Mera satir: Top Ten Reasons Why Men Should Not Be Ordained

10. A man's place is in the army.

9. For men who have children, their duties might distract them from the responsibilities of being a parent.

8. Their physical build indicates that men are more suited to tasks such as chopping down trees and wrestling mountain lions. It would be "unnatural" for them to do other forms of work.

7. Man was created before woman. It is therefore obvious that man was a prototype. Thus, they represent an experiment, rather than the crowning achievement of creation.

6. Men are too emotional to be priests or pastors. This is easily demonstrated by their conduct at football games and watching basketball tournaments.

5. Some men are handsome; they will distract women worshipers.

4. To be ordained pastor is to nurture the congregation. But this is not a traditional male role. Rather, throughout history, women have been considered to be not only more skilled than men at nurturing, but also more frequently attracted to it. This makes them the obvious choice for ordination.

3. Men are overly prone to violence. No really manly man wants to settle disputes by any means other than by fighting about it. Thus, they would be poor role models, as well as being dangerously unstable in positions of leadership.

2. Men can still be involved in church activities, even without being ordained. They can sweep paths, repair the church roof, and maybe even lead the singing on Father's Day. By confining themselves to such traditional male roles, they can still be vitally important in the life of the Church.

1. In the New Testament account, the person who betrayed Jesus was a man. Thus, his lack of faith and ensuing punishment stands as a symbol of the subordinated position that all men should take.

Tipstack till Kalle

Andra bloggar om:,

Underbar satir: Top Ten Reasons to Make Gay Marriage Illegal

01) Being gay is not natural. Real people always reject unnatural things like eyeglasses, polyester, and air conditioning.

02) Gay marriage will encourage people to be gay, in the same way that hanging around tall people will make you tall.

03) Legalizing gay marriage will open the door to all kinds of crazy behavior. People may even wish to marry their pets because a dog has legal standing and can sign a marriage contract.

04) Straight marriage has been around a long time and hasn’t changed at all like many of the principles on which this great country was founded; women are still property, blacks still can’t marry whites, and divorce is still illegal.

05) Straight marriage will be less meaningful if gay marriage were allowed; the sanctity of marriages like Britney Spears’ 55-hour just-for-fun marriage would be destroyed.

06) Straight marriages are valid because they produce children. Gay couples, infertile couples, and old people shouldn’t be allowed to marry because our orphanages aren’t full yet, and the world needs more children.

07) Obviously gay parents will raise gay children, since straight parents only raise straight children.

08) Gay marriage is not supported by religion. In a theocracy like ours, the values of one religion are imposed on the entire country. That’s why we have only one religion in the world.

09) Children can never succeed without a male and a female role model at home. That’s why we as a society expressly forbid single parents to raise children.

10) Gay marriage will change the foundation of society; we could never adapt to new social norms. Just like we haven’t adapted to cars, the service-sector economy, or longer life spans.

från Stop.Geek.com. Tipstack till saom


Andra bloggar om: , ,

Tisdagstema

En rolig utmanarblogg - tisdagstema, en utmaning för din kamera varje tisdag. Det är bara att hänga på.

Veckans tema får handla om storlek. En speciell storlek, dvs liten. Vad är litet runt omkring er?

Månen. Den är stor egentligen. Men på håll blir den väldigt liten. Mindre än en liten gran till och med. Så är det kanske med bekymmer också. Bäst att hålla bekymren långt borta.


Andra bloggar om:

Klimatutmaning

Maria läser Al Gores tips för lägre energiförbrukning.

* Byt ut dina vanliga glödlampor mot lågenergilampor.
Vissa är bytta. Men det blir väldigt dåligt ljus.

* Sänk termostaten med två grader.
Hälften av elementen (eller radiatorerna) är inte ens på. Här vedeldas.

* Använd mindre varmvatten.
No way.

* Använd inte standby-läget på apparater som tv:n, datorn eller stereon.
Plus att dra ur sladden på mobilladdare och annat.

* Häng upp tvätten i stället för att torktumla den.
Äger ingen torktumlare. Torkskåp är en must-have för barnfamiljer.

* Kompostera och återvinn.
Det mesta, faktiskt.

* Plantera träd.
Jajamän.

* Byt till grön el.
Har Skara Energi det?

* Ät mindre kött.
Då blir det nästan inget alls.

* Kör hybridbil
Hrm.

Jaha? Hur är det nu med er?

Tevetips

I Drevet ikväll kl 22.35 tar man upp motståndet mot homosexuella inom kyrkan. Det är ju inget nytt precis, men man har hittat präster "som till och med jämför välsignelseakten för homosexuella med kyrkans anpassning till nazismen på 30-talet och apartheid i Sydafrika." Riktigt ruggigt att man ens kommer på att göra den jämförelsen.

Uppdaterat 23:37 när jag sett programmet:
Yngve Kalin som vanligt, Anders Wejryd kunde varit mindre förvånad och mer tydlig, Lars Gårdfeldt väldigt bra. Redaktionen kunde ha nämnt att det finns en motsvarighet till kalinlistan, nämligen den med oss som tycker tvärtom.

Kalinlistan - mot
IKT-listan - för

Dagens musiktips

Kommer ni ihåg Danny från Idol 2006? Hör hans nya låt på Myspace.

(Walle tipsar, såklart.)

Efterlysning i gästboken

Desperat student skriver:

"Jag är i startgroparna inför en c-uppsats i religionshistoria och kan
inte för mitt liv komma på något "nytt" att skriva om!!! Jag skriver gärna om
Kristendomen - men då ur ett nytt och spännande perspektiv. Förslag?"



Karin svarar: Jaha. Hbt-rörelsen och Svenska kyrkan under 1900-talet, till exempel. Läsekretsen har kanske fler förslag.

Skolavslutningar igen

Skaraborgs Läns Allehanda (alias Skaratidningen) berättar idag om föräldern och professorn Bo Algers som har skrivit brev till kommunen med hemställan om att skolbarnen ska få slippa skolavslutningar i kyrkan. I somras hade han varit i Fornbyn, men en präst hade berättat för barnen att "vi alla är skapade av Gud".

Jag motsätter mig å det bestämdaste att en auktoritet ställs inför barnen och framför sådant som en del av skolans arbete.

Det är kanske onödigt provokativt att som präst fokusera på världens tillkommelse, eftersom vi vet att det är bland humanist-ateisterna som vi har de mest kyrkokritiska personerna. Men frågan bör ställas: vad får prästen säga utan att det upplevs som kränkande?

Algers pratar med sina barn för att de ska tänka kritiskt och lära sig att genomskåda liknande "manipulationer", skriver tidningen. Då undrar jag, varför ska man lära barnen att tänka kritiskt om man som förälder ändå krattar manegen åt dom?

