En kristdemokrat förklarar

Lennart Sacrédeus, kristdemokrat, berättade nyss i Rapport (finns inte utlagt hos svt) att om könsneutrala äktenskap införs i Sverige öppnar det upp för att sexuella relationer mellan människor och djur samt mellan vuxna och barn inte fördöms.

Varför det förhåller sig så förklarade han inte, men i Agenda senare i kväll får Göran Hägglund bemöta uttalandet. Om han har nån luft kvar, han lär väl sucka sig igenom närmsta timmen.

Men Sacrédeus slippery slope-argument är vanligt i antigayrörelsen. Läs mer hos Tor om detta och andra irrbloss i äktenskapsdebatten.

Uppdatering: Lite enkel sexualkunskap tror jag behövs. Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet är sexuella läggningar eller orienteringar. Att ha sexuella relationer med barn eller djur (övergrepp enligt de flestas sätt att se) är sexuella praktiker. Såväl homo, - bi och heterosexuella personer kan alltså vara pedofiler.

Alltså skulle man redan nu kunna plädera för att få gifta sig med sin pudel.

Men normen är redan utvidgad. 1979 togs sjukdomsstämpeln bort på homosexuella.

Tranor!


Hornborgasjön just nu.

Kommer ni ihåg?

80-talet, visst är det ofattbart att:

1. Vi på fullt allvar trodde att George Michael var hetero
2. Vi köade utanför telefonautomater varje gång vi ville ringa hem
3. Hockeyfrillan fanns på var mans huvud - gärna i kombination med en synthtofs
4. Seglarskon betraktades som 'klassisk' och 'tidlös'
5. En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar
6. Dirty Dancing stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig
7. Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett
8. Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen - blå, grön eller brun
9. En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii
10. Den lyxigaste förrätten var räkcocktail och den flottaste efterrätten glace au four
11. Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik - då blev det hack i
skivan
12. Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på,den kallades stereobänken.
13. Vi gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar.
14. Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person.
15. Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel
16. Vi trodde att vi skulle få HIV vid blotta anblicken av Jacob Dahlin och Sighsten Herrgård
17. Tights och storskjorta var en naturlig kombination
18. 'jag skriver en check' var en vanlig replik i shoppingsammanhang
19. Snabbmat var detsamma som 'en grillad med mos'

År 2008, du vet att du lever år 2008 när :

1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen
2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år
3. Du har 15 telefonnummer till en familj på 3 personer
4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig
5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e - postadresser
6. Du har jobbat vid samma skrivbord i 4 år men för tre olika företag
7. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar
9. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget
10. All reklam på TV har en internetadress under
11. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen (som du inte hade de första 20- 40 åren av ditt liv) och måste åka tillbaka för att hämta den
12. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå 'online' innan du hämtar kaffet i espressomaskinen
13. Du lägger huvudet på sidan för att le :)
14. Du läser detta och nickar och ler
15. Du märkte inte ens att punkt 8 fattas i denna lista
16. Du scrollade upp för att kolla att den faktiskt inte var där
17. Och nu sitter du och ler åt dig själv

Ha en fortsatt trevlig dag!! (okänd källa)

Hur tänkte dom nu?

Fallet Louise, den nu 17-åriga vetlandatjejen som i flera år levde med en sjuk pappa som våldtog henne sedan hon var tio år gammal, har upprört många. Idag skriver DN med hjälp av TT:

"...beslutade kommunens socialnämnd nyligen att inte väcka frågan om vårdnad, vilket framgår av en sekretessbelagd utredning som Vetlanda-Posten tagit del av."
Nu är tjejen familjehemsplacerad och dessutom snart myndig, så att man väljer att inte ta upp vårdnadsfrågan är väl befogat även om det är idiotiskt att pappan ska ha vårdnaden om sin dotter.

Men...hur fungerar egentligen sekretessen hos kommunen? Är det verkligen rimligt att media får tillgång till sekretessbelagda utredningar, och att det dessutom skrivs om innehållet?

Bloggande domprost

Mats Hermansson i Visby bloggar på Tankar om Gud och människa. Mats skriver korta, kärnfulla texter - det ekklesiologiska manifestet om 38 teser - till inspiration, förnyelse och samtal.

