Olyckligt i Schweiz

Som alla nu vet har folkomröstningen om minareter i Schweiz avgjorts till minareternas nackdel. Det är djupt olyckligt ur ett religionsfrihetsperspektiv. Argumentationen mot minareter är inte övertygande: att kristna inte skulle få bygga kyrkor i muslimska länder behöver inte betyda att i övrigt demokratiska länder ska börja tumma på yttrandefrihet och religionsfrihet. Andras dåliga exempel rättfärdigar inte egna dumheter.

Ingen människa tar skada av att en minaret finns och att en mu´addhin kallar till bön, vågar jag påstå. Däremot tar människor och samhället i stort skada av att samtliga kvinnor tvingas bära burka. Djur tar definitivt skada av att slaktas utan bedövning. Sånt ska definitivt förbjudas.


Dagen

SvD
Neo Blog
Amanda Brihed
Jag vill inte bo granne med en minaret, men...

Dagens julklappstips

HERTHA - FEMINISTAKTUTEN!


Hur kom vi hit? Vad gör vi nu?

Hertha, världens äldsta kvinnotidskrift, fyller 150, och firar med en hejdundrande och akut nödvändig jubileumsutgåva. Hertha ges ut av Fredrika-Bremer-Förbundet som i år fyller 125 år! Det firades med en stor jubileumsfest på Svenska Akademiens Börssal i Stockholm den 22 november, där också Herthas jubileumsnummer presenterades.

Sverige tappar fart i jämställdhetsarbetet. Vad är det som har hänt? I Hertha diskuterar skribenter och debattörer från höger till vänster gårdag och morgondag, rädslor och förhoppningar.

Ur innehållet:

Ebba Witt-Brattström går till attack mot dagens unga feminister.

Eva Moberg skriver om kvinnorörelsens brist på strategi.

Kristina Hultman frågar sig om detta verkligen var vad Ellen Key drömde om.

Göran Greider uppmanar till hungerstrejk.

Maria Rankka vill att alla kvinnor skaffar sig fuck off money.

Monica Gunne tackar kvinnor som hjälper kvinnor.

Nalin Pekgul förklarar vart sextimmarsdagen tog vägen, Barbro Hedvall varför kvinnosakskvinnan klädde sig så förfärligt fult och Gudrun Schyman varför hon inte deppar ihop.

Lars Jalmert berättar hur det känns att kallas könsförrädare o ch PM Nilsson undrar när matriarkatet ska ifrågasättas.

Ami Lönnroth frågar sig när feminismen övergick till att bli en privatsak och Ebba von Sydow avslöjar sanningen om bloggtjejerna som tjänar miljoner.

Carina Burman ger en ny bild av den tuffa och champagneälskande Fredrika Bremer. Lawen Mohtadi skriver om de invandrade kvinnorna som försvann hur historien och Camilla Wagner undrar hur länge näringslivet kan fortsätta blunda.

Möt också Amelia Adamo som ni aldrig sett henne. Gunilla Boëthius intervjuar Sveriges tidningsdrottning som öppenhjärtigt berättar om sin väg till makten. Och mycket, mycket mer på 148 fullmatade sidor!

Ordinarie pris för Herthas jubileumsnummer inklusive porto är 100 kr för ett och 150 kr för två. Beställer du 10 ex kostar det 500 kr och för 100 ex är summan 4 000 kr. Kontakta Fredrika-Bremer-Förbundets kansli kansli@fredrikabremer.se eller 08-783 20 15 för beställning!


En välsignad Första Advent önskas alla bloggläsare!



Jag vet inte hur det är för dig, men för mig kom Första advent väldigt plötsligt i år. Själv har jag faktiskt inte hunnit ställa in trädgårdsmöblerna än, dom står i vår trädgård som monument i novemberdimman över en svunnen tid fylld av värme, avkoppling och strålande sol.

Så dyker andra stjärnor upp. Trötta på mörker och gråvissnade perenner utanför huset livar vi upp med lyktor, ljusstakar, stjärnor, och granris får trängas med ljungen i krukorna på trappan.

All denna rekvisita som har till uppgift att påminna oss om ljuset på insidan. Insidan av livet, insidan av ytligheten, insidan av hjärtat.

Advent och jul betyder olika för oss. Det är bra att fundera och utvärdera ibland. Vad är det som betyder något för dig? Vad behöver du för att få julfrid? Vad har du för adventslängtan?

