassan säger nej, handlar det om att intyget fyllt i fel. Det handlar om enstaka procent då Försäkringskassam avslår. Att någon har en sjukdom är inte alltid detsamma som att personen måste låta bli att arbeta. Läkare är medicinskt kunniga, men har ingen utbildning generellt för att bedöma arbetsförmåga.
7. Det finns uppgifter om att människor begått självmord när sjukförsäkringen upphör. Då måste väl systemet vara för hårt?
Oavsett system finns människor som mår dåligt och några väljer att begå självmord. Det är svårt att avgöra om det är systemet eller den bakomliggande sjukdomen som är det avgörande. Men vi vet att förtidspensionering, som ju ofta blev effekten av det gamla systemet och som oppositionen vill gå tillbaks till, leder till sju gånger större risk för självmord.
8. Tycker Folkpartiet att det nya systemet är bra?
I huvudsak, ja. Det kommer dock alltid finnas detaljer som måste omprövas. I den mån grupper hamnar mellan stolarna ska det förstås ordnas. Övergången mellan sjukförsäkring och Arbetsförmedlingens introduktion skulle kunna vara smidigare. På sikt vill vi också höja taket i sjukförsäkringen.
/Erik Ullenhag, partisekreterare Folkpartiet liberalerna.
Läs också Farouk Medinas inlägg på Brännpunkt:
Sedan alliansen kom till makten har en rad stora reformer genomförts som lett till en halvering av antalet sjukskrivna, t ex rehabliteringsgaranti, satsning på företagshälsovård och nystartsjobb. Alliansen har också skapat tidsgränser där den som har en viss arbetsförmåga slussas över från sjukförsäkringen till arbete eller Arbetsförmedlingen.
2. Varför har sjukförsäkringen reformerats så mycket?
Därför att försäkringssystemet tidigare varit misskött i många avseenden. Gränsen mellan arbetslöshet och sjukskrivning var diffus. 140 människor om dagen förtidspensionerades och totalt 750 000 personer var sjukskrivna eller hade sjukersättning.
3. Vad har alliansen gjort för att hjälpa människor tillbaka i arbete?
En miljard kronor per år satsas på rehabiliteringsgaranti. En miljard går till att korta köerna i vården vilket förkortar vägen tillbaka till arbete. Landstingen får extra pengar beroende på hur mycket de lyckas minska sjukfrånvaron. Företagshälsovården har fått ökade resurser.
4. Hur fungerar de nya tidsbegränsningarna?
Efter tre månader prövas om det går att komma tillbaka till något annat arbete hos arbetsgivaren. Efter sex månader prövas om det går att komma tillbaka till något anna arbete alls. Efter ett år sjunker ersättningen från 80% till 75%. Efter 2,5 år tar sjukpenningen slut och den sjukskrivne erbjuds ett individuellt anpassat introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen, med i princip samma ersättning som tidigare. Edter tre månader går det att söka sjukpenning igen, men hittills har majoriteten blivit kvar i åtgärder hos Arbetsförmedlingen eller kunnat gå tillbaka i arbete.
Vid varje steg finns en rad olika möjligheter till undantag utifrån särskilt allvarliga sjukdomar.
5. Hur har det gått för dem som nått tidsgränsen?
Mycket bra utifrån förutsättningarna. Tidsgränsen började gälla den 1 jan i år. 14 400 personer som varit sjukskrivna 2,5 år eller mer nådde gränsen. Många hade varit borta länge, 6-7 år. Trots det är det bara 40 % som behövt återgå till sjukförsäkringen. Ca 1800 har fått jobb, resten är arbetssökande eller i olika aktiviteter.
6. Varför bedömer Försäkringskassan en persons rätt till sjukskrivning? Litar man inte på doktorn?
I de flesta fall, då Försäkringskassan säger nej, handlar det om att intyget fyllt i fel. Det handlar om enstaka procent då Försäkringskassam avslår. Att någon har en sjukdom är inte alltid detsamma som att personen måste låta bli att arbeta. Läkare är medicinskt kunniga, men har ingen utbildning generellt för att bedöma arbetsförmåga.
7. Det finns uppgifter om att människor begått självmord när sjukförsäkringen upphör. Då måste väl systemet vara för hårt?
Oavsett system finns människor som mår dåligt och några väljer att begå självmord. Det är svårt att avgöra om det är systemet eller den bakomliggande sjukdomen som är det avgörande. Men vi vet att förtidspensionering, som ju ofta blev effekten av det gamla systemet och som oppositionen vill gå tillbaks till, leder till sju gånger större risk för självmord.
