Inte så förvånande...

... att påven Benedict XVI nu försöker stävja den interna kritiken mot den kvinnoprästfientliga hållningen inom Vatikanen genom att bannlysa prästvigda kvinnor och de biskopar som vigt dem. Läs mer på svd.se.

Charlotte-Therese på A Catholic Renewal kommenterar och konstaterar att ordvalet i Vatikanens skrivelse är oklart och svävande. Hos henne kan du läsa hela skrivelsen, plus de prästvigda kvinnornas svar. Saxat ur det senare:

Roman Catholic Womenpriests reject the penalty of excommunication issued by the Vatican Congregation for the Doctrine of the Faith stating that the “women priests and the bishops who ordain them would be excommunicated ‘latae sententiae.” Roman Catholic Womenpriests are loyal members of the church who stand in the prophetic tradition of holy disobedience to an unjust law that discriminates against women.

We hold up heroic women in the church’s tradition like Hildegard of Bingen, Joan of Arc and St. Theodore Guerin who obeyed God, followed their consciences and withstood hierarchical oppression including interdict, excommunication and death.

In obedience to Jesus, we are disobeying an unjust law. The Catholic Church teaches that a teaching or law of the church is authoritative only if it is “received” by the sensus fidelium, the community of faith. If the community of faith does not accept the law, it has no effect on us. All people have a moral obligation to disobey an unjust law. St. Augustine taught that an unjust law is no law at all. Since 70% of U.S. Catholics favor women’s ordination and a growing majority of Catholics worldwide also favors women’s ordination, we do not “receive” or accept the Church's prohibition against the ordination of women and the church’s continued reliance on sexist metaphors, beliefs and assumptions for denying ordination to women.

Recent scholarship affirms that women were ordained in the first thousand years of the church’s history. The first half of the church’s history provides us with images and accounts of the inclusion of women in Holy Orders that contradict the later prohibition. We are reclaiming this important tradition in order to bring equality and balance, and reconciliation and renewal to the church we love, and to all the holy people of God who have been hurt, marginalized, and ostracized in the name of Jesus Christ, who always and everywhere said, as we do, that ALL ARE WELCOME.

“Roman Catholic Womenpriests are leading the way to a renewed Roman Catholic Church in which the full equality of women will be a reality,” commented Bridget Mary Meehan, U.S. media spokeswoman. “Like Mary Magdalene, apostle to the apostles, and the women deacons, priests and bishops who served in the early centuries of our church, we are offering a model of a renewed priesthood in a community of equals.”
Nu tänker någon att det var ju precis så som Missionsprovinsen gjorde: innan de mer eller mindre ofrivilligt blev eget samfund vigde de egna präster och biskopar. Företrädare har också dragit in salighetsfrågan i det hela, dock utan den impact som påven månde ha.

Men skillnaden är ändå klar. Medan förnyelserörelsen inom romersk-katolska kyrkan syftar till att välkomna, balansera och återställa, vill Missionsprovinsen istället utestänga.

Förresten, medan påven fortfarande var kardinal Ratzinger, skrev han så här:
"Over the Pope as the expression of the binding claim of ecclesiastical authority, there still stands one's own conscience, which must be obeyed before all else, if necessary even against the requirement of ecclesiastical authority.”

(Doctrine of Vatican II, volume V, page 134)

Dagens spaning

















Vi ser ut att ha fått trevliga gäster.
Och dom uppskattar också att ha någon snygg växtlighet vid ingången. :)

Såna här trevliga lappar...


får man av sina medarbetare i min kyrka. Uppskattas!

Övergår mitt förstånd

Jag undrar varför folk (och det händer inte sällan) på ICA som vill ha ut kontanter i kassan, säger "ta det på femhundra" när dom handlar för typ 289 kronor och därmed får en massa onödig växel. Vill man frivilligt ha en massa växel, eller? Varför inte säga "lägg på tvåhundra" istället?

Förresten, min spaning om Lagerbäck visade sig vara helt rätt.

Lästips: begravningen - ett förtroende att förvalta väl

Prästen,rektorn, skribenten och kyrkomötesledamoten Fredrik Sidenvall sätter i sin ledare i senaste Kyrka och Folk ord på allt jag tänkt senaste veckorna om Englabegravningen, Vännäskistorna och svenskkyrklig organisation. Jag ska genast maila honom och tacka för denna genomtänkta och välskrivna artikel.