Och hur möter du andras längtan, behov av trygghet och värme?

För mig känns det gott att vara innesluten i ett sammanhang. Jag delar en tro och ett hopp med er, med många andra om att ljuset lyser i mörkret och att mörkret inte har övervunnit ljuset. Att Gud själv föds in i världen. Att Gud är nära, inte långt borta. Att Gud är fundamentet som bär oss och världen med kärleksfulla händer.

Jesus kommer till Jerusalem, ber att få en åsna att rida på och rider sen in i staden. Alla är glada, förväntansfulla, men ändå ropar dom ”Herre, rädda oss”! För det är vad ”hosianna” betyder.

Och jag tänker – att i allt det som är gott, ljust, trevligt och trivsamt, i våra glada dagar med adventspynt och julsånger, i mysigheten med varm glögg i favoritfåtöljen och en god chokladpralin från en tjuvöppnad alladinask – så finns det kanske i oss något som ropar:
Men Gud, kom igen. Rädda oss.

En del talar om en existentiell längtan till en paradistillvaro, man tänker sig människans ursprung i Edens lustgård där allting var bra.
Där man inte behövde hålla reda på tusen detaljer för att få logistiken att fungera, utan bara leva och hålla sig till livets träd.

Det är kanske det lugnet, den tryggheten, den Gudslängtan som driver oss att gräva fram adventsstjärnor och få utbrott på icke fungerande adventsljusstakar och julgransbelysningar och stressa mellan glöggmingel, julfester, luciatåg på dagis och i skolan, och julklappsinköp och så allt det vanliga som ska fungera.

Jag tänker i alla fall för min egen del, att i år ska jag ta mig tid att uppleva advent, titta ordentligt på all rekvisita innan det är dags att stuva tillbaka det i förrådet.

Insidan av livet, insidan av ytligheten, insidan av hjärtat.

Du har möjlighet att göra skillnad. Inte bara för dig själv och för dom du har närmast dig. Idag startar Svenska kyrkans julkampanj och i år är barnen i centrum. Alltför många barn i världen lever i otrygghet och utanförskap. 25 000 barn under fem år dör varje dag i världen.

Det beror inte främst på brist på pengar, utan på att det saknas politiska beslut med barnens bästa i centrum. Kyrkor världen över arbetar för barns hopp, trygghet och framtid. Svenska kyrkan deltar i det samarbetet.

Små lån till fattiga kvinnor ändrar inte bara deras liv utan hela familjens. Det blir mer mat på bordet, och barnen kan gå i skolan. Kunskap om bättre odlingsmetoder, näringslära och hygien ger mer mat och friska barn. En brunn med dricksvatten besannar påståendet att rent vatten betyder mer för hälsan än många mediciner.

Var med och gör skillnad! Namnet på kampanjen är ”Nu tändas tusen juleljus.” Låt ljuset inom dig glöda och tänd många ljus för andra! Så får du vara med att hjälpa Gud att hjälpa och någon medmänniska därute upptäcker kanske plötsligt och oväntat ett ljus i sin tillvaro.

Herre, jag behöver inte vänta. Du är redan här.
Gång på gång anar jag din närvaro:
I brödet som delas, i vänliga ögons värme, i ljus som lyser i mörkret.
Jag ber om mina sinnens öppenhet, så att jag förstår att tyda de tecken som ständigt finns runt omkring mig.
Herre, hjälp mig att leva uppmärksamt.
Så vill jag vara beredd denna dag att ta emot ditt rike,
Att ta emot dig, som Maria tog emot sitt barn.
Amen.

Vinnande


Fredagsmyset inleds med lussekattsbak, och eftersom det gick så fantastiskt bra förra året med Helenas recept, så får det bli det i år också.




Men istället för guld eller myrra, ge bort en gris eller fredsmäklare i julklapp. Gåvorna i vår webbshop går till projekt för utsatta människor världen över. Du får ett fint gåvokort att ge bort eller att skicka via e-post. Om du vill ha ditt gåvokort innan jul vill vi ha din beställning senast 18 december. När du handlat kan du skicka ett annorlunda julkort, eller ladda ner en rolig bakgrundsbild till din telefon. Var med och tänd hoppets ljus. Tack för din gåva.