8. Tycker Folkpartiet att det nya systemet är bra?
I huvudsak, ja. Det kommer dock alltid finnas detaljer som måste omprövas. I den mån grupper hamnar mellan stolarna ska det förstås ordnas. Övergången mellan sjukförsäkring och Arbetsförmedlingens introduktion skulle kunna vara smidigare. På sikt vill vi också höja taket i sjukförsäkringen.
/Erik Ullenhag, partisekreterare Folkpartiet liberalerna.
Läs också Farouk Medinas inlägg på Brännpunkt:
"Denna bortre gräns i sjukförsäkringen ska ses som en möjlighet. Ingen blir utförsäkrad i välfärdsstaten Sverige. Nuvarande sjukförsäkring öppnar en bro till arbetsmarknaden, så att alla som har möjlighet/förutsättningar och motivation kan återgå till eget arbete och egen försörjning efter en långtidssjukskrivning. Och jag gör alltid en individuell bedömning i varje enskilt ärende, oavsett var i rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser individen befinner sig i. "
En fråga om jämställdhet
De rödgröna hoppas på barnfamiljerna när de nu försöker slutspurta inför målgången den 19 september. Receptet är sänkt maxtaxa i barnomsorgen, vilket ger ca 600 kronor lägre barnomsorgsavgift för den som betalar fullt idag.Frågan är ju om det här har med jämställdhet att göra, vilket de rödgröna låter påskina. Jag tror inte det. Talar man jämställdhet - vilket i grund och botten innebär bättre ekonomiska villkor för främst kvinnor - är det viktigare att prioritera frågan om hur föräldraledigheten delas.
Trots utfästelser om kvoterad föräldraledighet väljer Mona Sahlin att inte lägga fram ett sånt förslag. Det är inte konstigt att hon väljer det, eftersom det inte är särskilt populärt. Familjerna vill bestämma själva, sägs det, och läser man statistiken så vill de flesta att mammorna är hemma huvuddelen av tiden, medan papporna tar ut sin folkpartimärkta pappamånad gärna i anslutning till semestern eller något idrottsevenemang.
Hur uttaget av föräldradagar ser ut i regnbågsfamiljer har jag inte sett någon statistik på, men det vore intressant om det är så att man ser en skillnad på uttaget beroende på inkomst.
Jag tror att ambitionen hos många föräldrar är att dela ungefär lika. Jag tror att män vill ta hand om sina barn. Den biologiskt nedärvda skyddsinstinkten hos män handlar idag inte om att bevaka sin familj med pilbåge och kniv utan om rent vardagliga saker som tömma tvättmaskinen, ta med barnen till lekplatsen och hålla reda på deras bvc-tider.
Men plånboksfrågor är viktiga och därför har alliansen infört den ekonomiska moroten jämställdhetsbonus, som ska förbättras så att bonusen utbetalas under ledigheten när pengarna som mest behövs, och inte ett år senare då båda kanske är tillbaka i jobb.
Men nu väljer Mona Sahlin att inte ta striden med kvotering, utan ger avgiftslättnad för medel- och höginkomsttagare som har barn på förskolan.
Jag tror att det är fel väg att gå.
Det här har Folkpartiet redan gjort för jämställdheten:
•Infört en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.
•Halverat skatten för hushållstjänsten för att underlätta för dubbelarbetande småbarnsföräldrar.
•Inför en ny och skarpare diskrimineringslag.
•Satsat över en miljard kronor för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hittills har 10 000 poliser fått utbildning och kvinnor har fått rätt till ökat skydd och stöd.
•tagit krafttag mot det våld och förtryck som utövas i hederns hamn genom resurser till skyddade boenden och utbildning av skol- och fritidspersonal.
SvD: Slaget om jämställdheten
Tidigare bloggat om jämställdhet och föräldraförsäkring i urval:
Om VAB och män
Viktiga inspel om livet som småbarnsfamilj
Livsfarliga män
Barnvagnsmålvakt?
Uppdatering 3/): Föreningen PIFF s(Pappor för individuell föräldraförsäkring) skriver bra på Brännpunkt.
Birgitta Ohlsson: Förskolan en exportsuccé!
Mycket skrivs och sägs om förskolan och skolan i dessa dagar, och vi Folkpartister som talar om dem året runt oavsett närhet till valdagen, kommer med genomtänkta och erfarenhetsbaserade synpunkter.
