Tunga steg

Jag går med tunga steg uppför trappan. Se, vi går upp till Jerusalem, sjöng vi inte för så länge sen i fastepsalmen. Det är detta lidande som Jesus delade.

Upp till en familj som snart lämnar tryggheten. Trots en halvt fungerande spis, trots nerrivna tapeter och gardinerna ängsligt fördragna är det trots allt trygghet.

En präst uttalar sig i en tidning om att Svenska kyrkan inte står upp mot rasismen. Tja. Kampen, hur den nu definieras, sker också inom kyrkan.

I vilket fall: vet du hur din nästa har det? Vet du hur vi - Sverige - låter barnfamiljer leva?

Ikväll känns det tungt. Gud, var med. Ge oss ögon att se nöden med och ge oss mod att gripa in.




Det handlar om barn. Krönika i Skövde Nyheter 24 april

Det är snart dags för årets upplaga av Klassfotbollen, folkfesten på Lillegården som ingen vill missa. Barnen kämpar och har roligt, föräldrar och anhöriga hejar på. Tävlingsreglerna är snälla och det vill mycket till, extremt särskilda omständigheter, för att något barn ska bli utvisat.


Det finns dock barn som riskerar att utvisas i samband med Klassfotbollen. Eller före, eller efter, oberoende av roliga klassaktiviteter, kalas de är bjudna på eller vilka läxor de har att göra framöver.

De blir utvisade, trots att de är födda i Sverige. De blir utvisade trots att de har levt största delen av sina liv här och vet inget om den kultur eller det land deras föräldrar en gång flydde från. De kanske inte ens hinner lämna tillbaka biblioteksböckerna de lånade förra veckan.

Det handlar om barn i Skövde som inte leker med leksakspolisbilar utan stelnar till av fasa då de hör en polissiren eller ljudet av sin egen dörrklocka. D

Det handlar om barn som tror de kommer bli hämtade och bortförda, med eller utan sina föräldrar. Sverige splittrar nämligen familjer. Barn födda i Sverige har inte egna asylskäl. Föräldrar visas ut och ska , i det land de flytt ifrån, söka asyl på grund av anknytning till ett barn som finns i Sverige. Det finns alla varianter. Jag läste ett brev till ett spädbarn som får besked om att han omedelbart ska lämna landet, beslutet har redan vunnit laga kraft.

Det handlar om barn som lever med föräldrar i djup kris: förutom den psykiska också den ekonomiska. 61 kr per dag för vuxen som delar hushåll. 37-50 kr per dag och barn beroende på ålder. Från och med tredje barnet halveras dagersättningen. Om en vuxen fått negativt besked i tre instanser halveras dagersättningen.

Förutom mat ska det räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Ett paket blöjor är två dagersättningar. Det går hela tre dagersättningar bara till anmälningsavgiften för Klassfotbollen. En vuxens dagersättning räcker till en Big Mac och company med kaffe, om man nu skulle unna sig den lyxen.

Det handlar om barn som inte behöver bli landslagsstjärnor eller få nya fotbollsskor till säsongsstarten. De vill bara få vara med och kunna få växa upp i trygghet. Helt enkelt få vara barn.



Gästbloggare: Pierre Sund

"Okej… efter att ha begrundat diverse nätburna debatter om teologi och kyrklighet känner jag ett sprängande behov av att, givetvis helt och enbart för egen del, deklarera följande åsiktskaskad:

 * Gud är inte nån Ali Babas grotta, som passivt väntar på att få höra mig säga rätt magiska ord (”Kristus”, ”Amen”, ”Vår fader”, ”Herren, vår Gud”, ”Kyrie eleison” etc, ad infinitum) för att först då ge mig ...tillträde till något mytiskt kungarike. Gud är en förnekad, halvt bortglömd, förälder som tar varje tillstymmelse till chans att återfå någon liten plats i mitt liv.
 