Till exempel tes nr 23 om Gudsbilden (som vi diskuterade här):

"Det finns vrånga och ogudaktiga gudsbilder som ligger som en hämmande matta över den svenska folksjälen. En gudsbild som ofta handlar om makt och myndighet. Gud som kejsare, diktator eller Far med stor bokstav. Den Far som så tydligt är frånvarande i många unga människors liv får inte vara den allenarådande gudsbilden. I Nya testamentet möter vi den åsneridande Guden. Den är inte bara bibliskt förankrad utan berättar bättre än de flesta gudsbilder om en Gud som vill vara dig nära – särskilt när du är låg."

Ge alltid 100 % på jobbet

Måndag 12%
Tisdag 23%
Onsdag 40%
Torsdag 20%
Fredag 5%

JAHA, man ska vända på telefonen. :)

Skickat från mobilen!

Reseledare

Planerar en resa med våra syföreningsdamer med respektive. Kinnekulle it is, och förutom Husaby kyrka och källa, Falkängens hantverksby, utkikstornet och Hällekis säteri blir det naturligtvis god mat.

Vad svårt det är att uttala Gästgivaregården i Forshem på västgötska! Jäschjivargåårn (mörkt sch-ljud). Mysigt och gott är det och jag hoppas våra syföreningsmedlemmar kommer att tycka likadant.

Läsvärt

Läs Tors kommentarer till Anders Svenssons Brännpunktsartikel om homoäktenskap och yttrandefrihet. Tack, Tor.

Genuspedagog bort i Skövde

Jag håller med dom som reagerar mot att Skövde kommun nu avskaffar sin genuspedagog. Kommunen menar att man inte ska ha några centrala funktioner, och att det är upp till varje rektor att "beställa" genuspedagog om man tycker att det behövs.

En genuspedagog har bland annat till uppgift att synliggöra hur personal behandlar tjejer och killar, och uppmuntra jämställdhet i vardagen. Och det är kanske de rektorer som inte har intresse för jämställdhet som behöver genuspedagogen bäst, medan de som är "upplysta" säkert klarar sig utan genuspedagog, egentligen.

Dock står det i både skollag och jämställdhetsplan att jämställdhet ska arbetas med, så det är inte alls upp till enskild rektor.

Typealyzer

Hittade en blogganalysfunktion och skrev in min url för skojs skull.

Resultat:
Temperament: Idealist (...är framförallt intresserade av människor och relationer - men på ett abstrakt plan. De återfinns ofta som exempelvis präster, psykologer eller politiska förkämpar för bättre världar. Mahatma Gandhi är den kanske mest kända Idealisten. Moral och andlighet är exempel på abstrakta människo-orienterade begrepp som Idealister dras till - och ägnar en oerhört stor energi åt. De är ofta entusiastiska och fantasirika - och mår som allra bäst när de får möjlighet att hjälpa andra människor utvecklas.

Vill du få en Idealists uppmärksamhet - pröva “vilken inspirerande person - titta vad hon gör!”. Idealister använder ofta ord som “rättvisa”, “dröm”, “själ” eller “harmoni”.)

Jung-Myers-typ: Riddare (... drivs av starka inre värderingar, vilket de inte nödvändigtvis visar utåt i vardagslag. För att verkligen engagera sig i något är det nödvändigt att de känner att de ser en högre mening med att utföra det. Riddaren drivs av möjligheter som förbättrar världen för andra människor snarare än deras eget välmående. När de väl har hittat sitt projekt är det mycket lätt att dras med av deras entusiasm och vackra vision! Särskilt som de ofta är mycket språkligt begåvade och vältaliga för sin sak. Ofta föredrar de dock skriftlig kommunikation framför muntlig - vilket gör dem till medryckande författare med en djup förmåga till mänsklig psykologisk insikt.

Om en Riddare inte får utlopp för sin vilja att förbättra för andra människor kan de lätt bli hårda mot sig själva - känna sig “misslyckade”. De är alltså ofta storslagna både i sina drömmar om möjligheter och i sin självkritik."

Det var ju snälla skrivningar. Testa typealyzer du också. Jag roade mig dessutom med att testa några bloggvänners bloggar... och det stämmer ju!

Skärtorsdag

En lyckad skärtorsdag, får man säga. Mässa och påskbuffé med 70 församlingsbor. Alla nöjda, mätta och belåtna. Maten som vanligt från Köttex i Götene, mitt favoritcateringföretag som jag gärna anlitar i olika sammanhang.