Nya tag

Predikan 4 sönd e Trettondedagen

Jesaja 40:26-31, Jakobsbrevet 5:13-16, Johannesevangeliet 5:1-9

Det var en gång en stad. Det började regna, så mycket att jorden inte förmådde ta hand om allt vatten. I ett hus satt en människa och såg vattnet stiga. Eftersom han var en from och gudfruktig man bad till Gud:

”Gud, det regnar så förfärligt mycket. Hjälp mig nu.”

Det ringde på dörren. Det var en kvinna från kommunen som meddelade att de erbjöd hjälp, evakuering. Han kunde följa med henne och därigenom sätta sig i säkerhet.

”Nej”, sa mannen. ”Det är så att jag tror på Gud, och därför kommer inget ont att hända mig.”

Vattnet steg ytterligare och mannen gick upp på övervåningen och tittade ut genom fönstret. Nu nådde vattnet till halva huset ungefär. Han knäppte sina händer och bad en gång till.


”Gud, nu måste du hjälpa mig. Det börjar bli lite otrevligt nu.”

Så hörde han ljudet av en helikopter, och han gick ut på balkongen för att se vad det var. Just det, en helikopter från Räddningsverket. En röst ur en megafon hördes:

”Jag slänger ner ett rep. Ta tag i det så hjälper vi dig.”

”Nej”, sa mannen. Min Gud har lovat att alltid vara med mig. Jag litar på Gud.”

Helikoptern for sin väg. När vattnet nådde taket kom Räddningsverket ytterligare en gång och bad att få ta med mannen. Men nej, han litar på att Gud ska rädda honom.

Så drunknade mannen och han kom till himlen där han mötte Gud. Han var lite betänksam och frågade Gud varför han inte hade räddat honom undan översvämningen.

”Vadå", sa Gud. "Jag försökte ju. Jag skickade både kommunen och Räddningsverket, men du tog ju inte emot någon hjälp.”

Folk har alltid behövt hjälp, tror jag. Ibland tar vi oss för att be om hjälp. Men alltför ofta bär vi bekymren för oss själva. Det är kanske lite pinsamt att inte vara perfekt, frisk, stark och lycklig. Men får man vara med i teve går det lättare. På bästa sändningstid kan man få experthjälp med att renovera sitt hus, lära sig dansa, gå ner i vikt eller få ny frisyr.

Det gjorde kanske också mannen vid Betesdadammen. Han hade varit sjuk i trettioåtta år. Författaren till evangeliet har valt att ta med denna journalanteckning. Trettioåtta år av värk, missmod, grusade förhoppningar. Kanske hade han försökt med allt, kanske hans sista utväg var att tro att det skulle bli bättre om han bara kom ner i vattnet. Enligt traditionen var det så att en ängel med jämna mellanrum kom ner och rörde i vattnet, som då skulle bli läkande.

När Jesus kommer till Jerusalem går han inte förbi de sjuka. Han intresserar sig och tar reda på hur länge mannen varit sjuk. Det är han som ställer frågan: Vill du bli frisk?

Mannen i missmodets korridor verkar inte våga hoppas ens. Han hinner ju inte ner i bassängen förrän den är full. Bara en person får plats i den.

Kan det vara så, att vi kan komma i situationer då vi inte ens orkar be om hjälp? Mannen vid dammen visste inte att det var Jesus Kristus, Guds som hälsade på honom den gången, men oavsett vem det var, kunde den sjuke ju bett honom om hjälp? Hjälp att ta sig ner i dammen.

Så är det kanske att förlora hoppet. Man vågar eller orkar inte ens fråga. Mannen i berättelsen behövde inte ta vägen genom Betesdadammen. Jesus hjälpte honom ändå. Men han uppmanar oss att be!

”Be, så ska ni få, sök, så ska ni finna. Bulta, så ska dörren öppnas!”

Jesus har makt och möjlighet att hjälpa, den saken är helt klar. Hur han gör det, och när, vet vi inte. Att be om hjälp, det är ett sätt att hålla hoppet vid liv. Hjälper det att tjata på Gud? Hur ska jag tolka det om jag nu inte blir frisk? Handlar det om att jag inte tror tillräckligt mycket eller på rätt sätt, eller vill Gud helt enkelt inte hjälpa just mig?

Eller är det så att jag kan leva med mina begränsningar? Livets svåra frågor, som vi alla nog någon gång ställs inför. Vi söker svaren på alla förtvivlade varför. Men även om vi tror på Gud, är vi inte försäkrade mot sjukdomar, orättvisor och naturkatastrofer. Ty sådana är våra livsvillkor.

Den påhittade historien jag började predikan med, kan lära oss att vi måste lita på varandra. Det går att lita både på medmänniskorna och på Gud. Gud har ju gett oss varandra. Den nya miljörörelsen i klimatförändringens spår visar också att det inte går att leva själviskt.

”Ska jag ta vara på min bror?” undrar Kain. Svaret är ja – vi ska ta vara på varandra. Vi tillsammans – och Gud är med oss.

Jesaja skriver ner sina erfarenheter som många kan skriva under på:
”Han ger den trötte kraft, den svage får ny styrka. De som litar till Herren får ny kraft, de får vingar som örnar.”

Det vi inte orkar med, det får vi lämna i Guds händer. Och han bryr sig.

”Jag vandrar osedd av Herren, min Gud tar sig inte an min sak”, säger Jesajas tänkta samtalspartner i profettexten,

Men Jesaja svarar: Har du inte förstått, inte hört? Herren är en evig Gud, han har skapat hela jorden!

Det finns svar och förklaringar, men dom får vi vänta på. Just nu får det räcka att veta att Gud, skaparen, faktiskt har allt i sin hand. En gång blir allt bra. En gång får vi veta.

Till dess får vi be om hjälp. Be varandra om hjälp när livet så kräver, och be Gud om hjälp. Och hålla modet och hoppet vid liv. Allt är inte jätteroligt jämt. Och allt är inte nattsvart jämt. Däremellan finns alla dom vanliga, grå dagarna. Alla de som kommer och går – det är ju livet.

Och kom ihåg att Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och kärlekens ande.

”Att leva är att fråga, att vänta på ett svar. Att leva är att lyssna, tills tvivlet tystnat har. Att leva är att ana att allt är i Guds hand, att finna frid och trygghet i själva orons land.”

Amen.

Världens första HBT-fritids

...rapporterar SvD om. Här kan hbt-ungdomar träffas utan att behöva diskrimineras eller tittas snett på. RFSL Stockholm driver med stöd från Allmänna arvsfonden. Och det är ju bra.

Det är lite som med regnbågsmässor i Svenska kyrkan. Det är för sorgligt att det ska behövas - alltså att folk inte kan sluta håna hbt-personer, men än så länge behövs det.

Men jag undrar ändå. Tänk er till exempel världens första fritids för bosnier. Där dom kan få vara ifred och där det finns kuratorer specialutbildade för deras problematik. Eller somalier. Eller judar.

Hjälp!