..sudda sudda sudda...

Sitter och sittar på mittuppslaget sport/ekonomidelen i Dagens Nyheter, där hela Sveriges trupp till EM 2008 ställt upp sig. Ja, några sitter förstås. Nu förstår jag varför konfirmanderna vill sitta med benen axelbrett och händerna på knäna när vi tar konfirmandkort. (Men nej, på skövdekonfirmandkillar är benen ihop och händerna i knät.)

Man skulle ju kunna tro att det är en fotbollskilles högsta dröm att få vara uttagen i EM-truppen. Att stolta leenden och förväntansfulla uppsyner skulle pryda lagbilden.

Men nej. Den ene är allvarligare än den andre. Rynkade pannor hos Mellberg och Svensson, och har Ljungberg precis bitit sönder en citronhalstablett? Nilsson ser ut att för sin inre syn se den tyska truppen komma galopperande, och Zlatan ser ut att ha sålt smöret och tappat pengarna. Argast av dem alla är målvakterna Shaaban, Isaksson och Wiland, som verkar ha anammat stategin "anfall är bästa försvar".

Inte heller förbundskaptenerna ser ut att ha roligt. Andersson verkar undra om det här ska bli klaaart nångång medan Lagerbäck sänder mördande blickar genom sina tre nummer för små glasögon.

Men det finns ett undantag. Kennedy Bakircioglü, mittfältaren och stjärnskottet från Assyriska som via Hammarby numera sliter gräs i Ajax. Här ska minsann spelas. Ge honom massa speltid! Varför inte lite mer av den attityden, killar?

Andra bloggar om: , , intressant

Promenad på Ekudden (Mariestad)












Visst är det något visst med stenbryggor?





















Felix har fått syn på något intressant.












Mozart tar igen sig.












Och vi fick syn på en tidig (eller möjligen kvarglömd) liljekonvalj.

Fråga i gästboken: prästen är en transperson

"Hej Karin!
Jag tycker att du tar upp angelägna ämnen i din blogg! Har en fråga om ett känsligt ämne, nämligen mitt eget bröllop. Ska gifta mig snart och har bokat präst och kyrka. Det har visat sig att prästen jag bokat har genomgått könsbyte och är en kvinna numera. För mig personligen är detta inget problem, men är orolig för att mina gäster (vet att vissa av dem är gamla och/eller har gammaldags värderingar) inte ska fokusera på vigselakten och brudparet utan på prästen som genomför den. Vill gärna vara en talesman för hbt-rättigheter och har själv homosexuella vänner, men just min bröllopsdag vet jag inte om jag vill göra till en politisk manifestation för detta.. vad anser du är rätt att göra? Funderar nu på att byta både präst och kyrka."

Karin svarar: Hej! Vad roligt att du ska gifta dig. Jag kan naturligtvis inte avgöra vad som är rätt och fel för dig, men några tankar vill jag ändå delge.

Bröllopet är en gudstjänst där du och din tillkommande står i fokus för böner och goda tankar. Så har ni kommit på att prästen har "genomgått könsbyte", eller könskorrigering som det numera kallas. Först undrar jag då, varför denna prästs privatliv har med dennes gärning som präst att göra. Varför behöver dina gäster veta hur prästen eller övrig personal vid bröllopet lever? Och varför behöver dina gäster bry sig om vilka livsval prästen eller övrig personal har gjort? Ärligt talat, om de funderar mer på hur prästen ser ut under röcklinet än på er två och er kärlek, kanske de ska fundera på att ansluta på bröllopsmottagningen istället.

För det andra tänker jag att prästen har gått igenom det sista steget i processen att bli sig själv, den han/hon är skapad att vara. Hon/han har följt sitt hjärta, precis som du och din partner gör, och säkert många av dina gäster. Alla vill vi bli respekterade för dom val vi gör.

Så det handlar inte om en politisk manifestation att vigas av en transperson eller av en homosexuell eller schweizare eller kvinna - ni vigs av en präst i Svenska kyrkan. Det är det väsentliga.

Lycka till!

