Några kilometer söder om Vassbacken ligger den lilla medeltida kyrkan i Ekeskog. Förutom den medeltida trämadonnan, liljestenarna och 1700-talspredikstolen från den gamla Tibergs kyrka är takmålningarna nästan ett obligatorium att uppleva för den konstintresserade. Här har kyrkmålaren mäster Olof Collander med sin pensel omsorgsfullt lyft fram valda bibelberättelser inramade av praktfull ornamentik. Bland annat finns en magnifik drake och vaktmästaren och jag har svårt att komma fram till om den är skräckinjagande eller komisk. Målningarna blev klara 1729 och konstnären erhöll 80 daler silvermynt för utfört arbete. Jag räknar ut att det skulle motsvara drygt 16000 kr idag mätt med konsumentprisindex.
När jag betraktade takdraken i väntan på att begravningsgästerna skulle anlända påminde jag mig om att mäster Olof tillhörde den yngre Läcköskolan, och tanken sökte sig därifrån till Maria Eufrosyne av Pfalz och Magnus Gabriel de la Gardie som haft så stor betydelse för Läckö slott. Om bara ett par veckor, 15 oktober, är det Magnus Gabriels 400-årsdag.
Maria Eufrosyne och Magnus Gabriel levde ett omväxlande liv. Precis som i dagens regeringsförhandlingar och intrigerande i vem som ska sitta i vilket utskott, nämnd och styrelse, gällde det att hålla sig väl i maktens korridorer under stormaktstiden. Maria Eufrosyne var ju kusin till drottning Kristina och Magnus Gabriel var drottningens gunstling som det heter i litteraturen. Han fick utmärkelser och förläningar i rask takt, och redan vid 25 års ålder blev han riksråd. Snart hade han de finaste ämbeten som riket kunde erbjuda.
Kopplingarna till vår bygd är flera. Han var generalguvernör och lagman i Västergötland. På 1650-talet ärvde han alltså Läckö slott. Maria Eufrosyne lär ha älskat konst, gobelänger och väggmålningar och den som besöker slottet blir inte besviken. Utsikten från hennes bönekammare är fantastisk! Paret hade för övrigt ett stort antal gårdar, och inte minst det fina Höjentorps slott i Valle härad där de byggde upp ett barockslott i trä, tyvärr nedbrunnet.
Efter vad drottning Kristina upplevt som svek och lögnaktigheter, förvisades Magnus Gabriel till slut från hovet. Detta hände den 21 november 1653 och Kristina lär ha sagt: Tro icke, att jag känner mig kränkt. Jag försäkrar er, att jag icke är det. Jag är hädanefter oförmögen att känna någonting annat för er än medlidande.”
Så avled Magnus Gabriel, svårt märkt av den ekonomiska kris som blev följden av att staten drog in jord och egendomar som tidigare förlänats adeln. Haan begravdes i Varnhems klosterkyrka och Maria Eufrosyne levde sin sista tid på Höjentorp där tron och det kyrkliga var hennes räddning.
Tillbaka i nutiden lämnar jag kyrkan och far vidare till nästa uppdrag. Den smala vägen kantas av hus och gårdar, jag åker över den lilla bron över kanalen vid Vassbacken och tänker att var och en bidrar till historien på sitt eget vis. Alla blir inte riksmarskalkar eller berömda kyrkomålare, men alla har betydelse för folket i sin egen omgivning. Och när dagen går mot kväll är det nog de personerna som är de mest betydelsefulla i alla fall.