Den nya humorserien Hjälp! på TV4 var ju bara för roligt. Har spelat in den och ska se den en gång till. Undrar om det kan bli någon predikan den här helgen...eller så kommer den med i predikan.

Felix Herngren som bögen som vill komma ut som hetero är helt underbar. Och Robert Gustafssons psykologassistent. Och Stina Ekblad som är som klippt och skuren för komedi...!

David Eberhard om senaste skandalen

Psykchefen David Eberhard (ni vet han med trygghetsnarkomanin) presenterar en helt trovärdig analys av läget inom psykvården med anledning av den senaste händelsen i sin artikel i Expressen idag. Det spelar ingen större roll om Anders Milton får sin miljard till psykiatrin, om det inte märks i basvården utan hamnar i olika projekt. Men det spelar egentligen ingen roll. Man måste bestämma sig för vad man ska göra med de psykotiska människorna. Det handlar mer om ideologi än om budgetförhandlingar. Ska man gå tillbaka till gökboetmetoderna och bura in folk på livstid, eller ska man nöja sig tills de tillfrisknat? Det hjälper inte så mycket, eftersom de när som helst tycks kunna bli sjuka igen.

Alternativet blir tvångsvård i öppenvården, hur märkligt det nu än låter. Och hur man än vänder sig, så missar dom en och annan. Det verkar som att vi får leva med det. Priset för rättssäkerheten hos den del av befolkningen som riskerar att insjukna i psykos är att vi helt enkelt inte kan låta våra barn gå ute själva. Är det den utvecklingen som sjukvårdsreformatorerna tänkte sig?

Det tror jag inte. Men faktum kvarstår:

"I ett samhälle där man låser in folk på obestämd tid för att de är psykotiska slipper man många av de omotiverade våldsbrotten. Men är det ett sådant samhälle vi vill ha?"



Andra bloggar om:

Underbart Telia

Bengt artikeltipsar från Borås tidning

Minusgrader


Det är is på bilrutorna på morgonen. Det betyder att jag tillhör en minoritet. Dom allra flesta människor på vår planet har nämligen ingen bil. Det betyder också att jag är en av dem som har ett jobb. Dessutom ett jobb som jag trivs bra med - fantastiskt egentligen. Och jag får nästan inte av soptunnelocket när jag ska slänga soppåsen eftersom det har frusit fast. Helt otroligt, jag är en av dom som slänger sopor, och inte en av dom som letar i sopor.
Det är inte särskilt svårt att hitta anledningar att vara tacksam.

Det är roligt med vintern. Jag vet inte om fåglarna föredrar maskar framför mina smaskiga jordnötter från ICA, men nu kommer dom tillbaka. Jag laddade utfodringsstationerna i morse, och genast kom ett glatt kvittrande gäng pilfinkar. Dom var snälla mot skatan, som helst äter från marken, och skvätte ner nötter till honom också.

Halt på vägen, men vad bra att jag lär mig att köra enligt hastighetsbestämmelserna. Då hinner man njuta lite av naturen också. Häromdan upptäckte jag en liten by när jag svischade nerför Svarvarbacken.

Det finns alltid mer att upptäcka, det är sant.

"O frost, som över en natt förvandlar fälten till ljudlös stillhet, förseglar landskapets rikedomar under kylslaget pansar; du är tiden när strapatserna uthärdas: kom, hjälp oss hålla ut, inneslut oss i löftet om en ny vår."

(Ur Anrop. Att fråga efter Gud i allt av Richard Skinner. Verbum 2006)

Fredagsfyran v 4

Tema: Äta

1) Om tid och pengar inte hade någon betydelse, vad hade du helst gjort mest: Lagat mat själv, ätit ute eller beställt hem mat?
Ätit ute. Helt klart.

2) Finns det någon särskild maträtt som du tycker att du äter för ofta?
Mm. För mycket Naturdiet med jordgubbssmak.

3) Vilken är den finaste måltid du själv har lagat eller ätit ute någonstans?
Alla måltider tillsammans med familjen är finast.

4) Vilken är den värsta måltid du själv har lagat eller ätit ute någonstans?
Det måste ju vara alla dom gånger jag bränt grejer i ugnen för att jag blivit upptagen av någon intressant bloggpost.

Dk-anmälan

Kalle, som råkat ut för detta har lagt ut hela anmälan. Jag känner inte till anmälaren Joakim Förars, men Tor Billgren har hittat följande text av densamme:

"Som vi ser finns det ett tidsmässigt samband mellan manifestationer av synd och stora katastrofer. Sex av de tolv värsta jordbävningarna i USA under detta sekel har skett i samband med abort och/eller homosex-relaterade händelser. Tre år i rad har "Gay Pride Day" sammanfallit med olika slags katastrofer. Detta kan inte vara en slump. När försyndelser och olyckor följs åt regelbundet måste man ge akt på detta mönster och erkänna att Gud står bakom det som sker."
Läs hela texten på Bibeltemplet.

När det kommer till innehållet i anmälan ser det ut som vanlig antigayretorik. Det hänvisas också till en Erik Ewalds själavårdslitteratur, som jag inte känner till.

Andra bloggar om: , ,

Hbt-vänlig präst anmäld till domkapitlet

Karl af Hallström är präst i finska kyrkan, bloggar och debatterar för en bättre tillvaro för hbt-personer. Nu har han och en kollega blivit anmäld till domkapitlet, med hänvisning till ett inlägg i Hufvudstadbladet (på finska), blogginlägg samt en predikan på Predikantbloggen.


När jag då med denna utgångspunkt granskar Bibeln för att se vad den säger om homosexuell kärlek, kommer jag till slutsatsen att kärlek är kärlek. Den homosexuella kärleken är en återspegling av Guds kärlek lika mycket som den heterosexuella kärleken är det.

Inte särskilt radikalt, men jag vet att finska lutherska kyrkan är bra mycket mer konservativ än vår svenska. Ändå borde Kalle inte bli varnad eller prickad för sitt ställningstagande. Dock tror jag det är första gången som en präst blir anmäld till domkapitlet för något som skrivs på en blogg.

Naturligtvis önskar jag Kalle att det hela går snabbt och smärtfritt. Vi är många som är med honom i tankar och böner.

Andra bloggar om: , ,

Svarta pengar till präster

Jag funderade mest på varför Roslagsprästen hade biskopsskjorta på sig. Annars är den problematik som Uppdrag granskning tar upp välkänd i kyrkan, vill jag påstå. Det händer ibland att också jag blir tillfrågad om att ha kyrkliga handlingar (dop, vigsel, välsignelse, begravning) utanför mitt ordinarie tjänstgöringsställe för människor som är folkbokförda på annan ort - och jag har löst det genom anställning eller att helt enkelt be dem boka in sig i en kyrka i Skövde. En del pastorat tycker sig inte ha råd att anställa präster som tillfälligt gör jobb i pastoratet.