Till webbshopen

Från klarhet till klarhet

"Dessutom bör man komma ihåg att det som Paulus kallar onaturligt hör också att kvinnor klipper håret. Det blev ett problem på sina håll på 1920-talet. Men idag hör man ingen som säger att vi avfaller från kyrkans lära genom att kvinnor klipper sig."

Biskop Erik Aurelius i Intro, tidning för Skara stift, nr 4/2009 kommenterar vigselbeslutet i Kyrkomötet.

Twitter som arbetsförmedling


Läs mer om hur PR-byrån JMW Kommunikation testat att använda twitter som arbetsförmedling genom att RT:a andras tweets om lediga jobb. Genom att använda hashtagen #nyttjobb blir man hittad och hittar själv vad man söker. Hur bra som helst!

Vilka behöver medborgarkursen egentligen?

Det är mycket om flyktingar och integration just nu. Igår var det manifestation i Göteborg för säkrare asylprövning och idag kommer rapporten "Skilda världar" från Sveriges Kristina Råd.

"Ett samhällssystem ska utvärderas underifrån, med de utsattas perspektiv. I kyrkorna runt om i Sverige får vi ofta möta verkligheten hos dem som far illa i vårt samhälle. Det (...) handlar om att varje enskild människa som far illa är en måttstock på hur hela systemet fungerar."

I den går man igenom ett åttital asylärenden och konstaterar följande:

1. Bedömningen av situationen i olika länder håller inte tillräckligt hög kvalitet, och svenska myndigheter bör lita mer på information från oberoende källor.

2. Flyr man från urskillningslöst våld ges man sällan skydd, utan man måste kunna visa upp en personlig hotbild för att få asyl.

3. Det finns en bristande förståelse för tro som asylskäl.

4. Det finns en bristande kompetens på hur man värderar människors berättelser, och svenska myndigheter måste utveckla en större kulturell förståelse.

5. Det finns en obalans i tvåpartssystemet, där en asylsökandes resurser inte går att jämföras med de svenska myndigheterna.

6. Det finns bristande humanitära hänsyn, framförallt när det gäller barn, och därför bör exempelvis barnkonventionen införas som nationell lag.

Bra synpunkter, och jag skulle vilja lägga till att det finns en bristande förståelse för sexuell orientering och könsidentitet som asylskäl. För den som är intresserad av hbt-frågor i internationellt perspektiv kan rekommenderas nyhetsbrevet HBT i världen. I senaste brevet berättar Ismail Alacaoglu om det hårda trycket från myndigheterna i Turkiet, Milly Seibes berättar om situationen i Namibia och Manisha Dhakal är transperson i Nepal och gläds åt att hbt-personer nu kommer att få medborgerliga rättigheter.

För övrigt undrar jag om inte flyktingbarnen i Vellinge skulle må bäst av att flyttas därifrån. Deras tidigare trauman läker inte bättre av att de utsätts för nya. Från somliga vellingebor har uppvisats sådana odemokratiska och oempatiska yttringar så att konsekvensen borde bli att kommunen helt enkelt inte uppfyller de medmänskliga kriterier som krävs för att man ska få ta emot ensamkommande flyktingbarn. I vilket fall kan man undra vilka det egentligen är som skulle behöva en medborgarkurs.

Dagen.se om rapporten

Dagen.se om manifestationen i Göteborg
SR om utvisningar av irakier
SvD om branden i Vellinge

Premiär för nya vigselordningen

Flera medier, bland annat SR Sjuhärad (som föredömligt finns på twitter) har uppmärksammat att vi i lördags hade en gudstjänst i S:t Lukas kyrka i Skövde med välsignelse av ingånget äktenskap. Det nya är att det var två kvinnor, som alltså redan var borgerligt vigda. Men nu fick vi använda delar av den nya vigselordningen som bara är tre veckor gammal.

Det är inte mycket som skiljer. Istället för "man och kvinna" säger man "äkta makar", och verserna ur Matteus 19 är inte obligatoriska. Ett par nya bibelställen är införda, t ex Joh 15:9-12

"Jesus sa: Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek, så som jag har hållit min Faders bud och är kvar i hans kärlek. Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och er glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni ska älska varandra, så som jag har älskat er. "

Och 1 Joh 4: 7

"Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud."


Så berättar Dagen att Missionskyrkan öppnar för samkönade par. Än så länge kan enskilda församlingar visserligen vägra, men det är helt klart ett steg i rätt riktning.