* församlingen har inte att vara ett rum för att medelst nån rosaskimrande nostalgisk regression eller småputtrigt gnäll fly från världen till någon oskuldsfull ”det-var-bättre-förr”-chimär med fluffiga änglar, religiöst färgade allsånger, och svart-eller-vitt-mentalitet. Församlingen har att vara ett rum där människan kan få redskap, ork och lust att våga möta mörkret i världen, i omgivningen, och i sig själv, utan att gå under.
 
* kyrkan är först och främst en Kristi kyrka, i andra hand en oas för syndare, i tredje hand en barnens kyrka, och inte ens i tionde hand en ”fädernas kyrka”.
* den kristenhet som huvudsakligen söker predika ”rätt lära” riskerar att snart att hänfalla till etiska hårklyverier och gärningslära. Den kristenhet som huvudsakligen predikar glädje inför livet, hopp trots svärtan, och en mitt i verkligheten deltagande Gud, torde dock snarare riskera att hemfalla till helig ande. Det förra kräver slipade ord, det senare kräver genuina liv.
 
* få strömningar ger mig en sån erbarmlig lust att skola om mig till cykelbud, portvakt, snabbköpskassörska, eller i det närmaste vad som helst, som den kyrkliga sjuka som stavas trygghetsnarkomani och traditionsfascism.

...eller så kan man helt enkelt ta å lägga sig å sova..."
Pierre Sund, präst i Göteborg

Den smutsiga striden

Ingen rolig rubrik i DN idag. Artikeln av Niklas Orrenius finns endast i papperstidningen och på DN Plus. Lika bra det. För den som känner till turerna kring diverse åsiktsströmningar är det ingen nyhet. Det handlar om Svenska kyrkans förhållande till islam. Vad som kan verka vara främlingsfientligt eller inte. Hur mycket man kan kritisera religiösa bruk som omskärelse och halalslakt utan att röra sig "mot det bruna". Det handlar om gamla frågor som kvinnliga präster och hbt-äktenskap. 

Men det handlar också om starka personligheter, vana vid media och vet hur man uttrycker sig för att röra upp och röra om.

Andra har tystnat för att inte hamna i skottlinjen.

Såsom i alla debatter är det väl självklart så att de som involveras tycker att det är viktiga krig att vinna. Och visst ska vi stå upp för kamp mot främlingsfientlighet och rasism, men även för åsiktsfrihet (bara vi har rätt att ha och få uttrycka motsatt åsikt) och att själv sätta etiketter på sig.

Svenska kyrkan rör på sig. Det som förr var ekumenik (har Pingstkyrkan och vi samma Gud?) är idag religionsdialog (har islam och vi samma Gud?). Att de vattentäta skotten mellan samhälle, politik, religion och kultur inte alls är så vattentäta blir mer och mer klart.

Men denna debatt är ändå inte hela Svenska kyrkan, även om frågorna rör grundläggande värderingar. Kyrkan är så mycket mer. Konfirmanderna i Skövde vet inte vem komministern på Öland är. Mammorna och papporna som kommer till Öppet hus har inte läst senaste uppdateringen på någon kyrklig tankesmedja.

Dra inte in mig i er smutsiga strid! Vill jag skrika. Men skriket fastnar i halsen. Även om jag inte står på barrikaderna, är jag trots allt glad att någon gör det. Jag tycker att somliga har rätt i en del saker, och andra har rätt i andra saker. Jag förstår däremot inte hur en präst kan skriva i Dispatch International  och jag förstår inte vitsen med att uttrycka sig med grovt språk. 

Som i så mycket annat, står facit att läsa i framtiden. Är det nu så att detta inte är ett vanligt käbbel utan frågan om ett allvarligt paradigmskifte, bör jag läsa inläggen noggrannt, även om jag inte behöver ta ställning till varje punkt och skiljetecken. 

Bara jag förstår att kyrkan är så mycket mer. En rymd av frihet och drömmar. Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.  


Uppdatering 14:30: För att inte peka ut någon aktör, har jag valt att ta bort namnen på de bloggar och tankesmedjor jag tidigare nämnde.
 

God Made A Dog

Att bryta nacken av ett barn

Igår berättade SvD om en läkare i Eksjö som efter en förlossning åtalas för vållande till annans död samt vållande till kroppsskada. Socialstyrelsen håller med om att läkaren handlagt förlossningen på fel sätt och vill att han förlorar sin legitimation.