Olle Burell har helt rätt. Betalar man kyrkoavgift ska man verkligen inte behöva betala prästen en gång till. Ett grundproblemet i det här är att folk i allmänhet inte har känsla för församlingstillhörigheten. Man fattar inte alls att det är olika enheter i Skultorp och Skövde. Vadå, man är ju med i Svenska kyrkan?

Att själv få välja vilken församling man vill tillhöra är en idé som jag hoppas blir verklighet snart.

I övrigt hoppas jag att biskoparna och kyrkostyrelsen kommer fram till en bra lösning, inte minst för medlemmarnas skull. Och vi präster skulle då kunna hjälpa uppringande brudar utan att jobba gratis.

För ett jobb är det. Välsignelsen är gratis, men vi lägger ner tid, och det är det vi tar betalt för - vi som alla andra människor. Men det är ju lite fult med pengar, tydligen.


Uppdatering 15:55
Andra bloggare kommenterar: Kalle och Marta.

Caroline Krook kommenterar
Kyrkans akademikerförbund kommenterar

Uppdatering 29 jan:

Biskop Tony förklarar


Andra bloggar om:
,

Att läsa Bibeln med hela kroppen

"Bibliodrama är att läsa Bibeln med hela kroppen. - När vi lär känna bibliodrama anar vi att här är något viktigt som stämmer med mig själv. En bibeltext, som är viktig för mig, handlar om hela mitt liv, all min tid, hela min kropp, allt det som är jag, allt det som formar min tillvaro. Borde jag då inte läsa just denna text med så mycket av mig själv som möjligt? Borde jag inte låta hela mig läsas av texten?

Bibliodrama är ett sätt att läsa mellan raderna. De anonyma får ett ansikte och en röst. Vanliga människor kommer till tals. Det är ett växelspel mellan då och nu, mellan individ och grupp. Man ger och man får.

Med hjälp av vår fantasi och inlevelseförmåga och kreativa uttrycksformer får vi möta en bibeltext på ett nytt sätt. Tillsammans läggs ett fascinerande pussel - tänk att allt det här finns i den här texten! När bibeltexten möter min livssituation och livserfarenhet kan jag få kunskap om Gud och människor och om mig själv."
Låter det spännande? Fredagen den 2 mars på Flämslätts stiftsgård. Läs mer på bibliodrama.se.

"Homosexuella kontakter vanliga i djurvärlden"

Intressant läsning i dagens DN Vetenskap om "naturlagarna" och "de naturliga könsrollerna". Visste ni att räkor föds som hanar men övergår till att vara honor när dom blir äldre? Eller att skogslämlar har tre könskromosomer och näbbdjuret tio?

Det har också visat sig att homosexualitet är vanligare än man trodde i djurens värld. Hos 1500 arter har man funnit fenomenet. Ur evolutionsperspektiv kan det till och med vara bättre att växa upp hos två hanar. Men det kan inte vara så roligt att vara kvinnlig svart australisk svan. Där kan det vara så att "honor kommer till hanparet, har sex med den ena eller bägge hannarna, lägger sina ägg i deras rede, men blir sedan bortjagade.Ungarna i ett sådant homosexuellt par har hela tio gånger så stor chans att överleva jämfört med ungarna i ett heterosexuellt svanpar."

Uppdatering 23/1: Expressen skriver också om svanarna.

Andra bloggar om: ,

Läst: Veronika bestämmer sig för att dö av Paulo Coelho

Det var egentligen rätt länge sen jag läste den här boken, och jag har inte riktigt kommit fram till vad jag tänker om den. Paulo Coelho, som jag egentligen inte begriper mig på, har här skrivit ytterligare en bok om livet. Lite mer lättillgänglig än Alkemisten, och precis lika vacker.

"Veronika är ung och vacker, har vänner och beundrare att gå ut med, fast jobb och en familj som tycker om henne, men det är ändå något som fattas i hennes liv. Morgonen den 11 november 1997 bestämmer hon sig därför för att dö. Hon tar en överdos sömntabletter bara för att lite senare vakna upp på närmaste sjukhus. Där berättar man för henne att även om hon lever, så är hennes hjärta skadat och hon har bara några få dagar kvar att leva. Berättelsen följer Veronika genom dessa intensiva dagar medan hennes erfarenheter får henne att stilla undra vad galenskap egentligen är. Hon inser nämligen att varje ögonblick vi lever är resultatet av ett medvetet val mellan liv och död."

Så läser jag på bokens baksida,, men parallellt berättas om det egna livet, de egna tankarna och känslorna. Ibland blir jag förbannad på Veronika, ibland sorgsen, ibland tycker jag att hon är störthärlig. För någonstans verkar hon ändå tro att det kan vända - eller iallafall att man kan göra något meningsfullt den tid man har, om det så är att spela musik för en schizofren medpatient.

Det är egentligen slutet jag är arg på. Jag kan inte avslöja mer än så, men jag tycker att någon i Veronikas närhet är cynisk. Det är kanske Coelhos agenda också. Med boken medverkade han faktiskt till att få igenom en lag mot tvångsintagning på mentalsjukhus i sitt hemland Brasilien.

Som sagt, jag är fortfarande inte färdig med boken. Om ett tag ska jag läsa om den och säkert upptäcka fler djup.

"Vill du inte veta hur det står till med dig?"
"Det vet jag", svarade Veronika. "Och det är inte det du ser hos min kropp, det är vad som händer i min själ."

Författarens hemsida. Svensk utgåva 2005, ISBN 91-7028-069-X



Andra bloggar om:
,
Hmmm....

Fredagsfyran vecka 3

Tema: Resor

1) Om du fick resa minst 100 km åt valfritt väderstreck, vart skulle du åka och vad är det som är så bra med det stället?
Något ställe där det är varmt och vindstilla.
2) Har du någon favoritväg som du brukar köra bil, cykla eller gå?
Jag tycker väldigt mycket om Kinnekulle. När man åker nedför berget mot Hällekis och ser utsikten. Väg 49 till jobbet är också fin, när det är isfritt och rimfrost på träden. Annars är favoritvägen...hemvägen förstås.
3) Vilket färdsätt är roligast av gång, cykel, bil, buss, tåg, båt eller flyg?
Båt åker jag sällan, så det är ju roligt. Buss är urtråkigt. Tåg och flyg funkar bra. Gång är bra, om hundarna är med.
4) Vad är roligast: Att vara på väg någonstans eller att vara på väg hem?
Tror båda riktningarna behövs för att få balans i tillvaron.

Fråga i gästboken: om bordsbön

"Jag undrar bara, varför läser goda, troende människor
bordsbön?

Med tanke på alla de miljontals vuxna & barn ute i världen som svälter, kanske gräver bland soporna efter något att som utfyllnad i sin skrikande mage.
Här hos oss i den rika delen av klotet kan vi sätta oss till ett digert matbord med allsköns förträffliga rätter såsom oxfilér, skinkor, lax, patéer, köttbullar, sillsorter, goda viner, härlig Janssons frestelse, ja listan kan nära på vara hur lång som hellst.