Väl hemma i Skara inhandlade jag en del lökväxter (påskliljor, pärlhyacint och krokus - för tidigt med penséer tycker jag) för plantering i krukorna på trappan, plus björkris som sonen ska få sätta fjädrar i. Min granne undrade försynt varför jag köper björkris när vi har en stor björk i trädgården...men det bär mig emot att bryta kvistar, ens på egen tomt. Fem rejäla kvistar för femton kronor är inte så mycket pengar.

Mycket pengar är däremot fem miljoner, som Carl Bildt upptaxerar sig för enligt Dagens Nyheter. Hm...jag önskar att vi också hade ett sommarhus i Kroatien som vi glömt av.

Så bankar det hysteriskt på dörren. Fyra påskkärringar vrålar "Glad påsk" unisont och stirrar uppfordrande på mig. Justdet, jag skulle ju ha köpt godis. Men dom nöjde sig med två mjölkchoklad och rusade till grannen. Hm...man kanske skulle ha hängt på?

Men tankarna går ändå till de mördade arbogabarnens föräldrar...morden är kanske på väg att klaras upp, men hur går man vidare? Är det över huvud taget möjligt?

Och vad sysslar Migrationsverket med? Utvisa föräldarna och den 7-årige sonen, medan den 1,5-åriga dottern får uppehållstillstånd? (sr.se)

Än det ena, än det andra

Ikväll är det dags för ett nytt avsnitt av Rent hus på TV4. Faktiskt, som Marie-Louise och Marlené låter i början av programmen, när dom går in i lägenheten och ser all bröte, så kan man tro att man slagit på Helgsmålsbönen.

"Gud i himmelens vilda parader" - något för handbokskommittén? Riktigt vackert tycker jag, och inte alls förknippat med mögeltallrikar och pälsänglar....förlåt pälsängrar.

Andra bloggar om: , ,

Till åminnelse av Din Sons lidande och död...

Nu mina vänner och läsare, kommer ett klaginlägg. Det jag reagerat negativt på den här veckan är förmodligen ett utslag av att jag är gammalkyrklig pietist, som kyrkomöteskollegan Dag skulle ha sagt, men jag kan inte låta bli att fundera lite högt omkring just detta.

Någonstans i Sverige har det nyligen hållits en mässa för ett antal personer som ska utföra ett speciellt uppdrag. Med reservation för lokaltidningens rubriksättares eventuellt marginella insikt i liturgi, men "Präster fick en sista mässa" ..." låter suspekt. Och enligt en företrädare för kyrkan skulle de få ett ord (jodå) och "en mässa på vägen".

Det är bra med sändningsgudstjänster och förbönsgudstjänster. Men varför firar man mässa? Fira nattvard är aldrig fel, men enligt mitt sätt att se det finns det endast en anledning till det: nämligen för att komma ihåg Jesus och det han gjort för oss.

Kan man alltså fira mässa för en person? Är det luthersk teologi? Och går det bättre för en person om han eller hon får "en mässa på vägen?" Skadligt kan det naturligtvis inte vara, men var går gränsen för ... (magiskt tänkande?)

Eller har jag missat något - är det en förbönshandling att fira mässa för någon? I Svenska kyrkan?

Upplys mig gärna!

Storasyster: Nattvarden - självändamål eller ett sätt att umgås?

Got my priorities straight....

Sonen: Ikväll ska du va barn och jag va vuxen.
Jag: Jaha. Vad får vuxna göra då som inte barn får?
Sonen: Ha vass sax. Och nålar.

Hur tänkte vi nu då?

Linda Bengtzing, femma i lördagens melodifestivalfinal, vill enligt Expressen att juryn ska dränka sig. Men...utan juryns 64 poäng hade hon själv stannat på noll.

Bengtzing har tidigare i media kallats "folkkär", men noll röster från folket talar ett annat språk. Själv tror jag att artistens förvandling från "den vanliga tjejen som firar med jordgubbar" till en ny stil med påhopp på andra artister har straffat sig.

Bloggtips

Alexandra Lundsten bloggar om hur det är att vara anhörig till en person som begått självmord.

Palmsöndag

"Allt har sin tid
Det finns en tid för allt som sker under himlen.
En tid för födelse, en tid för död.
En tid att plantera, en tid att rycka upp.
En tid att dräpa, en tid att läka
En tid att riva ner, en tid att bygga upp.
En tid att gråta, en tid att le,
En tid att sörja, en tid att dansa.
Allt har sin tid
Det finns en tid för allt som sker under himlen."


