Tillkommelse

Och Gud höll i sin hand
ett litet klot. Se, sade han.
Sonen tittade. I fjärran
som genom vatten, såg han
ett förbränt land i vilda
färger. Ljuset brann där
borta; härjade byggnader
kastade skuggor. Likt en
lysande orm rullade
en flod ut sig, glänsande
av dy.

På en kal
höjd stod ett kalt träd
och fördystrade himlen.
Människorna sträckte upp
sina magra armar mot det,
som om de väntade att
en försvunnen april skulle
återvända till dess korsade
grenar. Sonen betraktade dem.
Sänd mig dit, sade han.

RS Thomas

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...