Men innan vi börjar att äta så "skall" vi tänka på att knäppa våra händer och be att gud av godhet skall välsigna vårat matbords överflöd.....................

Är inte detta att driva med vår välgörare?
Är vi inte nöjda trots ALLT.

Kära vänner, tänk! Bör intet vår bordsbön vara en bön till någon annans förmån.

Ove Westermark
"

Karin svarar: Tack för din kommentar! Bordsbönen är för mig främst en tackbön till Gud, att jag faktiskt tillhör en av dem som kan äta mig mätt varje dag. Det är ju precis som du skriver verkligen inte alla förunnat. Att betona att maten ytterst kommer från Gud är ju också att besinna sitt ansvar för hela skapelsen: att inte slösa med jordens resurser, att uppskatta maten och att be Gud förändra våra hjärtan så vi blir mer medkännande med dem som är hungriga. Men jag håller med dig. Visst kan man bli frustrerad av allt överflöd...

Dagens citat

"Hennes bok är ett skämt."

Ann-Charlotte Marteus sammanfattar i Expressen Annica Dahlström och hennes bok "Könet sitter i hjärnan". Kan inte annat än hålla med. "Kvinnor bättre på städning än män", "Bisexualitet en modenyck?"

Mer om ordning i skolan

Stina har lämnat följande kommentar till detta inlägg från 2006 om ordningsbetyg i skolan.

"Måste bara, så här ett år senare bidra med ett perspektiv som jag inte
tycker mig sett så mycket av i kommentarerna: Karin mfl: "Sen köper jag
inte att barn [...] skulle förlora på bättre ordning i skolan. Snarare
tvärtom. [...] införde lite bättre ordning i skolan?" Det är väl ingen
som har sagt att ordning i sig är ngt negativt, jag är övertygad om att
även Claes och "flum-pedagogikerna" (som ni väljer att kalla dem)
tycker att ordning/en lugn, trygg och trivsam miljö är förutsättning
för lärande. Frågan är ju hur man uppnår ordning. Känns ganska typiskt
att ni som är för ordningsbetyget tror att man kan "INFÖRA lite bättre
ordning i skolan" genom betyg. De stökiga barnen är väldigt sällan
stökiga bara för att de vill jävlas/fritt väljer att vara det -
betydligt oftare handlar det om djupare orsaker, frustrationer som de
inte klarar att få ut på annat sätt osv... Då är det det man ska jobba
med, få dem att ändra sitt beteende genom att inse varför de håller på
som de gör, ta tag i de bakomliggande orsakerna. Då funkar det inte
bara att säga "Fy! Så där får man inge göra! Nu blir det IG i
uppförande." Att tro att det går att INFÖRA ordning via betyg är att
låta det komma uppifrån, inte att låta det komma mer infrån/förankrat i
eleverna själva. Kortsiktig lösning. En annan fråga är helt enkelt hur
begreppet ordning definieras. *lugn och ro, trygghet, trivsel.
ELLER *tystnad, välkammad, blind auktoritetslydnad."

Tack för dina synpunkter, det ligger naturligtvis mycket i det du säger. Senast: Lotta Edholm backar.

Lur och fusk i läkarkåren

Jodå, han hade jobbat i Skövde också, fejkdoktorn Rafik Abu-Ramadan som avslöjades i Uppdrag granskning i kväll. Han har alltså förfalskat intyg, klippt och klistrat, felbehandlat folk och utsatt barn för tortyrliknande ingrepp. Trots tveksamheter fick han svensk legitimation, jobb och karriär. På det ställe han nu är (akuten i Mölndal) är chefen inte ens medicinskt utbildad.

Nja. Man får vara tacksam så länge man är frisk. Eller som det står i Jesus Syraks bok: "Syndaren må hamna i läkarens händer."

Uppdatering 18 januari: Skaraborgs Läns Tidning uppger idag att Abu-ramadan portades från sjukhuset i Skövde KSS efter två patientbesök. Två. Way to go, västgötar.

Ett forum mindre

Det högkyrkliga forumet högkyrklig.nu har gått i graven. Administratör Sven har tröttnat. Tråkigt. Även om jag sällan delade åsikterna där, och fick mothugg så fort jag postade en prick, så var forumet ovärderligt för att få kunskap om tänket i andra kristna traditioner. Kanske kommer annat i stället. Kvar finns alltid Anders Brogren som uppdaterar ofta.

Måste läsas

Isabelle bloggar på whiteandneardy och har skrivit denna text om MTV.

Dagens citat

"Ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter. Ett samhälle där män och kvinnor delar på ansvar och makt."

Nyamko Sabuni, som inte vill kalla sig feminist, tänker feministiskt om världen. Jo, enligt vedertagen definion är hon faktiskt feminist. Cecilia Malmström menar att "feminist" ingår i "liberal", och det är ju bra tänkt. Svenska dagbladet
De flesta bloggare har nobbat exprimentet "Trisslott mot reklam" ,men läs Anna Toss roliga recension av webbplatsen.

Nejnej, såna här tilltag fungerar säkert och har sin plats bland mode -och konsumtionsbloggarna, men i övriga bloggosfären blir det bara löjligt. Jodenius vann inget på trisslotten, heller. I Hellmans värld och kommenterar.Per Westberg kommenterar.

Nybliven präst!

Om allt gått som väntat, har vi ytterligare en bloggande präst ibland oss. Marta, många grattiskramar och böner!

Och nu vill vi se bilder på kaftanen.

Läs mer på Marta Axners blogg.

Läst: Kära Ester! Texter om feminism och kristen tro. Ninna Egardh Beckman, Helene Egnell, Gunilla Lindén, Maria Kjellsdotter Rydinger, Eva Brunne

Till Ester! är en lättillgänglig och tankeväckande bok om kristen tro och feminism. Titeln anspelar på teologen och kämpen Ester Lutteman, en viktig person i vår kyrkohistoria. Hon var kallad till präst utan möjligheter till vigning men med stora möjligheter att sprida evangelium. Hon blev en av sin tids mest respekterade teologer med flera förtroendeuppdrag i kyrkan. Ester var en av dem som i förra seklet agerade för att ge kvinnor rätt till prästämbetet. Den 24 september 1957 höll hon sitt tal i Borgarskolan där hon tillkännagav sitt utträde ur Svenska kyrkan. Hon kunde inte längre vara medlem i den kyrka som hon levt i och tjänat hela sitt liv. Hon upplevde att Svenska kyrkan stod för kvinnoförakt, och hon hade skarpa reservationer mot den riktning dit kyrkan verkade vara på väg. Den kyrka som reformerats av munken Martin som äktade nunnan Catarina höll inte stilen.