Barnkonventionen 20 år

Idag firar vi att Barnkonventionen fyller 20 år. Den antogs alltså av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och ratificerades av Sverige 1990.

Enligt Barnkonventionen har alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet "barnets bästa" är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.


Trots kritik har Sverige ännu inte upphöjt konventionen till lag, vilket SvD skriver om idag, och det bryts titt som tätt mot den, som till exempel i Vellinge kommun, där verklighetsflyktingar verkar ha tagit plats i kommunledningen.

För Svenska kyrkans del gäller i Kyrkoordningens portalparagraf att barnen har en särställning i kristen tro och att de därför särskilt ska uppmärksammas. Det har inte alltid varit hela sanningen, som bland andra Tovan Thåst mycket riktigt påpekar. Därför skrev Runar Patriksson och jag en motion till årets Kyrkomöte där vi önskade att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att återkomma med en paragraf om barnkonsekvensanalys att införas i Kyrkoordningen. Den togs väl emot i Kyrkolivsutskottet. I betänkandet skriver man bland annat:

"De svårigheter som funnits beror på att det inte funnits tillräckligt stöd i församlingens och stiftets styrorgan och ledningsfunktioner. Det är först när angelägenheten uttrycks från högsta ledning och resurser tilldelas som en barnkonsekvensanalys blir verklighet. ---

Utskottet menar med stöd av Barnombudsmannens råd att det är först när en myndighets eller organisations centrala dokument genomsyras av ett perspektiv som det blir fart på det praktiska arbetet. Därför föreslår utskottet Kyrkomötet att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och återkomma med förslag på hur en paragraf om barnkonsekvensanalys kan införas i kyrkoordningen. Den portalparagraf om barnets särställning som redan finns behöver stöd genom konkretion, först då kan de goda intentionerna om barnets särställning bli allvar."

Kyrkomötet beslutade att bifalla utskottets förslag. Ja, annan behandling i utskott och plenum vore ju rent förfärlig, egentligen.

Rapport från Landsmötet /Mikael Wendt

Bra sagt!


- Det är vi redan. Teologiskt kan jag inte se det på något annat sätt, Gud har bara en församling och sedan finns det lokala, olika uttryck. Det tror jag bara är bra, det bör finnas en mångfald i formen att tillbe, människor vill uttrycka sig på olika sätt. Men vi är ett ändå, för mig är det viktigt att betona.

Kd-politikern Conny Brännberg svarar Carl-Henric Jaktlund på tidningen Dagen på frågan om han vill att det ska bli en enda kyrka. Brännberg är aktiv i pingstkyrkan men nyvald i kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan och är ett gott exempel på hur ekumenik kan ta sig uttryck.

Däremot bedömer jag att han får svårt när han säger att han vill "förändra inifrån" när det gäller kyrkomötets äktenskapsbeslut, men det ska vi inte låta nagga entusiasmen i kanten. Varmt välkommen och varm välsignelse i din nya uppgift, Conny!

Conny Brännbergs blogg

Mångfaldsvecka på Högskolan i Skövde

Högskolan har sin mångfaldsvecka just nu och imorgon händer följande:

Lunchföreläsning med årets mångfaldsstipendiat Eva Chamoun, 12.15-13.00, sal D107
Högskolans mångfaldsstipendiat berättar om sitt examensarbete, som handlar om svenskfödda ungdomar med assyriska rötter och hur de ser på sin identitet. Vad innebär det att vara ung, svensk och assyrier idag?

Mångfald eller trångfald? 16.00-18.00, sal D105
Paneldiskussion om att skapa en högskola för alla. Moderator är Karin Långström Vinge (präst) och panelen består bland annat av en imam, en student från Regnbågsstudenterna, forskare inom beteendevetenskap och molekylärbiologi, en muslimsk student och en representant från högskolans ledning.

Missa heller inte att följa läraren Helena Taubner som testar hur det är att vara rullstolsburen i högskolemiljö. Läs hennes mobilblogg och fundera själv på hur det är i de sammanhang du befinner dig.

Dagens retweet

@perhökpers såg på #ullared i går på #kanal5 men kan konstatera att de berömde fryspåsarna är en hel krona billigare på ICA Maxi #fb

Mm. Och man behöver inte åka till IKEA för att köpa dom där praktiska påsförslutarna. Dom finns också på ICA Maxi. Tyvärr.

