Det pratas en hel del just nu om Humanisternas kampanj Gud finns nog inte. En del troende känner sig i vanlig ordning provocerade, men jag känner bara förvåning inför den.
För det första kan konstateras att en viss tveksamhet verkar ha infunnit sig hos Humanisterna. Gud finns..nog inte? Är dom inte säkra på längre att Gud inte finns? Eller är det bättre att räkna med att Gud inte finns, om det nu är tveksamt, än att räkna med att Gud finns? Känns det bättre att hoppas på inget, än att hoppas på något, så man inte blir besviken?
Det andra jag tänker är att religiösa människor som vanligt framställs generaliserande och rent av fördomsfullt. Det tror jag leder till att Humanisternas syfte med kampanjen blir precis tvärtemot än vad som avses. Jag tror "alla" fattar att "alla" kristna, judar och muslimer inte är för omskärelse, abortförbud eller känner avsky mot homosexuella. Det behöver inte vara antingen eller - det kan vara både ock. Samma person som tar avstånd från aborter kan vara positiv till införande av dödsstraff. Man kan vara positiv till prästvigda kvinnor, bara dom inte är lesbiska och bor ihop, eller tvärtom. Man får gärna vara en kärleksfull bög, bara man inte tar emot nattvard av en prästvigd kvinna.
Vad som är etikens grund är en spännande och intressant fråga. Jag tror, liksom Humanisterna, att det är möjligt att ha en etisk grund som inte behöver vara avhängig av religion. Men frågan är vad som är avhängigt av vad, eftersom det är så vanskligt att skilja kultur och religion åt. Det finns få eller inga vattentäta skott.
För det fjärde kan man fråga sig varför Humanisterna har så svårt för att se att religionen kan innebära positiva saker för samhället. Vad vore Sverige utan kyrkan? Man måste vara väldigt historielös om man inte inser hur mycket kyrkan har bidragit och i många fall varit föregångare till det som vi idag kallar vanlig normal kommmunal service. Sjukvård. Skola. Socialt arbete. Folkbokföring. Begravningsverksamhet. Ungdomsverksamhet. Diakoni. Listan kan göras hur lång som helst.
Men nog behövs en debatt om religionens roll i dagens Sverige. Vi behöver prata mycket mer, lära oss om olika kulturer och traditioner. Jag tror på en mångfald som är berikande. Det finns gott i alla kulturer och religioner. Det är nog värt att satsa på?
Dagen. Seglora smedja, Monica, POSK:s valblogg, Senapsfrön, Brygubben
Dag Tuvelius ledare i Kyrkans tidning