”Reformationen måste vara ett ständigt fortgående verk, ett oupphörligt vardande, där allt underordnas Guds väg ut i världen.”
Boken innehåller de nutida författarna, teologerna och prästernas personliga tankar om engagemanget för kvinnorörelsen och kyrkan. Både teologisk och feministisk teori används för att hjälpa oss förstå samband och hitta möjligheter att leva i kristenhet utan patriarkalt förtryck.

Bland de frågeställningar som tas upp kan nämnas konflikten mellan feminismen och den kristna tron med avseende på autonomin. I stora delar av den kristna traditionen har man burit vidare en negativ kvinnosyn och bibliska föreställningar om kvinnans underordning. Kvinnorörelsen däremot förkroppsligar tanken om den autonoma individen, en fri och självständig medborgare som fattar beslut grundat på förnuftet. Hur går det ihop med den kristna föreställningen om en yttre auktoritet – bibeln, traditionen, kyrkan, uppenbarelsen, dvs männen? Teologen Daphne Hampson löser ekvationen med att framhålla den postkristna positionen: rätten att i nuet välja vad vi accepterar och inte accepterar av traditioner. Mot detta kan invändas att man som kristen alltid ingår i ett sammanhang. Men är det inte så att vi borde forma sammanhangen, inte tvärtom? Vill vi vara del av ett sammanhang som präglas (eller låter bli att ta avstånd ifrån) en syn på kvinnor som objekt?

Egardh Beckman pekar på att Svenska kyrkans identitetskris märks i gudstjänsten. På ytan har man gjort upp med det patriarkala arvet men man har inte omvänt sig på djupet. Man välsignar visserligen samkönade par, men i de flesta andra uttryck tar man heterosexualiteten för given. Man förkunnar inte offerteologin intellektuellt, men man sjunger den i psalmerna. Man bejakar jämställdhet, men benämner aldrig det gudomliga som kvinnligt.

Problematiken med fadersbegreppet och ”O Guds Lamm” är andra exempel, som Helene Egnell tar upp. Har man goda erfarenheter av män och fäder är ”Far” säkert inget problem, men man bör tänka på att ”i den kontext där det bibliska fadersbegreppet har sitt upphov stämmer det bättre in på Fadime Sahindals far med sin besatthet av att försvara sin heder, än på en blöjbytande pappaledig far i det moderna svenska samhället. Föreställningen om Guds lamm bygger på en offerteologi som intimt hänger ihop med just hedersideologin: någon måste offras för att faderns heder ska upprättas.

Jesus var ingen feminist. Han hade ingen könspolitisk agenda. Men han såg såväl kvinnor och män som subjekt, och i hans efterföljd får vi jobba och tänka med ”uppbrottets kristologi” (Joh 14:6-7, 20:17) och misstänksamhetens hermeneutik (att inte ta något för givet) som redskap.

Arcus förlag 2006.ISBN 91-88552-67-5 Beställ boken på förlaget.

Andra bloggar om:
, , . Veta mer om vår historia? Snabbläs Helene Egnells historik, hos Kvinnor i Svenska kyrkan, Forum för prästvigda kvinnor samt wikiartikeln om prästvigda kvinnor.
Erik Aurelius om reformationens poäng.
Oj. Det blåser jättemycket. Vilken tur att jag kan hålla mig inne hela dagen om jag vill. Hoppas inte strömmen går, bara.

Aftonbladet

Blir det Mona?

Jag tror Mona Sahlin blir en bra partiordförande för socialdemokraterna. Men att de absolut måste ha en kvinna är ett resonemang som känns väldigt knepigt. Att man absolut inte vill ha en man är könsdiskriminerande. I vårt jämställda Sverige borde det inte spela någon roll om chefen är man eller kvinna.

Dags att fyra av en

fredagsfyra, v 2 2007

Tema: För dig som har jobb
1) Vad har du för jobb/yrke/sysselsättning?
Präst i Svenska kyrkan

2) Vad är bäst och sämst med det?
Bäst: Gud
Sämst: Det finns alltid lite mer man skulle gjort

3) Var det vad du ville bli när du var liten (om inte: vad ville du då bli)?
Jag ville ha hästuppfödning och kennel. Sen ville jag bli journalist eller förskollärare.

4) Finns det något du inte skulle kunna göra för att få ditt drömjobb och i så fall vad?
Jag har drömjobbet. Sen kan man alltid utveckla sig själv, pröva andra tjänster osv när det blir aktuellt.

Visiterad

Vi har biskopsvisitation på gång hos oss. Det innebär att biskopen besöker kontraktet, träffar församlingsbor, anställda och förtroendevalda, kommunpolitiker och restaurangägare. Man kan väl säga att det här är en av biskopens/stiftets sätt att utöva sin tillsyn- och främjandefunktion.

Som förberedelse skickas stiftsprosten ut för att visitera kontraktsprostens eget pastorat, och sen visiterar kontraktsprosten de andra pastoraten i kontraktet.

Så idag har vi traskat runt (dock mindre spankulerande än under fastighetssynerna), berättat om verksamheten och utvecklingen och visionerna. I Däldernas kapell och S:t Markus kyrka finns inte så mycket k-märkt, så pärmbläddrandet gick tämligen fort. Och så fick stiftets representanter nybakta kolakakor och kanelbullar. Mums fillibabba.

Biskop Persenius: Dags att sluta fira skolavslutningen i kyrkan

Biskopen i Uppsala funderar på DN Debatt om det inte är dags att lämna resten från enhetssamhället för att inte göra våld varken på eleverna och kyrkan.

"Ett sätt att lösa dilemmat är att sluta be och välsigna. Sommarpsalmerna hör
till kulturarvet så de kan sjungas - men egentligen lika gärna i en aula.
Liturgiska kläder göms i sakristian. Förkunnelsen får handla om att sommaren är
fin, att alla människor har lika värde oavsett betyg och att vi ska tycka om
varandra. Någon antydan om att detta har med Gud att göra ges inte. Ja, då kan
vi ha skolavslutningen i kyrkan trots att en och annan störs av kyrkorummet som
sådant."

Och visst är det där vi är. Och det stör iallafall inte mig. Biskopen konstaterar att människor framför kyrkfria skolavslutningar med hänvisning till religionsfrihet - frihet från religion. Andra religiösa ledare uttalar sig sällan.

Bra att Ragnar Persenius skriver! Men jag håller inte med honom. Skolavslutningarna får för min del gärna hållas i kyrkan, även om jag ibland svajar i denna övertygelse. Jag tycker det är roligt så länge dom vill komma till kyrkan.

Tidigare bloggat av mig om skolavslutningar.

Andra bloggar om: , ,

*********
Uppdatering 21:51. Under en hektisk dag tänker man till, eller så har Expressen hittat en bra vinkling som väl alla ställer upp på:

"Ragnar Persenius, biskop i Uppsala stift, vill inte att elever ska tvingas att
gå till kyrkan."