Flickan dog av syrebrist och bruten nacke. Läkaren använde fel metoder: istället för sugklocka i 20 minuter använde han den i 60 minuter och fortsatte sen med en tång. I Aftonbladet berättar föräldrarna mer.

"Förlossningen kom att bli plågsamt utdragen. Läkaren lät den pågå i 56 timmar. Under tiden kontaktade barnmorskan läkaren flera gånger. Barnmorskan föreslog kejsarsnitt och hade förberett för akut snitt.

– Läkaren sa bara "Alla kvinnor kan föda naturligt", säger Johanna Svensson.

I stället försökte han dra ut barnet med sugklocka – nio gånger – och med tång två gånger. Då var flickan huvud ute, men kroppen satt fast.

Johanna beskriver hur läkaren våldförde sig på henne och barnet. Han drog och slet. Johanna gallskrek. Situationen var så fruktansvärd att personalen grät. Hilda kom ut, men överlevde inte. Johanna blev svårt skadad.

– Obduktionen visade att läkaren knäckte nacken på henne. Hon hade elva olika skador. Ena armen och nyckelbenet var brutna."
Förutom det allra mest uppenbara finns flera saker att reagera på. Det första är att läkaren fanns med i den granskning av "Sveriges värsta läkare" som Aftonbladet tidigare publicerat. Alltså har läkaren en del skelett i garderoben. Varför var han inte redan avstängd? Varför var han alls anställd? Visste hans medarbetare om att han tidigare använt sig av tvivelaktiga metoder?

Det andra är de andra anställda som var med vid den här förlossningen. Enligt föräldrarna var situationen så svår att personalen grät. Barnmorskan hade förberett för kejsarsnitt. Vad är det för arbetsklimat på våra sjukhus som gör att en läkares ord inte kan ifrågasättas även om ett barn håller på att dö, och en kvinna håller på att bli allvarligt skadad? Det finns väl en anledning till att det finns rekommendationer när det gäller sugklockor och tänger?

Självklart är läkaren den bäst betalde och den längst utbildade. Men när det uppenbarligen går snett, måste ett visst mått av civil olydnad till. Fanns verkligen ingen överordnad, någon bakjour att ringa till? ("Hej, det är barnmorskan Lena, jag tror att doktor X har fått hjärnsläpp här och någon håller på att dö. Jag behöver support omedelbart!")  

Gråta får personalen göra när de är på handledning. Eller i personalrummet.Eller på toaletten. När de är i sjukrummet ska de vårda, hjälpa och agera. Hur var det nu, med Hippokrates ed:  Ibland bota, oftast lindra, alltid trösta. Jag skulle vilja lägga till användning av sunt förnuft, civilkurage och personligt ansvarstagande på den listan.

Så avslutar Hippokrates: "Om jag nu håller denna min ed och ej brister däri, så må det förunnas mig att glädja mig åt livet och min konst, aktad av alla människor i alla tider. Men om jag bryter och blir menedare, då må motsatsen bli min lott."

Det här måste få ett slut, nu! Gästblogg av tolken Mikael Zifa Eriksson

Igår presenterades jag som tolk inför det tredje ärendet på kort tid där asylsökande föräldrar med avvisnings beslut från Migrationsverket,skall skiljas från sina barn som fortfarande är spädbarn. (under 18 mån.gamla). I samtliga fall anser Migrationsverket att föräldern skall enligt utlänningslagen återvända till hemlandet för att söka anknytning på grund av familjeskäl.


Barnen som skiljs från sin förälder är en dotter på 3 månader, en dotter på 5 månader och en pojke som är 9 månader gammal.

Under hela min tid som arbetande tolk, ca 25 år, så är det först nu som dessa ärenden dyker upp.

Eftersom jag jobbar som tolk i lingala så träffar jag mestadels klienter från Dem. Rep. Kongo. Igår berättade Migrationsverkets handläggare att kötiden just nu för en ansökan p.g.a. familjeskäl från D.R. Kongo är minst 10 månader från det att den lämnas in på Svenska Ambassaden i Kinshasa.