Det är orden ur Predikaren 3 som jag kommer att tänka på när jag läser berättelsen om när Jesus kommer till Jerusalem. Hans väg genom städer och byar har kantats av medgångar och motgångar. Han har funnit tro där han minst anade den, och saknat tro där han förväntade den. Han har mött människor av alla sorter och fått dela livsberättelser av skilda slag. Någon har frågat hur man får evigt liv. En annan har frågat vem som är störst i himlen. Någon har oroat sig för middagsplanerna, medan en annan har velat låta sig nöja med smulorna från Herrens bord. Han mötte sorg, han vände den till sinnesro. Han mötte förtvivlan, som han vände till framtidstro. Han mötte mörker, och lyste upp det med sitt eget ljus.

Allt har sin tid, och tiden rinner ut för Jesus, tiden på jorden. Han har ytterligare en bit att färdas, en bit att gå, och han behöver hjälp.
Han tar hjälp av en ung åsna och rider vägen fram. Nu kantas den av mantlar, palmkvistar och jubelsång. Snart ska jubelsången tystna, men nu ljuder den och det är det viktiga.

Men även denna dag är den någon som vill förstöra glädjen. Som vill ta ifrån livsmodet, tron och hoppet. Men just nu spelar det ingen roll – det är framåt som gäller.

Men Jesus, han som vet allt visste säkert att det helt nära skulle komma en tid, då välkomsthyllningarna skulle bytas mot krav på dödsstraff. Hjälten skulle alldeles snart bli skurken. Inte ens hans lärjungar inte skulle våga stå upp för det de trodde på. Någon skulle till och med förneka vänskapen med honom.

Men evangelium handlar om att det aldrig är kört. Jesus ser på oss med värme i blicken, oss alla som inte alltid orkar eller vågar eller fattar, med samma värme i blicken, däruppe ifrån åsnans rygg och (något tröttare) däruppe ifrån korset.

Jesus räknar med oss när vi jublar och öppnar oss för Guds son, men han vet också att vi, precis som Petrus, inte alltid orkar eller vill eller kan stå upp för honom.

Ropen skallar – hosianna och korsfäst : och ironiskt nog är det genom korsfästelsen han räddar oss.

Evangelium handlar om att det aldrig är kört. Om lovsången ljuder eller inte beror inte på oss. Om Gud finns eller inte beror inte på oss.

”Jag säger er att om de tiger ska stenarna ropa”, säger Jesus i Lukas evangelium, när några i folkmassan vill få tyst på lärjungarna.

Det finns en ton i världen – en lovsångston som ljuder oavsett vad. Ibland starkare, ibland märker vi den nästan inte alls. Den tonen vittnar om Guds närvaro.

Men Gud behöver oss. Gud behöver vår lovsång. Precis som åsnan en gång bar Jesus fram är det vårt uppdrag att också bära Jesus och budskapet om honom. Precis som åsnors natur, kanske vi gör det med en viss skepsis, eller så är det med en åsnas envishet som vi inte glömmer, inte slutar kämpa vidare.

Vi fortsätter hoppas på försoning, frihet och gemenskap. Vi går in i stilla veckan och så småningom i påskfirandet, där varje påskägg och påsklilja vittnar om Jesu uppståndelse – livet som vann över döden.

Och där varje påsktupp vittnar om Petrus, som glömde av vem hans vän var. Ett vittnesbörd om Andra chansen – där Petrus än en gång mötte Jesu blick och förlåtelsen i den.

Skärtorsdagsmässan är också den en uppmaning att inte glömma, och att fortsätta kämpa vidare. Det är också vår mässa, som vi firar idag. Vi glömmer inte vad Kristus gjort för oss. Vi tar emot det bröd och det vin som är livet, som ger oss liv, livsmod. Förlåtelse, befrielse, mod, att med Mästaren orka en liten bit till på vägen.


”Därför att jag mötte dig på vägen och såg in i dina kärleksfulla ögon, kan jag nu känna igen dig i sippans nyutslagna kalk.

Därför att jag hört dig tala förlåtelsens ord
Till min ängsliga själ
Kan jag nu också höra dig i sommarvindens sus
Och känna din närhet i blommans doft

Därför att min själs ögon uppfattat strålglansen
Kring din törnesårade panna
Kan jag nu se ditt ljus
I skogstjärnens klara vattenspegel
Och i soluppgångens bländande ljuskaskader,

Herre, tag min lovsång! ”

(Mait Hedberg)

Magnifikt

Var precis ute och hämtade tidningarna i brevlådan. Konstaterade att fler krokus tittat upp bara sedan igår. Plötsligt hör jag en magnifik kör från himmelen. Arton vackra tranor seglar över huvudet på mig. Så vackert!