*************

Uppdatering 12/1:

Biskop Martin Lind backar upp Persenius men menar att det är skillnad mellan glesbygd och stad, så man bör inte generalisera. Men är det verkligen kyrkans ansvar att värna om de elever som känner sig kränkta av budskapet i kyrkan?

Dagens citat

"Så jag tänker auktionera ut dem på Ebay."

TV4:s programledare Carolina Gynning säljer proteser till förmån för barn i Rwanda. Årets smartaste utspel. Vem hänger på? Vinn Ernst Kirchsteigers ögonbrynöverflöd i Postkodmiljonären?

Naturligtvis hittat hos Aftonbladet.

Om polygami igen

RS har kommenterat detta inlägg:

"Frågan om polygami är väl på väg att bli aktuell och viktig att lösa, inte på grund av frågan om välsignelse/vigsel av homosexuella utan när det gäller islam. För muslimer är det väl tillåtet att vara gift med flera fruar, vad händer när de kommer till Sverige, vilket ju flera gjort som har flera fruar.
Eller vad händer om en muslim i Sverige vill ha flera fruar?
Kränker vi inte deras religionsfrihet om de inte får gifta sig med flera?
RS
kulturbloggen.com"

Ja, har de redan gift sig med flera innan de kommer till Sverige är det inte så mycket att göra åt. Men i Sverige måste väl svensk lag följas. Men var smäller högst, lagen om religionsfrihet eller äktenskapsbalken?

Ateism och kristen tro

Jag har missat SvD:s serie om ateism och kristen tro. Här är länkarna:
Ateister och troende träter om humanismen
Varför denna trista oförsonlighet?
För Mahin är ateism frihet
Sverige är mer kristet än vi tror
Vadå ateologi?

Läst: Ett tal till min systers bröllop ~ av Linda Skugge

Boken handlar om Sylvia Svensson och hennes familj. Det är mycket sjukdomar, tidsbrist och funderingar kring jämställdhet. Det är en bok att skratta åt och med. Man kan ju tycka att det är lyxproblem som Sylvia går bananas på, men sömnbrist kan som bekant göra märkliga saker med humöret. Sylvia refererar till en annan Sylvia, nämligen Sylvia Plath, författare som bland annat gav ut lyriksamlingen "Ariel" och den självbiografiska romanen "Glaskupan" (under pseudonym). Sylvia Svensson jämför sig med Plath, och sin man skådespelaren med Plaths man Ted Hughes. Sylvia Plath hankade sig fram med barn, tvätt, städ och stulen arbetstid precis som Sylvia Svensson. Plath tog sitt liv 1963.

Man kan konstatera att det säkert är lättvindigare att bo i en mindre stad än i Stockholms innerstad när man har små barn. Att ständigt behöva hålla koll på när det är städning på gatan och leva i skräck för att reta upp sina posha grannar som man delar tvättstuga med, kan knäcka vem som helst. Men jag skulle önska för Sylvia att hon kunde ta vara på sin föräldraledighet, inte jobbstressa och att inte ta på sig för mycket extra arbete, till exempel att organisera bröllop.

Det är en bok att skratta med också. Som när Sylvia äntligen har tid att sitta i Nyhetsmorgon - då kräks hon över soffgruppen. Eller som när systern Siv panikringer från jobbet när hon har lyckats proppa toaletten full med papper.

Och ett bra tips till oss som försöker förstå oss själva. Barnvakten Quattiz hjälper Sylvia med drömtydning - säg varje moment och avsluta med "sånt är mitt liv just nu."

Okej, testar. seriöst alltså.

"Jag hänger i en lampa i taket och kyrkomötesledamöterna från Skara stift sitter på golvet runt väggarna och diskuterar organisationsfrågor. Sånt är mitt liv just nu. Jag tar två mackor och grannarna undrar om jag inte ska ha fem mackor. Sånt är mitt liv just nu. Det är en pool utanför min altandörr där någon har dränkt sin gamla moster. Sånt är mitt liv just nu."

Beställ boken hos
adlibris.se. ISBN: 916420163.

Andra bloggar om:
,
Kulturbloggen utmanar med en riktigt rolig:

En ska bort!

Så...gissa vilket av följande påståenden som inte stämmer.

1. Jag har krockat med Magnus Härenstam på X2000.
2. Jag har gått i samma skola som Linda Bengtzing.
3. Charlotte Perelli har lånat tio spänn av mig utanför Stadshotellet i Skara.
4. Jag bor granne med Bert Karlsson.
5. Biskop Tony i Härnösand läser min blogg.

Sådär - gissa på nu, och anta utmaningen.

Hundvinter




Alltså, ni förstår varför hundägare börjar bli trötta på det här slasket...lätt snötäcke och tre minusgrader är helt att föredra.

Mer om dödsstraff

Stefan Gustavsson, författare och alliansmissionare, uttalar sig så här i tidningen Dagen

"Som jag ser det finns inga absoluta teologiska eller moraliska hinder för dödsstraff."
Han påpekar i artikeln att det inte finns stöd i Bibeln att avvisa dödsstraffet och hänvisar till Gamla testamentet och Paulus ord i Romarbrevet 13 - att överheten inte bär svärdet förgäves.

Det har skrivits på denna blogg förr att man kan argumentera för eller emot nästan vad som helst med hjälp av Bibeln. Det innebär att vi måste ägna oss åt urval och tolkning. Varför inte låta Kristus stå i centrum? Han blev avrättad och tog allt på sig. Därmed inte sagt att brottslingar inte ska ta ansvar för vad de gjort. Men det är just vad Saddam nu slipper. Teologisk och moraliska hinder? Kärleksbudet, femte budet, livets okränkbarhet?

Bibliska textpassager om dödsstraff kan och bör vi med gott samvete lämna bakom oss.

Dagens skoj

Roligast på youtube just nu är iallfall Djungelboken med Borgar-Baloo.

Mariestadspolitiken

... kan snart sändas som realityserie i teve. Efter valet hösten 2006 har det mesta trasslat till sig. Efter valnatten stod klart att Sverigedemokraterna fick vågmästarroll i fullmäktige. Förvirring utbröt. Skulle Johan Abrahamsson eller Ulla Göthager bli kommunalråd? Och vem skulle vara allierad med vem? Skulle fp och c räcka ut en hand till s? Men när det väl var dags för röstning var det inte Ingmar Brelid från sd som kom att avgöra till Ulla Göthager och socialdemokraternas fördel, utan moderaten Lars Karlsson som tog fel valsedel. Det såg nu ut som att s skulle få styra ... med en borgerlig budget. C vill nu hjälpa till med en blocköverskridande budget, men fp tvekar. Fp sätter sig vid förhandlingabordet men hoppar av. Det börjar talas om att valet ska överklagas. Urban Ahlin (s) menar att valet skötts sämre än i Vitryssland. Moderaten Olle Karlsson hoppar av. Rune Kjernald (c) erbjuder sig att bli kommunalråd. Vid ett nytt fullmäktige byter en borgerlig sida, och Ulla blir kommunalråd och går med på att styra med en borgerlig budget. Det innebar också att Vänsterpartiet blev överflödigt. C börjar åter förhandla med s, och hoppar av allianssamarbetet...