Vad säger en barnläkare eller en barnpsykolog om hur ett spädbarn hanterar en frånvaro från en förälder i 10 – 12 månader?

En veckas frånvaro

Om en förälder är borta i en vecka när barnet är i åldern sex månader till tre års åldern upplever barnet det som att de knappast existerar längre. Först i tre-fyra års åldern börjar de få ett tidsbegrepp som innebär att de klarar av att överblicka några dagars separation. Vissa forskare understryker att framför allt små barn upp till två-tre års åldern har ett lättväckt anknytningsbeteende och att det kan vara intensivt i perioder. För att barnet inte ska utsättas för stort lidande måste det få ett adekvat gensvar från sin huvudsakliga anknytningsperson.

I ett utav fallen är mamman ensamstående och skild från den andra föräldern. Varje gång hon kallas tillsammans med sin dotter till myndigheterna för avvisning ur landet, så undviker Polisen att verkställa utvisningen. Eftersom hon är ensamstående måste naturligtvis utvisningen ske tillsammans med dottern. När jag frågar hennes advokat om hur länge detta kommer att fortgå och hur länge ärendet skall ”hänga i luften” på det viset,svarar advokaten att förmodligen tills barnet blir äldre och det går att utvisa både barn och förälder på ett ”propert” sätt.

I ett av de andra fallen är också mamman och pappan, på grund av mammans historia av psykisk sjukdom, helt överens om att när Polisen kommer så skall deras 9 månaders pojke följa med pappan som skall utvisas.Familjen splittras och pappan riskerar att aldrig återvända eftersom han har varit politisk aktiv inom oppositionen i D.R. Kongo och välkänd där.

Även om de här barnen inte själva är sökande i ett asylärende så är de direkt påverkade av sin förälders asylärende och barnens rättigheter och bästa måste beaktas.


FN:s barnkonvention och utlänningslagen

■Sverige var en av de första staterna som undertecknade FN:s barnkonvention, och som barnläkarna nu hävdar att myndigheterna bryter mot i sin asylhantering av barn. Där står det: ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.”

■I den svenska utlänningslagen står det: ”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.”

■Avgörande för beviljande av uppehållstillstånd bör enligt lagens förarbeten vara “i vilken grad barnet i sin psykosociala utveckling kan antas ta bestående skada av att flytta tillbaka till hemlandet”.

■Det står även att barnen i asylärenden måste “uppmärksammas som individer som kan ha egna individuella skäl för uppehållstillstånd”.

1869 gav den Australiska regeringen den statliga ”Board for the Protection of Aborigines” det lagliga utrymmet genom ”The Aboriginal Protection Act” att kontrollera var den aboriginska befolkningen kunde bo,jobba, vem de kunde gifta sig med och till och med vem de kunde träffa. Lagen gav också ”The Board” makten att avskilja aboriginska barn från sina familjer. Detta startade 1871 den process som senare (mellan 1909–1969) skulle kallas Den Stulna Generationen. Det är ett begrepp som använts för att beskriva de barn som skildes från sina föräldrar och familjer bland annat med motivationen att undvika rasblandning. . Misslyckandet och omänskligheten i denna politik ledde slutligen att två lagar antogs år 1910och år 1970 som innebar att den lagliga och orättfärdiga behandlingen av den aboriginska befolkningen i Australien kunde upphöra.

Naturligtvis är syftet med det som federala- och delstatsregeringen i Australien gjorde inom dåtidens lagliga ramar någonting helt annat än vad Migrationsverket och den svenska regeringen har som syfte med sin politik.

Men idag genomför faktiskt Migrationsverket en laglig och orättfärdig behandling av spädbarn och deras asylsökande föräldrar i Sverige, även den inom lagens ramar. Visst kan vi som nation också förstå misslyckandet, omänskligheten och konsekvenserna av denna behandling, och anta lagar som förändrar detta och gör att barnen får en trygg och kärleksfull uppväxt i livet.