Dagens citat

"Vellinge har många flyktingar. Verklighetsflyktingar.."
Min bror Daniel Långström kommenterar integrationspolitiken i Vellinge på sin facebooksida.

För övrigt verkar spikmattan bli årets julklapp. Va. Jag trodde alla hade den redan.

Norska kyrkan utreder äktenskapet

Idag meddelade den norske kirke att man skall utreda frågan om äktenskapet. Biskop Helga Haugland Byfuglien i Borgs stift leder ett samlivsetiskt utskott som skall vara klar med sitt arbete hösten 2011. Läs mer på qx.se.

I jämförelse

Vatikanens ledande män har stoppat Jonas Gardell och SVT från att spela in tv-program i Peterskyrkan, rapporterar Dagen.se.

Inte så förvånande. Fria tänkare är inte direkt påvens tekopp. Inte så förvånande heller att Stockholms katolska stifts pressekreterare Maria Hesselgren stöder biskop Arborelius som inte gett SVT de rekommendationer som tydligen behövs för att få filma i Peterskyrkan.

De bestämmer naturligtvis över sina lokaler. Men Hesselgrens argumentation är inte särskilt imponerande. Till Studio Ett säger hon:

"Skulle judarna släppa in representanter för Sverigedemokrater för att göra ett reportage i synagogan?"

Jag förstår inte riktigt den jämförelsen. Gör ni?
Ni har väl vid det här laget läst i Metro och på Kyrkans tidnings webb vad som nu uppdagats om min vän, kyrkomöteskollega och partikamrat. Och flera förväntar sig en kommentar av mig,särskilt som jag offentligt kritiserat en annan kyrkomötesledamot för att hålla sig för mycket under bältet.

Personligen har jag lärt mig oerhört mycket av Å. Jag har blivit inlotsad i rätt komplicerade ärenden i ett utskott som inte alltid är lätt att förstå sig på. Han har gjort stora insatser för kyrkan. Men allt det tenderar ju att komma i skuggan av det som nu händer.

Detta är oerhört tråkigt, mest för de tjejer som var indragna i kopplerihärvan. Jag hoppas att de får all den hjälp och det stöd som de behöver. Kanske det ändå kan komma något meningsfullt ur den här situationen, som att vi faktiskt får förstå att sexköp inte alltid är något som "fula gubbar" eller tragiska asociala personer håller på med. Det kan faktiskt vara en av dina vänner och vi har alla ett stort uppdrag att arbeta mot ojämställda attityder i samhället. Det är inte okej att köpa en annan människas kropp.

Å kommer förmodligen att lämna sina politiska uppdrag, och vår gruppledare säger till Kyrkans tidning idag att "han är ju vald, vi kan inte utesluta honom. Det bästa är att han själv tar ett sånt beslut och drar konsekvensen av sina handlingar."

Det känns så vansinnigt...onödigt. Han har idag lämnat alla uppdrag för FP och FiSK.

Grattis på Fars dag!

Idag säger jag grattis till alla världens pappor och påminner om att det går alldeles utmärkt att ta ut mer föräldraledighet än "pappamånaderna" och att ni inte ska ta åt er av ojämställda attityder i samhället och att det är lika viktigt att ni matar era barn (även som spädbarn) som att mammorna gör det.

Missa förresten inte min nya favoritblogg, Att vara Charlie Shulmans pappa.

"Ibland kan det hända att ens dotter skriker väldigt länge mitt i natten, fortsätter till tidiga morgonen och till slut inser man som förälder att det bara är att stiga upp för dagen fastän klockan är bara strax efter fem på morgonen. Och man känner sig lite TRÖTT när man bär sin dotter ut från sovrummet och lägger henne i babybjörnen för att kunna borsta tänderna och när hon där och då levererar ett charmigt, flörtligt litet leende - ett leende som säger "äsch, nu glömmer vi den här tråkiga natten, hörrö" - så är det under EN LITEN SEKUND svårt att besvara det.

Under en liten sekund vill man säga: "Du. Jag snackar inte med dig."

Sen älskar man sin dotter över allt annat igen."


Mmmm.

Insändaren som är för vågad för SPT

Följande text skickade Susann Torgerson och jag till tidningen Svensk Pastoraltidskrift, men redaktören vill av olika skäl inte ta in den. Så vi publicerar den här istället - ty frågan kvarstår.