To be continued...

Andra bloggar om ,

Någon har mailat och frågat hur min nya frisyr ser ut. Så här ser den ut.

Präststudent podsänder från Uppsala

GodPod Sweden är David Fredins egen radiokanal. Vad underbart med medie- smarta kollegor! Har inte hunnit lyssna så mycket än, men det ska bli intressant att ta del av. Så småningom kanske man kan få maila in musikönskningar och sånt där.

Och vilken underbar sheltie han har!

Från Brygubben som håller reda på det mesta kyrkligt.

Andra bloggar om
Intressant

De kämpar på

Nu var det ett tag sen man hörde något från Missionsprovinsen, men de är på gång med en ny prästvigning. De vill tydligen fortsätta ha gemenskap med Svenska kyrkan, och vi kan väl börja fundera på ekumeniska förbindelser när de omprövar sin inställning till prästvigda kvinnor.

Så dumt...

Höll på att sätta aftereighten i fel strupe när jag läste förslaget från malmöfolkpartisten Eva Bertz om att alla elever alltid måste tala svenska i skolan. Hjälp. Vad har hänt med liberalismen? Vad har hänt med värnandet om individens integritet? Vad har hänt med alla bra tankar om mångfald och utbyte?

Måtte nu skolminister Jan Björklund tala lite sense med rektorn. Inshallah.

Men å andra sidan. När den svenska som talas i Malmö hörs på teve måste man ju slå på text-teve sidan 199 för att hänga med... hihi.

Millenniumtrilogin




Om någon bloggläsare händelsevis har missat Stieg Larssons fantastiska böcker Män som hatar kvinnor (ISBN: 9170013683) och Flickan som lekte med elden (ISBN: 9113015303), så rekommenderas dessa varmt att läsa innan vårterminen hinner börja. Olidligt spännande, informativt och aktuellt.

Andra bloggar om:
,
,

Predikan Nyårsdagen

Jes 49:13-16, Hebr 13:5-8, Luk 13:6-9

Jesu namn får vi i kyrkan börja detta år.

”Gud själv har sagt: Jag ska aldrig svika dig, aldrig överge dig, och därför kan vi tryggt säga: Herren är min hjälpare, jag ska aldrig frukta.”

Tecken på Guds kärlek till oss är Jesus. Från att för en vecka sedan ha tänkt på Jesus i form av nyfött barn, kastas vi i dagens evangelietext direkt ut i hans undervisning.

Liknelsen handlar om en vingård, en vingårdsägare och en trädgårdsmästare. Det finns inga fikon, och har inte gjort det i tre år. Men trädgårdsmästaren vill ge trädet en ny chans. Kanske, om han gräver och vattnar, så kanske det blir frukt nästa år. Annars skulle man kunna hugga bort trädet.

Liknelser brukar vi ibland tolka symboliskt. Vingården skulle kunna vara vår värld, vingårdsägaren skulle kunna syfta på Gud, och trädgårdsmästaren skulle kunna vara Jesus.

Men är Gud en Gud som kontrollerar, som kommer en gång om året och letar efter resultat hos oss? Är Gud beredd att hugga bort oss om vi inte presterar?

Liknelsen behöver inte tolkas så, och andra bibeltexter talar emot en sådan Gudsbild. Nej, Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig.”

Liknelser talar om nya chanser. Vid nyår brukar en del avge nyårslöften, goda och nyttiga sådana, men ofta brukar de brytas redan till trettondagshelgen. Så är det i alla fall för mig.

Guds löfte till oss är annorlunda. Han ska aldrig överge oss. Och han ger oss nya chanser, nya möjligheter. Bibeln är full av exempel. Mose, som gång efter annan gör bort sig i öknen. Men han ledde sitt folk in i det nya. Kung David, vars moraliska överväganden säkert skulle vara föremål för ingående analyser i kvällspressen om det hade varit idag. Men han skrev psalmen som hjälpt många att ta nya tag. Petrus, som inte vågade stå för det han trodde på, han skulle komma att bli klippan. Och Paulus, som med näbbar och klor kämpade emot Jesus, han for medelhavsområdet runt för att berätta om sin nya kärlek.

Gud ger inte upp om oss. Om livet inte riktigt blir som vi hade tänkt oss, då vill trädgårdsmästaren lägga ner lite extra omsorg. Gräva, upptäcka nya sidor, byta ut lite jord, och gödsla.

Det kanske är så, att jag behöver något annat. Det kanske är så att det är tjockt packad jord omkring mig, så att mina rötter inte får tillräckligt med näring för att växa. Kanske jag behöver överlåta en del av det bråte som omger mig till Gud? Det som finns i mitt hjärta som hindrar mig att leva till hundra procent?

Jag kanske behöver gödsel. Fysisk näring i form av mat handlar i många fall om överflöd i vår del av världen. Men den andliga näringen? Det räcker inte att hälla i ett mått näring en gång i veckan, oftare under den mörka årstiden.

Nej, vår relation till Gud måste snarare fungera som en sån där gödselpinne, som sätts ner i jorden, alltid närvarande.

För Gud är alltid närvarande, även om det inte alltid känns så. I kyrkan extra närvarande. Här finns kanske inte alltid trösten. Absolut inte förklaringarna. De får vi i himlen en gång. Men här finns närvaron av Gud, en närvaro som kan lindra. En närvaro som omsluter. Ljusen som vi tänder ger näring åt våra själar och andras, och när våra egna tankar inte kan eller orkar formuleras får vi ta vår tillflykt till Guds ord.

”Gud själv har sagt: Jag ska aldrig överge dig.” ”Ditt namn är skrivet på mina händer.”

Idag firar vi mässa. Kristus är här. Vid hans fötter får vi lämna det som tynger oss. De grenar som inte bär frukt, de grenar som hindrar oss från att vara dom vi är, kan vi lämna i Guds händer.

”Att leva är att fråga, att vänta på ett svar. Att leva är att lyssna, tills tvivlet tystnat har. Att leva är att ana att allt är i Guds hand, att finna frid och trygghet i själva orons land.

Att leva är att lämna sin egen trygga vrå, att öppna stängda dörrar och söka att förstå. Att leva är att trösta fast sorgen tär din själ, att leva är att glömma dig själv för andras väl.

Att leva är att skänka det bästa som du har. Att leva är förlåta tills ingen skuld finns kvar. Att leva är att ana att Gud finns nu och här, att Gud har skapat jorden och ännu har den kär.
(Sv ps 732, Tore Littmarck)

Amen.



Till alla bloggläsare: Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag er!

Pride! Krönika i SLA 5 juli 2017

Idag är åter dags för den numera traditionella prideparaden i Stockholm! Denna fest tyngd av allvar och glädje är numera en institution och...