Det här handlar inte om den asylsökande föräldern rätt eller inte rätt att få stanna i Sverige, utan om barnen och deras väl och ve.

Vad är det som har hänt i Sverige? Varför utvisas dessa föräldrar nu? Vad är det för skillnad på Migrationsverkets bedömning och beslut nu mot hur det var förr?

Skillnaden ligger i Migrationsverkets/Regeringens ovilja att hitta lagrummet (läs om FNs barnkonvention och utlänningslagen ovan), och utnyttja möjligheterna som faktiskt finns för undantag, och tillåta föräldrarna att söka anknytning till sina barn från Sverige. Det lagrummet måste de ha använt förr. I juli 2010 gjordes ett tillägg till utlänningslagen just med syfte att undvika att barn skiljs från sin förälder. Tillägget är inte aktuellt i dessa fall anser Migrationsverket eftersom föräldern saknar hemlandspass.

Lag eller inte, passhandling eller inte, om inte föräldern utgör ett hot mot barnet så får ingen skilja dem åt. Inte ens med förevändningen att det sker inom lagen.

Vi måste bestämma nu vilket sorts samhälle vi vill ha och om vi gillar det här i vårt land. Staten låter oss ständigt få veta att våra svenska lagar är bättre rustade för att skydda våra barn än FNs Barnkonvention. Nu använder vår egen regering skälet att FNs Barnkonvention inte är en lag i Sverige för att utvisa dessa barns föräldrar. Eller finns det en skillnad på våra barn och andras barn?

Låt oss vakna nu och förändra det här, varje utvisning är en katastrof för barnet som drabbas. Jag kommer att skriva mail till varje berörd politiker som jag kan komma på, även på EU nivå. Kanske måste EU eller FN till slut slå Sverige på fingrarna för denna fortsatta omänskliga behandling av barn.

Mikael Eriksson tolk i lingala.


email: zifa_music@hotmail.com
website: www.zifa.nu

Om du vill vara med och hjälpa till att få till stånd en förändring.

Kopiera gärna texten och maila den till Migrationsverkets generaldirektör:
anders.danielsson@migrationsverket.se

Det är människor, du och jag som förändrar världen!

Att döda ett barn. En drönarpilot från USA berättar

Att%20d%C3%B6da%20ett%20barn%20-%20en%20dr%C3%B6narpilot%20ber%C3%A4ttar

Som första tv-team i världen har Kalla fakta fått en intervju med den före detta drönaroperatören Brandon Bryant som ocensurerat berättar om hur det går till.


Söndagens Kalla fakta handlar om drönare och Sveriges engagemang i byggandet av den nya attackdrönaren Neuron.

Hela intervjun med den före detta drönarpiloten Brandon Bryant visas i Kalla fakta på söndag 19:30.

TV4


När det är för många bitar i mångfaldspusslet


Alla partier och grupper vill ha mångfald. Alla ska kunna få vara med, i alla fall de som tycker som vi. Sen är det är ett plus om de är födda i ett annat land, har en annan religion, är unga och kvinnor. De får gärna bo utanför storstadsområdena.

Bara man inte är en vit, medelålders man med lagom inkomst och lagom fart i karriären, är det bra.

Så  verkar en hel del politiska partier, politiska kyrkliga nomeringsgrupper och kyrkliga nomineringsgrupper resonera i tider då styrelser ska väljas och kandidaturlistor ska sammanställas.

Socialdemokraterna, som så ofta ser sig som en garant för att främlingsfientlighet och rasism hålls borta, har råkat välja in en person med tvivelaktig historik när det gäller föreläsningar. Men han tillhör en minoritetsgrupp, och minoritetsgrupper har ibland avvikande synpunkter än majoriteten. Det ligger liksom i begreppet minoritetsgrupp.

Nu går det naturligtvis inte att generalisera. Alla från mellanöstern som inte är judar avskyr naturligtvis inte judar. Alla judar, eller israeler, kastar naturligtvis inte sten på palestinier eller tycker att check points är bra idéer.