Har du vägarna förbi Västergötland i påskhelgen, så måste du absolut besöka Hornborgasjön. Här samlas varje år 150 000 människor och 10 000 tranor plus andra fåglar. Landskapet är gammalt och unikt med bevarade ängarna, fädrev, stenmurar och de hamlade träd.

Hittade ett youtubeklipp från Trandansen.

Mera turisttips från Falköping:
Alphems Arboretum - en av landets största samlingar av lövträd, buskar och barrträd från hela världen.
Ekehagens forntidsby
Falbygdens ost
..plus vackra kyrkor förstås.


...förresten... det vet väl alla att överdrivet intag av produkter med fel fett förkortar livet?

Fråga om gudstjänster

"Hej Karin!

Har du en stor eller liten församling som du jobbar i? Hemma på landet där jag växte upp varvar man mellan kyrkorna och det är rätt ofta bara ett par besökare utöver de anställda som kommer vid gudstjänst. Mina föräldrar som varit engagerade i kyrkan länge (pappa var ordförande för kyrkrådet rätt länge också innan han tyckte det blev för mycket för hans ålder) brukar ibland gå delvis för att det inte skall bli bara personal... Vad tycker du om denna utveckling? Jag tycker det är både bra och dåligt att man håller fast vid dessa gudstjänster. Bra för dem som vill gå, men samtidigt, i vilket annat sammanhang skulle man tycka att det var ekonomiskt försvarbart att ha en verksamhet där det ofta händer att bara personalen är där? Samtidigt tycker jag så klart att det är skönt att man inte bara tänker på pengar, för är det någonstans man borde prioritera annat än pengar så är det ju i kyrkan.
Mvh Ulrika"

Karin svarar: I Skövde församling där jag arbetar bor ca 24 000 personer. Där du finns låter det som att gudstjänsterna behöver ses över. På landsbygden, där det ofta finns många kyrkor men nuförtiden få människor, håller man på vissa ställen kvar de gamla församlingsgränserna. I varje församling måste enligt Kyrkoordningen huvudgudstjänst firas varje vecka. Somliga pastorat har fått dispens från detta, och sammanlyser till olika kyrkor. Så får vi utvecklingen att gudstjänstutbudet varierar och personalen flyttar runt mellan kyrkorna. Kontinuiteten förloras, och man kan verkligen inte tycka att det är ekonomiskt försvarbart att fira gudstjänster med bara ett fåtal människor som deltar. Ofta är det den verklighet som man får leva med på landsbygden. Nu pågår ett omfattande arbete med vår handbok och våra gudstjänster, och förhoppningsvis leder det fram till lättnader i fråga om gudstjänstens form. Kanske kan människor finna vägen till kyrkan lättare då? Högmässan är ju uppenbarligen inget som tilltalar hos er.

Läs mer om arbetet med ny kyrkohandbok:

Hur vill gudstjänstdeltagare att gudstjänsten ska vara utformad? Vad är viktigt för mig som gudstjänstfirare? Vad vill jag slippa i gudstjänsten? Till handbokswebbplatsen!

Jomenvisslt

...var det väl koltrasten jag hörde imorse?

Dagens musiktips

Har du väntat på en artist som vågar sticka ut och stå för sin personlighet? Har du längtat efter en artist som blandar provocerande texter med djupa budskap och plastig discomusik? Då behöver du inte vänta längre!

Lyssna mer på hans hemsida.

Och låten (som nästan kom med i Melodifestivalen 2006) - får man inte ur huvet!

Dagens citat

"Bilden av Gud som en mor ger oss bilden av Gud som den som skapar liv, som vill vårt liv, som skapar helhet och älskar oss tillbaka till sig."


Läs hela biskop Tony Guldbrandzéns krönika på svenskakyrkan.se.

Dagens musiktips!

Har du väntat på en artist som vågar sticka ut och stå för sin personlighet? Har du längtat efter en artist som blandar provocerande texter med djupa budskap och plastig discomusik? Då behöver du inte vänta längre!