Kloka ord om skapelsetro

"När färre vet något om kristna perspektiv kan udda kristendomsformer som inte respekterar sanningssökande och vetenskap uppfattas som den vanliga formen av kristendom.

Uppenbarligen finns det rätt många människor i Sverige som tror att kristna faktiskt ska mena att Gud skapat världen på en vecka. Vi, som utgår från att vår gudstro ska ge möjlighet till ett fritt och ärligt sanningssökande, tror nog att skapelsen fortgår.

Mycket av det som aktiva ateister tillvitar kristna är sådant som vi också är undrande inför, till exempel att se allt ganska svart-vitt, en tillvitelse som för övrigt drabbar en del ateister. Kristen tro handlar i grunden om att söka och öva på det som är gott för människan, inte om att hysa åsikter."
Ärkebiskop Anders Wejryd, vid Kyrkomötets öppnande den 25 september 2007.

Dagens uppmuntran

Tre konfirmationer med äventyrarna - och Ellen och Johan Abrahamsons version av denna låt som de framför på alla tre är bland det vackraste jag har hört. Tack! Här är originalversionen med Whitney och Mariah. Enjoy!

Dagens citat

– Den nya lagen är ingen försvagning av äktenskapet som institution, snarare är det en förstärkning. Äktenskapet blir inte mindre värt för att fler kan ta del av det.


Norska statsrådet Anniken Huitfeldt talar klokt om den nya äktenskapslagen i Norge, som blir första land i Norden att likställa homosexuella och heterosexuella par i äktenskapshänseende.Läs mer på Kyrkans tidning.se .

Sverige kommer förhoppningsvis inte långt efter, då justitieminister Beatrice Ask har utlovat ett lagförslag under 2008.

Reflektion

Nån sa att trötthetskänslan i kroppen efter en konfirmation liknar dagen-efter-känslan, och det ligger något i det. Efter två konfirmationer i helgen plus vårfest med 25-årsjubileum hade det inte varit tråkigt med en ledig dag...men varför ge upp när det är som roligast?

Konfirmationerna är höjdpunkter i prästlivet. Det finns mycket man kan reflektera över. En är den andakt som omger nattvardsgästerna. För många är det sällan man går till nattvarden. Somliga utarbetar egna ritualer, som kan hänföras till vanligt socialt samspel, men som får en djupare teologisk betydelse om man prästar till det lite.

Till skillnad från den vane gudstjänstdeltagaren, som skrider fram med ett djupt introvert uttryck, ser konfirmandsläktingen förväntansfull och nyfiken ut. Väl framme hälsas man med ett "hej" - som tydligt markerar gemenskapen i nattvardsfirandet. Vi är inga okända människor för varandra, vi ignorerar inte varandra, utan man säger "hej" när man möts. Jag svarar "hej" och fortsätter "Kristi kropp.."

Den vane gudstjänstbesökaren tar sedan ett djupt andetag, gör korstecken eller säger "amen" för att understryka det nyss sagda, men konfirmandsläktingen säger "tack". Underbart! Varför vänta ända tills alla är färdiga, nattvardsbordet ihopdukat innan tackbönen läses! Tacksamheten kommer spontant och naturligt.

Ja, vi ska inte tro att gammal är äldst i kyrkan. Spontanliturgin kan många gånger säga mer om tillvarons yttersta ting, än de formuleringar som passerat handbokskommitténs nålsöga.

Fråga på svenskakyrkan.se

Jag är ny medarbetare på "fråga om tro och liv" på svenskakyrkan.se. Läs om tankar om Englas och Pernillas mördare.

Inne och ute sommaren 2008

Dags att avslöja min inne - utelista som publicerades i dagens Skaraborgs Allehanda.

INNE:
1. Utomhus. Överallt där det finns frisk luft.
2. Grönsaksodling. Egenodlade ekologiska morötter och dillkvistar är vardagslyx.
3. Vattenmelon. En oslagbar törstsläckare.
4. Bildbloggar. Ut med modebloggarna, in med bilder på vännernas djur och frukostmackor.
5. Lancomes Juicy Tubes. Läppglans med fruktsmak som håller en säsong till.

