I veckan fick mina kursare och jag på programmet ”Kyrkligt
ledarskap” förmånen att få reflektera en längre stund över vilka värdesystem
som råder i Sverige, vilket är intressant inteminst med tanke på hur
valutgången blev. Vi brukar allmänt säga att Sverige är ett sekulariserat och sekulärt land,vilket innebär att
religionen fått minskad betydelse i
samhället och att de religiösa organisationerna inte har något inflytande när
det gäller myndighetsutövning.
Från myndighet till fri kyrka,kan en tänka, och Svenska
kyrkan är idag mer av en resurs som efterfrågas än en forntida garant för enhet
och enlighet. Men även om ”folk” upplever sig som mindre religiösa nu än tidigare, innebär det inte
att det faktiskt är så. Kanske är det så att
värderingarna från den judisk-kristna etiken är så impregnerad i
folksjälen så att den inte längre definieras som en egen ”grej”?
Låt mig ge er en bild för att tydliggöra. En biskop från
Uganda var nyligen i Sverige för att delta i en konferens om kyrka, samhälle
och sekularisering. Uganda räknas som ett av världens mest kristna länder, men
de illgärningar som sker där är sannerligen inte kristliga. I alla fall, efter
några dagar i Sverige kunde den ugandiske biskopen inte alls förstå hur Sverige
kan beskrivas som ett sekulariserat land- i internationell jämförelse ett av de
mest sekulariserade. För vart han än gick, upplevde han ett etiskt tänkande som
han upplevde som oerhört kristet.
Frukostbuffén på hotellet, till att börja med. Så mycket
mat, men ingen tog mer än vad var och en kunde äta. Skulle aldrig funka i
Uganda, där skulle allt vara slut på en gång eftersom folk skulle tömma faten
och ta med hem det inte orkar äta till frukost. Likadant med konferenskaffet,
var och en tar en smörgås eller en kaka. I hans hemland skulle det aldrig funka
att ställa ut ett fat kakor och tro att var och en tar sin portion. Och efter
begivenheter kvällstid, kan kvinnliga deltagare ta sig hem via cykel eller till
fots – utan att räkna med att bli överfallna.
Ni är ju ett oerhört kristet land, sa biskopen. I alla fall
finns ett värdesystem som till exempelsäger att en inte tar mer än sin andel,
och att det inte är okej att överfalla andra människor. Dessa två ganska
självklara teser kan härledas ur flera religioner, så med fog kan sägas att det
är allmänmänskliga normer. Naturlag,kan man säga.
För min del spelar det inte någon roll hur medmänskligheten
definieras. Oavsett om vi bekänner oss som kristna, buddhister, socialdemokrater
eller rödakorsare, har vi en viktig uppgift
i den här världen: att behandla
andra så som du själv önskar bli behandlad.
Karin Långström Vinge
Hiss: Goda krafter
Diss: Det blir kallare…..