EU-minister Birgitta Ohlsson och Ulf Lindberg, Almegas näringspolitiske chef, skrev häromdagen på Brännpunkt om hur vår svenska förskolemodell skulle kunna bli nästa exportsuccé.I andra europeiska länder har kvinnor tröttnat på att inte kunna kombinera yrkesliv med familjebildning.
Här kan Sverige bidra! Förskolan är inte längre barnpassningsservice medan föräldrarna jobbar, utan är ambitiösa och pedagogiska platser för barn för personlig utveckling och inlärning under lekfulla former.
Birgitta och Ulf är helt rätt ute. Men förskolan kan utvecklas ytterligare om vi ger förskollärarna mer uttrymme att utveckla sin verksamhet och deras kompetens ska tillvaratas. Det pedagogiska arbetet kan stärkas ytterligare, och bra exempel på arbetssätt är till exempel Reggio Emilia som finns på några enheter i Skövde kommun.
Folkpartiet vill:
• Att målen i förskolans läroplan ska förtydligas, t ex vad gäller barns språkutveckling.
• Att det ska ske en tydlig uppföljning av den pedagogiska verksamheten.
• Satsa på förskollärare och barnskötares fortbildning.
• Ge förskollärarna det pedagogiska ansvaret.
• Kvalitetssäkra förskollärarutbildningen.
• Att förskolan ska bli en egen skolform.
Folkpartiet har redan gjort:
Genomfört förskolelyftet - en storsatsning på fortbildning för personalen i förskolan.
• Infört en barnomsorgspeng som innebär fri etableringsrätt för fristående förskolor och flerfamiljdaghem samt rätt att få betalt för plats i annan kommun.
• Infört allmän förskola, som innebär gratis förskola 15 timmar i veckan, from tre års ålder.
• Påbörjat arbetet med att se till att alla skolformer följer samma regler.
Tidigare bloggat om förskolan:
Vad är förskolan till för?
Jämställd - helt enkelt att vara hel
EU-minister Birgitta Ohlsson och Ulf Lindberg, Almegas näringspolitiske chef, skrev häromdagen på Brännpunkt om hur vår svenska förskolemodell skulle kunna bli nästa exportsuccé.I andra europeiska länder har kvinnor tröttnat på att inte kunna kombinera yrkesliv med familjebildning.
Här kan Sverige bidra! Förskolan är inte längre barnpassningsservice medan föräldrarna jobbar, utan är ambitiösa och pedagogiska platser för barn för personlig utveckling och inlärning under lekfulla former.
"Och på Arlanda kommer inte bara svenska ingenjörer kliva på flyg ner till metropoler som Madrid, Berlin och London. De lär även få sällskap av förskolelärare, utrustade med pedagogik som handelsvara.
Det finns all anledning att vi i Sverige tar vara denna möjlighet. Att vi kartlägger
marknadsmöjligheterna för barnomsorg, både inom och utanför EU. Att våra exportfrämjande insatser även inkluderar marknaden för barnomsorg. Använder vi
detta tillfälle på rätt sätt, kan barnomsorg bli vår nästa exportsuccé och EU mer jämställt!"
Birgitta och Ulf är helt rätt ute. Men förskolan kan utvecklas ytterligare om vi ger förskollärarna mer uttrymme att utveckla sin verksamhet och deras kompetens ska tillvaratas. Det pedagogiska arbetet kan stärkas ytterligare, och bra exempel på arbetssätt är till exempel Reggio Emilia som finns på några enheter i Skövde kommun.
Folkpartiet vill:
• Att målen i förskolans läroplan ska förtydligas, t ex vad gäller barns språkutveckling.
• Att det ska ske en tydlig uppföljning av den pedagogiska verksamheten.
• Satsa på förskollärare och barnskötares fortbildning.
• Ge förskollärarna det pedagogiska ansvaret.
• Kvalitetssäkra förskollärarutbildningen.
• Att förskolan ska bli en egen skolform.
Folkpartiet har redan gjort:
Genomfört förskolelyftet - en storsatsning på fortbildning för personalen i förskolan.
• Infört en barnomsorgspeng som innebär fri etableringsrätt för fristående förskolor och flerfamiljdaghem samt rätt att få betalt för plats i annan kommun.
• Infört allmän förskola, som innebär gratis förskola 15 timmar i veckan, from tre års ålder.
• Påbörjat arbetet med att se till att alla skolformer följer samma regler.
Tidigare bloggat om förskolan:
Vad är förskolan till för?
Jämställd - helt enkelt att vara hel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)