Kyrkomötets psalmssång är väldigt bra. Emellanåt är det en kille som spelar dragspel. Spännande. Dragspel och mörk kostym.
Betänkandena från mitt utskott, Tillsyn och uppdrag. Hans-Olof Andrén , kd från Göteborg, levererade två underbara oneliners som jag publicerar i morgon.
Marta Axner talade bra om etisk upphandling, även om jag tycker att församlingarnas självständighet måste värnas. Men hon var skojig ioch parafraserade psalm 292 "Upphandling och bön må bli ett."
Ekonomi och egendomsutskottets betänkanden i övrigt var rätt mycket grekiska för mig. Kassaflödesanalysens vara eller inte vara är inte något som jag har någon åsikt om.
Men när kyrkolivs betänkanden kom igång med frågan om firandet av 50-årsbeslutet av de prästvigda kvinnorna blev det mer fart. Frimodig kyrka tyckte att firandet skulle hållas först 2010. Dessutom med formella samtal innan, där bl a konsekvenserna av beslutet skulle analyseras. Anna-Karin Hammar talade väl, Bo Hansson berättade om filli...någonting i amerikanska kongressen... och Markus Holmberg inbjöd Fk till jubileumsgudstjänsten. Själv tror jag inte på provokationer. Men vill de ha väjningsrätt, så kan jag ha det också.
Själv höll jag här mitt jungfrutal i Kyrkomötet. Det var riktigt roligt, men man ser inte sina åhörare för strålkastarna. När protokollet kommer i tryck ska jag publicera mitt inlägg.
Det var rätt kort och koncist, och FK hann inte begära replik. Jag tycker att det inte är någon idé med formella samtal. Det känns väldigt mycket been there done that. Vänner kan vi vara och lära oss mer om hur varandras samveten fungerar, men jag har inte någon förhoppning om att vi ska närma oss varandra teologiskt.
Mingel i trapphallen. Trevligt, men jag längtar efter glassbåtar. En snubbe från Sveriges television ringde och ville att jag skulle prata dödshjälp i Umeå nästa vecka. Det här programmet "Argument" där dom pratar i munnen på varann hela tiden. Jag sa nej direkt, det får finnas gränser för engagemanget, kan jag känna. Jag åker inte till isbjörnland och pratar i mun på humanistförbundet på min semester. På sin höjd tänker jag attestera arbetskamraternas reseräkningar och tidrapporter.
Ojoj. Här nere i lobbyn sitter vänsterpartister och moderater mfl och har allsång. Jag drar mig tillbaka och kollar på Medium och avslutar den underbara boken om Valerie Solanas.
En underbar replik från mentalsjukhuset där hon hamnade efter att ha skjutit Andy Warhol:
"Hur vet man om man är patient eller personal?"
samt
"Det finns ingen berättelse. Alltså finns det en berättelse."
Det finns inget kvinnoprästmotstånd, säger en del. Alltså finns det kvinnoprästmotstånd.
Andra bloggar om:
kyrkomötet,
svenska kyrkan
