En lyckad skärtorsdag, får man säga. Mässa och påskbuffé med 70 församlingsbor. Alla nöjda, mätta och belåtna. Maten som vanligt från Köttex i Götene, mitt favoritcateringföretag som jag gärna anlitar i olika sammanhang.
Väl hemma i Skara inhandlade jag en del lökväxter (påskliljor, pärlhyacint och krokus - för tidigt med penséer tycker jag) för plantering i krukorna på trappan, plus björkris som sonen ska få sätta fjädrar i. Min granne undrade försynt varför jag köper björkris när vi har en stor björk i trädgården...men det bär mig emot att bryta kvistar, ens på egen tomt. Fem rejäla kvistar för femton kronor är inte så mycket pengar.
Mycket pengar är däremot fem miljoner, som Carl Bildt upptaxerar sig för enligt Dagens Nyheter. Hm...jag önskar att vi också hade ett sommarhus i Kroatien som vi glömt av.
Så bankar det hysteriskt på dörren. Fyra påskkärringar vrålar "Glad påsk" unisont och stirrar uppfordrande på mig. Justdet, jag skulle ju ha köpt godis. Men dom nöjde sig med två mjölkchoklad och rusade till grannen. Hm...man kanske skulle ha hängt på?
Men tankarna går ändå till de mördade arbogabarnens föräldrar...morden är kanske på väg att klaras upp, men hur går man vidare? Är det över huvud taget möjligt?
Och vad sysslar Migrationsverket med? Utvisa föräldarna och den 7-årige sonen, medan den 1,5-åriga dottern får uppehållstillstånd? (sr.se)