Alla kristna från Mellanöstern ogillar inte muslimer från Mellanöstern, men islamistiska styren har lett till att kristna flyr. Alltså är det en posttraumatisk trigger för många kristna flyktingar att se en skäggig islamist skandera på arabiska höttandes med gevär.


Och mången muslim har hört talas om de kristna korstågen, och i de sk invandrartäta förorterna är det ofta de kristna s k invandrarkyrkorna som är mest tveksamma till att moskéer byggs,

Det går att fortsätta hur länge som helst. Boende i Norrland som inte är samer är ibland urtrötta på hur renar fullt legalt kan gå och beta i trädgårdarna och vistas lite överallt. Samerna å sin sida ser sig förtryckta och vill ha sina rättigheter tillgogosedda.

Politikerna vill gärna ha småbarnföräldrar på sina listor, men blir sura när småbarnsföräldrarn inte prioriterar politiska möten två kvällar i veckan.

Finska minoriteten i Sverige, då? Är det en rätt väg att gå att skapa finska förvaltningsområden, eller ska vi efter så många år som finnarna/finlandssvenskarna/sverigefinnarna varit i Sverige sluta se skillnad på folk och folk?

Och framförallt: ska vi satsa på finska förvaltningsområden när inte ens papper från polis och Migrationsverk till asylsökande kan bemödas översättas till arabiska eller bosniska?

Tillbaka till socialdemokratiske Omar som en gång bjöd in en talare som närde uppfattingen att judar bakar bröd av kristet blod. Han har gjort en pudel. Helena Edlund menar att hon inte är sverigedemokrat, ändå få en hel kyrklig nomineringsgrupp sota för att att hon blivit inbjuden att tala på deras årsmöte.

Och hur mycket får man kritisera halalslakt och omskärelse utan att få höra att man drar sig "åt det bruna hållet"?

Det drar ihop sig mot kyrkoval och val. I kyrkovalet är den största striden hittills mellan S och Frimodig Kyrka. Vem är minst rasisisk, vem vill kyrkan mest väl. Till vilken grupp kan man skriva en krönika utan att buntas ihop med ett helt åsiktskluster som man inte står för till hundra procent?

Det är inte enkelt att vara människa. Ska man hålla sig undan från att bli beskylld för guilt by association gäller nog att tiga i församlingen.

Eller så får man hävda att man är en liten bit i mångfaldspusslet, även om man för närvarande inte passar in. Huvudsaken är att ingen lägger mig på en plats där jag inte tycker jag passar, även om jag gärna placerar in andra människor där jag tycker de passar.

Eller?

Disclaimer: I det här inlägget har jag säkert gjort mig skyldig till flera oavsiktliga misstag. Men det kan bero på att jag är från landet.

SvD: Mustafa är det mindre problemet
Kristen opinion  
Dagens Seglora
Helena Edlund
SvD: Omar Mustafa svarar på kritiken
Torbjörn Jerlerup
Knuff

Uppdatering runt midnatt;
Omar Mustafa lämnar sina s-uppdrag
Aftonbladet
Omar Mustafas avskedsbrev i Aftonbladet
Madeleine Sultan Sjökvist om religion och politik

Uppdatering söndag:
S-kristna försvarar Omar Mustafa
Veronica Palm: Situationen blev ohållbar

Fler barn får stanna i Sverige

"Ordet ”synnerligen” byts mot ”särskilt” – och därmed ska fler barn med ömmande omständigheter få stanna i Sverige. Det kom regeringen och Miljöpartiet överens om på onsdagen. Beslutet innebär också automatiskt enligt MP att barnens familjer får uppehållstillstånd." (DN)


Bra. Stort tack, Gustav Fridolin och Miljöpartiet, för denna uppgörelse. Bättre sent än aldrig.
Nu önskar vi amnesti för dem som redan är här och har väntat länge. Barn som är födda i Sverige, barn som är uppvuxna i Sverige, kan svenska bättre än sitt modersmål och saknar anknytning till det land deras föräldrar flydde från.





svt.se
Kyrkans Tidning
Läs också Elisabet Sandlunds ledare i Dagen

Uppdrag Granskning om hur Migrationsverket tänker

Skärmdump från Uppdrag Granskning
Det är ju fler än jag som blev arga när Uppdrag Granskning visades förra veckan. Avsnittet visar hur Migrationsverket köper dyra platser av privata flyktingförläggare, samtidigt som kommunalt ägda lägenheter står tomma. De här privata flyktingförläggningarna, eller asylboendena, finns ofta på landsbygden eller rent av i glesbygden, medan det bästa för familjerna är att bo i lägenhet och kunna nå vanlig samhällsservice relativt lätt.