Dag Sandahls språkbruk och uppträdande – en fråga för SPT

Vid det nyss avhållna kyrkomötet yttrade sig Dag Sandahl vid två tillfällen på ovärdigt sätt, vilket har redovisats av ett antal dagstidningar. Följande uttalades till Susann, och liknande till Karin, som liksom Sandahl är ledamöter av Svenska kyrkans högsta beslutande organ:

"Jaha, så du tycker att när man k*nullar folk så ska man göra det i r*?!"

Som svar på frågan om sitt språkbruk och beteende säger Sandahl bland annat enligt Smålandsposten:

"K* folk i r* är ett uttryck som jag använt. Det är riktigt. Jag har rätt till mitt språk."

Dag Sandahl är en av SPT:s fasta medarbetare och förekommer flitigt i spalterna. Vår fråga till tidningen är hur ni förhåller er till det citerade yttrandet och till Sandahls fortsatta medverkan i tidningen?

Under kyrkomötet hade vi kontakt med två ämbetsbröder och kolleger till Sandahl i gruppen Frimodig kyrka, Fredrik Sidenvall och Jan-Anders Ekelund. Båda tog var för sig avstånd från Sandahls uttalande men framhöll att han har så många andra goda sidor, är så intelligent, så akademisk och studentikos att det kan vara en förklaring till hans beteende.

Delar SPT den uppfattningen? Kan ett beteende och språkbruk likt Sandahls tolereras av en präst och person som tillhör tidningens fasta medarbetastab? Ämnar ni vidta några åtgärder med anledning av händelsen under kyrkomötet?

Det skulle också vara intressant att få veta hur nomineringsgruppen Frimodig kyrka där Sandahl under kyrkomötet var tjänstgörande gruppledare tänker hantera händelsen. Åtnjuter Sandahl gruppens fortsatta förtroende?

Susann Torgerson och Karin Långström
Kyrkomötesledamöter för FiSK

När förmågan och viljan har delade meningar

Arbetsförmågeutredningen är enligt DN färdig med sitt arbete och lämnar sitt förslag till regeringen på fredag. Det finns flera vettiga förslag. Äntligen har man insett att graviditet inte är en sjukdom utan ett tillstånd som kan medföra arbetsoförmåga. Idag talar vi mer och mer om individualiserad föräldraförsäkring, och det är bra att det kommer att finnas möjlighet för höggravida att med hjälp av graviditetspenning kunna avstå arbete utan att behöva ta ut föräldrapenning redan innan barnet fötts och därigenom få mindre tid med barnet. Å andra sidan är det nu fastställt att det är besvärens art och grad som ska vara det avgörande vid sjukskrivning, inte om de är orsakade av graviditet eller inte.

I vilket fall, graviditetspenningen ska väl handläggas av Försäkringskassan den också, så då lär väl folk få ut den lagom tills det är dags att börja jobba igen.

Den andra nyheten är närståendepenning som kan tas ut vid nära anhörigs död. Tio dagar är föreslaget, vilket jag tycker är för kort. Det är bra om anhöriga slipper krångla med sjukskrivningar och intyg innan begravningen ens ägt rum. Tre veckor, dvs 15 dagar, vore rimligt. Sedan kan sjukreglerna inträda.

Å andra sidan, sorg anses ju inte vara sjukdom. Därför tvingas en del sörjande ta semester eller tjänstledigt utan lön medan de vandrar runt i chocktillstånd. Andra mår väl av att "komma ut" och träffa folk och komma igång så smått medan andra behöver mer tid. Människor är olika, reagerar olika och sörjer olika. Därför bör det finnas högre nivåer än idag av förståelse och empati hos arbetsgivare, doktorer och försäkringskassehandläggare.

Dagens citat

"I länder som Irak och Iran vet jag att det finns fall där människor har dödats för att de är homosexuella."

Världens kanske ende öppet homosexuelle imam Muhsin Hendricks från Sydafrika är här för att tala i vår riksdag. Och självklart ska Sverige omedelbart sluta skicka tillbaka hbt-personer till länder där homo/bi/transsexualitet mm bestraffas med döden.