UTE:
1. Foppatofflor. Våga vägra plasttyranneriet!
2. GI-metoden. Ris med jordnötssås och ananas är visst en näringsriktig måltid.
3. MP3-spelaren. Skippa skvalet och njut av fågelsång och hundskall.

Så.. vad finns på din lista?

Hänryckning

Pingsten är hänryckningens tid och varför inte fresta med en god blåbärspaj? Detta är ett recept som jag publicerat tidigare här på bloggen.

Gör så här: Kolla så att du har mjöl, smör, socker, potatismjöl, vaniljsocker och blåbär hemma. Ta fram matberedaren. Lägg i 150 gram smör, 3 dl mjöl, mycket vaniljsocker, nästan 1 dl socker och 2 msk potatismjöl. En del av mjölet kan du förresten byta ut mot havregryn.

Sen lägger du i lite till av alltihop, så att du kan äta av degen utan att det blir för lite deg i formen.

Kör matberedaren i en halv minut, lägg degen i formen och häll på blåbär. Smula över det som är kvar av degen. In i ugnen, 225 grader i 25 minuter - enkelt att komma ihåg.

Servera med vaniljsås och kaffe. Mums fillibabba!
Och nej, det är inte jag som är på bilden. Däremot har jag tagit bilden.

Oreligiöst om religion

Dagens DN har några temasidor om bröllop, och jag läser intresserat om "det nya svenska bröllopet". Linda och Stefan har gått ur Svenska kyrkan, är inte troende och ska gifta sig borgerligt. Helst ville dom haft en kommunal humanist som vigselförrättare, som samtidigt kunde namngivningsceremoniera sonen Theo (sic!), men nu blir det bra med en skådespelerska som dessutom kan sjunga.

Så berättas om en ljusceremoni "med andlig innebörd", där kontrahenterna tänder var sitt ljus och låter ljuslågorna brinna tillsammans för att levandegöra mysteriet om hur två blir ett.

Efter löftena lägger äldste sonen prydnadsstenar i en ring runt pappa och nya styvmor, medan vigselförrättaren förklarar att brudparet nu "står i en cirkel som symboliserar den transformation ni håller på att genomgå".

Och vid namngivningsceremonin fokuserar man på ett skrin, i vilken släktingarna lagt lappar med välgångsönskningar i.

Jojo, om det är så här de ateistiska ceremonierna går till, behöver vi religiösa inte oroa oss ett dugg för att svenska folket skulle tycka att religion är meningslöst.

Fokus om Oas

Läs artikeln i Fokus om Oasrörelsen.

Mer om helande

Hasse Boström är reporter på Dagen och skrev artikeln om helande som en bloggläsare reagerade på. Han kommenterar det hela i En fråga om helande.

Utmaning

Jag har fått i uppdrag av lokaltidningen SLA att göra en inne- och utelista för sommaren 2008. Nu har jag nåt att fundera över den här dagen. :)

Dagens rätt


Tvåsamhet i en vinbärsbuske.

Koffeintestet

The Caffeine Click Test - How Caffeinated Are You?
Created by OnePlusYou

Sitter du också och våndas över deklarationen? Själv har jag efter en halvtimmas skrivbordsstädning hittat blanketten (tyvärr krävs nog en timmas städning till för att hitta den bortsprungna kallelsen till bilprovningen) och önskar att jag var lite mer uppmärksam på mattelektionerna. Om man ska räkna ut 80% av något, visst ska man gångra med 0.8 då? *förvirrad*

Jag får följa Paulus råd i Första Korinthierbrevet och fråga min man när han kommer hem.

I vilket fall - mycket kaffe behövs - testa om din konsumtion är nyttig eller tvärtom genom att klicka på testet. Lycka till!

SM-guld till Skövde HF


Grattis, grattis!

Ärkebiskopen visar pride

Vår ärkebiskop Anders Wejryd medverkar i årets pridefestival, skriver Kyrkans tidning. Bra. Ärkebiskopen är kyrkans högsta symboliska representant och det är viktigt att markera Svenska kyrkans ställningstagande i hbt-frågorna. Hoppas nu att han än mer tar intryck av hbt-vänliga människor och tar något steg vidare i äktenskapsfrågan.

