När jag är söndagsledig gillar jag att lägga mig i soffan med en mugg kaffe och kolla på tevegudstjänsten. Bra med lite inspiration och nya idéer. Men jag blir alltid jättebesviken när det är såna där studiogudstjänster utan gudstjänstbesökare.
Idag var det en sån. En präst utan liturgisk klädsel, syster Marianne predikade intetsägande över texter som inte lästes, församlingssången sköttes av en kvartett. Bänkarna, som bildproducenten gjorde allt för att dölja, gapade tomma.
Vi försöker annars komma ifrån det här med att ett antal människor "gör" en gudstjänst för ett annat antal passiva mottagare. En gudstjänst görs tillsammans.
Så ut till levande gudstjänster och filma, SVT. Jag vill se riktiga kyrktanter och inte stylade sångkvartetter.
