Sitter och sittar på mittuppslaget sport/ekonomidelen i Dagens Nyheter, där hela Sveriges trupp till EM 2008 ställt upp sig. Ja, några sitter förstås. Nu förstår jag varför konfirmanderna vill sitta med benen axelbrett och händerna på knäna när vi tar konfirmandkort. (Men nej, på skövdekonfirmandkillar är benen ihop och händerna i knät.)
Man skulle ju kunna tro att det är en fotbollskilles högsta dröm att få vara uttagen i EM-truppen. Att stolta leenden och förväntansfulla uppsyner skulle pryda lagbilden.
Men nej. Den ene är allvarligare än den andre. Rynkade pannor hos Mellberg och Svensson, och har Ljungberg precis bitit sönder en citronhalstablett? Nilsson ser ut att för sin inre syn se den tyska truppen komma galopperande, och Zlatan ser ut att ha sålt smöret och tappat pengarna. Argast av dem alla är målvakterna Shaaban, Isaksson och Wiland, som verkar ha anammat stategin "anfall är bästa försvar".
Inte heller förbundskaptenerna ser ut att ha roligt. Andersson verkar undra om det här ska bli klaaart nångång medan Lagerbäck sänder mördande blickar genom sina tre nummer för små glasögon.
Men det finns ett undantag. Kennedy Bakircioglü, mittfältaren och stjärnskottet från Assyriska som via Hammarby numera sliter gräs i Ajax. Här ska minsann spelas. Ge honom massa speltid! Varför inte lite mer av den attityden, killar?
Andra bloggar om: fotboll, sport, intressant