Dagen

Evigheten är redan här

Allhelgonahelg, och vi tänker särskilt på de människor som har gått före.
Vi tänker på dem, tänder ljus och våra huvuden fylls med minnen, tänker kanske också på hur de har det just nu. Själv tänker jag ganska ofta på hur det är i himlen. Kanske ett land, kanske en stad, där vi får möta dom som vi längtar efter, änglarna, Jesus.
Det är vackert och spår av himlen, spår av paradiset lever vi med redan nu. I ljuset, vänskapen, musiken, nattvarden…
Men vi lever samtidigt med det som inte är ljus, det som inte är paradis. Förtvivlan, uppgivenhet och hopplöshet. Vi vandrar i dödskuggans dal, vi vandrar på gröna ängar. Inte antingen eller, utan rätt ofta, både ock.
Ja, kanske är den viktigaste bönen vi ber i kyrkan den vi ber efter syndabekännelsen: ”Stärk vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kärlek.”

Gud, som har skapat oss och omsluter oss i kärlek, vill att vi ska ha det bra. Gud vill stärka vår tro, vår tillit till honom, till varandra, till livet. Gud vill öka vårt hopp, hoppet om att allt en gång kommer att bli bra. Till hoppet hör kraften att hålla ut, härda ut och orka förändring. Och kärleken är förutsättningen för precis allt.
Gud möter oss i himlen. Jesus har gått före för att bereda rum för oss. Men Gud möter oss redan här. Evigheten har redan börjat.

”Jag ska fylla er med ande och ge er liv”, säger Gud genom profeten Hesekiel. Ja, redan nu. Det är i Gud som vi andas, lever och rör oss och är till. En gång kommer vi sluta andas, när vi dör. Men det är högst tillfälligt. Vi kommer att få ny luft, nytt liv.
Också under vårt liv på jorden kommer det stunder då vi känner att vi inte kan andas. Så är det, men Guds omsorg lämnar oss inte, även om det kommer stunder då man verkligen kan undra. Då behövs bönen: stärk vår tro, öka vårt hopp, och uppliva vår kärlek.

Jesus säger: ”Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dom är glömd av Gud. Och till och med hårstråna på era huvuden är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar”.
Det är ord att ta tag i, hålla nära hjärtat. Jesus talar om ”honom som kan döda och har makt att kasta ner i helvetet”. Ja, också helvetet är redan nu. Men det är högst tillfälligt. Det onda har ingen makt. Det har Jesus själv sett till.
Och det kommer en dag och en tid då ingen förbannelse ska finnas mer. Det ska inte mer bli natt, och ingen behöver längre ljus från någon lampa eller solens ljus, för Gud ska lysa över oss, läser vi i Uppenbarelseboken.
Vi är på väg dit, och vi anar redan nu. Vi förstår inte allt. Ännu är allt som en gåtfull spegelbild. Men en gång kommer allt stå förklarat. Vi kommer att förstå varför det är som det är.
På vägen behöver vi varandra. Vi är Guds medarbetare när det gäller att stärka varandra. I tro, i tillit till oss själva, till varandra och till livet.
Vi måste hjälpa varandra och Gud att öka vårt hopp. Hopp är inte bara en känsla, utan handling. Ja, det vi gör idag för att förändra morgondagen. Och kärleken som behöver upplivas varje dag, det är kärleken som kommer från Gud, den han älskar oss med och omsluter oss med, villkorslöst.
Himlen är en gång i framtiden, men också redan här och nu. Nattvarden är en försmak av mötet med Gud men är redan nu ett himmelskt ögonblick.

Allt detta för min skull, för din skull. Vi behöver inte begripa det. Vi behöver bara leva det. Vi behöver inte andas rädsla. Vi behöver bara leva och andas in Guds kärlek och närhet. Döden är besegrad. Ondskan har inte sista ordet. En gång blir allting bra. Inte för att jag fixar det, utan för att Jesus har fixat det. Han följer oss i döden, och vi följer honom i livet och i uppståndelsen. Han bär skammen, förnedringen, våldet, offret, allt som gör ont.
Till oss säger Jesus: Frid lämnar jag kvar åt er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro, och tappa inte modet.


Herren är min herde, mig ska intet fattas.
Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro.
Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull.
Om jag än vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag intet ont, ty du är med mig, din käpp och stav, de tröstar mig.
Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.
Godhet allenast och nåd ska följa mig i alla mina livsdagar,
och jag ska åter få bo i Herrens hus, evinnerligen.

(Psaltaren 23)
Bilden är från fotoakuten.se

Pride! Krönika i SLA 5 juli 2017

Idag är åter dags för den numera traditionella prideparaden i Stockholm! Denna fest tyngd av allvar och glädje är numera en institution och...