Bimbo Boy är en homosexuell discoartist och bloggare från Gävle som lanserar sig själv på nätet. Musiken är en blandning av pop, disco, schlager och synthpop. Den är väldigt plastig och 80-talsinfluerad, precis som den musik han själv tycker om att lyssna på. Texterna har ofta ett homotema för att göra samhället mer vant vid homosexualitet. Låten Drama Queen kom nästan med i Melodifestivalen 2006 och var en av de sista låtarna att väljas bort. Och den går inte att få ur huvet!

Läs mer på Bimbo Boys hemsida och blogg!

Förtryckt?

En för mig okänd skribent, Ann Lång, skriver på Brännpunkt om feministteologerna i Svenska kyrkan som förtrycker minoriteten. Mycket har gjorts under femtio år för att bryta den maktstruktur som förr innebar mäns överordning, och det ska alla vara tacksamma över, anser jag. Men visst finns delar av denna maktstruktur kvar. I en alldeles färsk undersökning som Kyrkans tidning gjort menar över hälften av de tillfrågade prästvigda kvinnorna att de blivit diskriminerade eller negativt behandlade under sin yrkeskarriär.

Mycket återstår alltså att göra. Men en missuppfatting, som Ann Lång verkar dela, är att feministteologer önskar bryta männens makt för att ersätta den med kvinnornas. Det är helt fel. Pyramid - och hierarkitänkande är att gå fel väg.

Är männen (kvinnoprästmotståndarna) förtryckta? Sedan prästämbetet öppnats för kvinnor har kyrkan förstått att jämställdhet och hyfs i arbetslivet inte sker automatiskt. Därför har man i lag och kyrkoordning tvingats begränsa inflytandet hos de prästvigda män som inte kan arbeta tillsammans med sina kvinnliga kollegor. De som redan är prästvigda kan inte bli kyrkoherdar eller biskopar, och kandidater måste vara villiga till samarbete för att kunna prästvigas. Detta för att

"Osynliggörande, marginalisering och tystnadens tyranni – de är alla begrepp för metoder som ­används i förtryckarstrategier. Även ett nedlåtande förringande eller en demonstämpling av en grupp tjänar samma syfte" (Citerat Ann Lång)


mött de prästvigda kvinnorna. Hade det funnits en annan väg att gå? Mycket möjligt. Om kvinnoprästmotståndarna hade låtit ämbetsfrågan bli en sak mellan dem själva och Gud. Men det skulle protesteras och demonstreras. Händelser där allmänt hyfs satts åt sidan har gjort att många av dessa förlöjligar sig själva.

Sen är inte företrädare för "den gamla linjen" alls förtryckta. Marginaliserade? De finns representerade i kyrkomötet. De har egna organisationer och tidningar. Men så länge motstånd mot prästvigda kvinnor finns på agendan får de finna sig i marginaliserat verkligt inflytande.

Uppdatering 11 mars: Lukas Romson skriver om den kristna högern och dess mediautrymme.
Miriam skriver om vardagsdiskrimineringen i kyrkan

Bortom "normen"

Tvångsäktenskap har man ju hört talas om, men det finns faktiskt situationer där staten kräver att gifta par ska skilja sig. Se intervjun med Alexander och Noa som tvingades till skilsmässa för att Alexander skulle kunna göra sin könskorrigering.

Dessutom blev det problem för dem i den frikyrka de tillhörde.

I Hässleholm blev Sara Lund (som är identisk med Claes Schmidt) portad från Pingstkyrkan där hon skulle föreläsa på Internationella kvinnodagen. Orsak: Sara/Claes har levt som öppen transvestit i fyra år. Pingstpastorn menar dock att det inte är Sara som person, utan innehållet i föredraget som gör att det stoppas.

"Han uppger att han läst om föredraget "kvinnor, män och alla vi andra" på Schmidts hemsida och bedömt att innehållet strider mot församlingens värderingar, grundsyn och lära", skriver hd.se.

Och Parvin Ardalan fick inte åka till Stockholm för att hämta sitt Olof Palme-pris.

En positiv nyhet är dock att Björklund o co föreslår att invandrarflickor inte befrias från rätten att lära sig simma, vara med på idrotten och sex-och samlevnadsundervisningen. Normen allas lika värde kommer ibland fram. Fint.

Egentid

Stationsvakt läser om ombyggnaden av Östermalms tunnelbanestation och tänker tillbaka på den tid då han tillbringade mycket just tid på den perrongen.