I reportaget visas en liten by, där antalet flyktingar är större än bofasta. Mackägaren är sur. ICA-handlaren är en välvillig "världsmedborgare", men menar att Migrationsverket våldfört sig på byn eftersom de satt dit ett antal traumatiserade flyktingar utan att ta hand om dem. I filmen visas till exempel hur ICA-handlaren förklarar att de inte behöver lägga sina sista slantar på mineralvatten på flaska, eftersom det går att dricka vatten direkt ur kranen i Sverige.

Intressant att SVT inte fick filma inne på boendet. De filmade ändå med sina mobiler, och visade ett litett rum fullknökat med sängar, hopfösta på ett sätt vi inte "ens" skulle inkvartera konfirmander på läger. Ventilationen fungerar inte såklart, utan de får sova med öppet fönster för att få syre, vilket leder till att de måste sova med vinterjackan på.

Är detta vettigt?!

Läs mer
Se hela programmet

Tonåring?

En 20-åring från Skövde ska vara med nya TV3-realityserien "Tonårsbossen", där konceptet är att familjens hushållsekonomi lämnas över till familjens tonåring under en månad.

Det är ju bra att tonåringar lär sig ekonomi. Problemet jag ser är att man castar (tillfrågar om medverkan) en 20-åring till ett program med rubriken "Tonårsbossen". En 20- åring är väl ändå myndig och vuxen?

Typiskt för vårt samhälle där eget ansvarstagande och vuxenskap inte är särskilt självklart.

Amazing. Just the way you are?

Skövde kommer inom kort att få (ytterligare) en plastikkirurg, skriver Skövde Nyheter. Hoppas han fokuserar på brännskador och andra behjärtansvärda uppdrag.



Oh, you know, you know, you know I'd never ask you to change
 If perfect's what you're searching for, then just stay the same
So don't even bother asking if you look okay
 You know I'll say When I see your face
There's not a thing that I would change
'Cause you're amazing Just the way you are
And when you smile
The whole world stops and stares for awhile
 'Cause girl, you're amazing Just the way you are

Papperslösa hämtades på sjukhus - vad gäller?

Det som inte ska hända har hänt igen: polisen har varit inne på sjukhus och hämtat utvisningshotade. Enligt Dagens Nyheter handlar det bland annat om att en afghansk tonårspojke hämtats inne på S:t Görans psykavdelning, där han befunnit sig för att vårdas för sitt svåra självskadebeteende.

Enligt sjukhusets sektionschef är de tvungna att tala om när en patient är färdigbehandlad. Det är ju dock väldigt svårt att säga att en person är färdigbehandlad för ett självskadebeteende som är kopplat till hot om utvisning.

Jag undrar om sektionschefen tolkar lag och förordningar väl snävt. Enligt bloggarna på Vård mot deportation  gäller detta för vårdpersonal:

Sprid och dela!

Vård mot deportation är en partipolitiskt obunden sammanslutning av personer som arbetar inom vård och omsorg (bland annat sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, logopeder, psykologer och dietister) och arbetar för att öka kunskapen om papperslösas situation och vad vården kan göra för att underlätta situationen för papperslösa samt vad vårdpersonal enligt lag måste göra och vad vårdpersonal enligt lag inte får göra gällande kontakt med polis, migrationsverket etc.






Om "icke-religiösa" stilla rum. Krönika i SLA 7 okt 2017

Meditationsrummet på Skaraborgs sjukhus i Skövde. Foto: Anders Litborn (publicerad på svenskakyrkan.se/skovde Li...