Helgon. Krönika i SLA 1 nov 2021

 Hur blir man ett helgon egentligen? Ett helgon i vardagligt tal är väl en person som har lagt den moraliska kompassen lite högre än oss vanliga, eller någon som är ovanligt godhjärtad. Så har vi de vanliga helgonen runt omkring oss: Skövdes eget skyddshelgon Sankta Helena eller Sankta Elin, redan övar barnkörerna inför firandet av Sankta Lucia och Sankt Staffan och en gång möts vi kanske av Sankte Per på andra sidan. Den som känner till den kyrkliga geografin i Skövde vet att vi förutom Sankta Helena kyrka också har Sankta Birgitta, Sankt Johannes, Sankt Lukas och Sankt Matteus kyrkor. Den fina Sankt Markus kyrka är sedan några år riven men namnet finns kvar om jag inte missminner mig i en av församlingens körer som ursprungligen hade sin hemvist i den lilla kyrkan i Lunden. 


Men vad är det här Sankt egentligen? Och vilka är det som blir en Sankt? Ordet sankt är fornsvenska och används som titel för den som är är helgon, alltså helig. Vad eller vem som är helig eller heligt varierar ju mellan olika kulturer eller sammanhang, men även detta ord kommer från fornsvenskan. Den som var helagher eller heligher var okränkbar eller fridlyst, och med den definitionen är vi ju alla heliga. Sedan kom betydelsen att knytas till det bibliska som knyter heligheten mer till Gud och det som är avskilt för att höra till Gud. 


De första kristna levde farligt under de första tre århundradena av vår tideräkning. Många blev avrättade för sin tros skull och blev martyrer, särskilt under kejsar Neros tid. Ett behov uppstod att särskilt uppmärksamma dessa, särskilt på deras dödsdagar då de firade nattvard vid deras gravar. Den som besöker Rom rekommenderas ett besök i katakomberna där flera av dessa är begravda. Där firades de kristna underjordiska gudstjänster för att undkomma myndigheterna. Flera kyrkor har också byggts på de första martyrernas gravar. 


Efterhand minskade antalet martyrer och fler personer blev förklarade heliga, såsom nunnor och munkar som man tyckte levt ett särskilt heligt liv. Inom romersk-katolska kyrkan finns sedan medeltiden särskilda procedurer och steg i helgonförklaringsprocessen. Kyrkan gör en grundlig utredning för att se om den vördnadsvärda kandidaten innehaft heroiska dygder, och sedan detta bekräftats behövs ett vetenskapligt undersökt mirakel som kandidaten ska ha utfört. När salighetsförklaringen är gjord krävs ytterligare bevisade mirakler för att påven ska kunna helgonförklara personen. Detta kan ju ta sin tid. 


Under reformationen, när Sverige fick evangelisk-luthersk statskyrka istället för att vara en romersk-katolsk kyrkoprovins, rensades mycket av helgonbilderna ut. Statyer och bilder av de bibliskt förankrade heliga Sankta Maria och de tolv lärjungarna samt Paulus kunde få vara kvar, men i övrigt är det Jesus som gäller. Antalet arbetsfria helgondagar har under åren reducerats kraftigt, och just i dag ser vi i almanackan att det är Allhelgonadagen, som dock är flyttad att firas på lördag med röd markering.  


I våra tider handlar väl allhelgona mer om att tända ljus på våra gravar, men kvar finns alltså lördagens Alla Helgons dag och söndagens Alla Själars dag. Jag önskar dig en fin vecka!


Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...