Svenska kyrkan är ännu mer aktiv detta är än förra, då tretusen personer besökte kyrkans tält på festivalområdet. Anders Wejryd inleder ett panelsamtal om kristna homosexuellas situation i Europa på fredagen, Is Christianity a closet?

Högalids församling ordnar aktiviteter för barn och vuxna, samt en engelskspråkig mässa tillsammans med Gay AA.

En fråga om helande

"Hej Karin! Hur ser du på helande? Alltså när präster påstår att folk blir helade genom handpåläggning och förbön? Finns det en gemensam hållning inom Svenska kyrkan om det här?

Läste en artikel i Dagen om en gudstjänst anordnad i Storkyrkan tror jag(Sthlm) där Oas hade en gudstjänst med präster som påstod att ett foster med Downs syndrom visade sig ej ha det vid födsel, och prästen påstod att det berodde på förbön! Blev så upprörd över påståendet. Vill veta hur man inom SvK ser på det här? Det känns oerhört främmande för mig!"


Karin svarar: Tack för din fråga, som innehåller tankar som jag tror många bär på. Först och främst tror jag att det inte finns någon gemensam hållning i Svenska kyrkan angående helande. En minsta gemensamma nämnare tänker jag dock är att vi tror att Gud är aktiv och tar aktiv del i människors liv. Människor har alltid bett till Gud om saker och tillstånd som är betydelsefulla för oss. Att ha en god hälsa och goda förhållanden i övrigt är verkligen betydelsefullt.

I nästan varje offentlig gudstjänst ber vi för sjuka i en allmänt hållen förbön, människor tänder ljus för varandra osv. Enskild förbön förekommer också som en självklarhet.

Det som en del vänder sig mot, är bruket att i offentliga sammanhang kalla fram människor för handpåläggning, ofta under suggestiva former. Frågan är om en karismatisk och suggestiv miljö ökar förväntningarna hos människor på ett snabbt ingripande från Gud.

Flera frågor har jag själv ställt mig i det här sammanhanget. Först och främst får man fråga sig varför den man har framför sig vill bli "helad". Handlar det om att inte ha tagit in att livet består av både "pleasure and pain"? Handlar det om en besvikelse över bemötande från sjukvården? Låter han eller hon bli att ta sin medicin för att lita på ett religiöst mirakel? Vad har människan för syn på sin sjukdom? Handlar helanderesultat om ett bevis på stark tro? Bryr sig inte Gud, om inte jag blir helad? Och vilka sjukdomar är möjliga att hela? För Gud är allt möjligt, förvisso, men att jubla över att ett foster med Downs syndrom blivit "helat", tycker jag tyder på en mycket tveksam människosyn.

Jag tänker att det måste vara viktigt att möta människan i ett enskilt samtal först och främst, i stället för att uppmuntra till handpåläggning i storsamling.

Instruktionen i Jakobs brev kap 5 tycker jag visar på enskildheten i förbönen:

"Är någon av er sjuk skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom.
Deras bön i tro skall rädda den sjuke, och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat skall han få förlåtelse."

Därmed inte sagt att det finns någon automatik i botandet. Guds vägar är outgrundliga. Mirakler sker, men vi kan inte beställa dom. Man vet heller aldrig vilka konsekvenser ett uteblivet resultat kan få. Och är det inte en vettig uppgift att hjälpa våra medmänniskor att leva med våra svagheter, istället för att "kräva" hundraprocentigt god fysisk och psykisk status livet igenom? Livet ser inte ut så - det är bara att konstatera och försöka lära sig leva med. Sinnesrobönen har hjälpt mig och många.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.


Så tänker jag också att vi människor är lämnade till varann. "Ska jag ta vara på min bror?" frågar Kain i Gamla testamentet, och svaret är ett entydigt ja. Sjukvård, äldreomsorg och vanlig medmänsklighet är i bästa fall tecken på godhet i världen och kan betyda skillnaden mellan liv och död för oss.

Jag tror också det finns en poäng i den medmänskliga kontakt som ett förbönstillfälle ger. Kanske det kan vara nog?

Uppdatering: Artikeln i Dagen

Pride! Krönika i SLA 5 juli 2017

Idag är åter dags för den numera traditionella prideparaden i Stockholm! Denna fest tyngd av allvar och glädje är numera en institution och...