Jag bodde där några år, på Artillerigatan. Från mitt sista tonår, har jag för mig, fram tills jag var nåt i stil med 24 var Östermalmstorg min station. Antagligen viktiga år. På den perrongen har jag upplevt mycket. Eller inget alls, kanske; vad upplever man egentligen på en perrong?

Det mesta måste ha pågått inuti mitt huvud. Plågade tankar. Dystra och deppiga. Fylletankar. Tomhet och lyckorus. Allt detta inuti mig - medan jag har stått där och tittat på Siri Derkerts konst.
Alla har vi väl en perrong eller en busskur som vi har minnen ifrån. Stått och väntat. Undrat när tåget eller bussen kommer. Försökt hitta på något, vilket inte var så lätt på den tiden, när man inte hade mobiltelefon.

"Min" perrong är tågstationen i Mariestad. Förutom godstrafik gick (går), Kinnekullebanan, den smalspåriga järnvägen mellan Gårdsjö och Håkantorp. Min sträcka var Mariestad - Lugnås. Jag bodde i Björsäter men alla aktiviteter var naturligtvis i Mariestad. Och sista tåget hem gick vid 22-tiden - perfekt. Numera går sista turen 21:22. Kallt var det, för väntrummet hade förstås stängt. Återstod tid av tonårsfunderingar över livet.

Och tåget kom. Tuffade genom skogen, med undantag av några kalhyggen, fram till min station.

Numera åker jag sällan buss eller tåg. Bara om jag ska nånstans långt bort. Inte dom här korta turerna där man bara hinner tänka efter litegrann.

Idag blev jag intervjuad av lokalpressen som gör en artikelserie om folk som pendlar. Mina 2,5 mil är inte mycket till pendling, tycker jag, men jag är en av hundratals som beger mig till Skövde varje dag för att arbeta. Bilen blir det - jag behöver den i jobbet.

Så frågade journalisten om det bästa med att pendla. Egentid, svarade jag. Jag svarar inte i telefon, jag åker ingen annanstans än dit jag ska. Jag kan skruva upp volymen och lyssna på bara min musik, eller låta bilen fyllas av bara mina tankar. Sorgsna, glada, uppmuntrade, nostalgiska, trötta eller kreativa. Det är nu som de flesta blogginlägg kommer till.

Egentid, sa reportern. Bra ord. Det har jag aldrig hört.

Nej, men alla har haft den och har den. Tråkiga stunder vid perronger och busskurer eller var du nu befinner dig - som kan fyllas med just bara du.

Dagens 80-talsnostalgi

Ankie Bagger - People Say It's In The Air. Och just det, hon började som körtjej hos Lili och Sussie.

Andra bloggar om , ,

Ärkebiskop Tutu hedras vid gaygala

Läs mer på kyrkanstidning.se.

Hur tänkte Sony Ericsson nu då?

Jag har tidigare på bloggen kommit ut med mitt QuadraPop-beroende (ett spel på mobilen). Den finns i min jobbmobil men inte i min sprillans nya Sony Ericsson W890i. Hur tänkte dom nu, egentligen? Ett sånt bra spel måste väl finnas som standard?

Nyordslistan med dåligt val

Så har Språkrådet (än så länge finns inte artikeln på deras hemsida utan hos DN) presenterat de nya orden som används i svenskan. Trendord som foppatoffel, från den politiska sfären som att göra en reinfeldtare.En spegling av vårt samhälle är tyvärr orden ankarbarn (ensamt flyktingbarn som ska fungera som anledning för vuxna anhöriga att senare söka asyl och på så sätt förankrar hela familjen i det nya landet) och spelnykter.

Ett annat av orden som flera reagerat på, och det är ordet dampa som fått betydelsen "vara bråkig och störande; bli arg, få utbrott". Förmodligen syftar det på diagnosen DAMP, som numera benämns ADHD. Det handlar alltså inte om att bli arg i störta allmänhet, utan om en funktionsnedsättning som är jobbig både för den drabbade själv och dess anhöriga.

Att använda ordet dampa på det här sättet tycker jag är ovärdigt dem som lider av den verkliga problematiken, precis som att använda ordet "cp" för en person som fattar långsamt. Det är mycket olyckligt att ord som ankarbarn och dampa tas in på nyordslistor.

Sorgens teologi och praktik. Om Svenska kyrkans allhelgonakampanj

svenskakyrkan.se Kommunikationskampanjerna från Svenska kyrkans nationella nivå brukar följas av kritik. Häromveckan var det ett twitter...