Dags att rocka sockorna! Krönika i SLA 19 mars 2016

På måndag är det åter dags för oss som vill uppmärksamma och hylla alla de annorlunda människorna som gör världen bättre att rocka sockorna – d v s att ta på oss olikfärgade strumpor. Evenemanget, som sker varje år på World Down Syndrome Day den 21 mars, blev känt i Sverige förra året genom elvaåriga Nathea Anemyr som ville göra något för att hylla sin storasyster Noelle och andra med Downs syndrom. 

Förra året deltog cirka 300 000 personer i manifestationen på sociala medier, och i år är hon Glada Hudikteaterns hederspristagare för att hon på ett betydelsefullt sätt bidragit till att förändra människors sätt att tänka, se och förhålla sig till att människor är olika.

Som vanligt kan tyckas att varje dag skulle vara en rocka sockorna – dag, och så är det väl med de flesta dagar av den här typen. Men i allt mediebrus måste mer till för att uppmärksamma viktiga frågor för att de inte ska dränkas i allt annat som är viktigt. Så en dag om året kan vi som vanligen inte ägnar så stor uppmärksamhet åt funktionshindrades situation faktiskt göra lite skillnad.

Visste du att det sedan 2006 faktiskt finns en konvention, en internationell överenskommelse om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar? Det behövs tydligen klargöras att dessa också har mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Och en av artiklarna handlar om att medvetandegöra allmänheten hur det är att leva med en funktionsnedsättning.

Forskning visar att det år 2030 inte kommer att existera några människor med Downs syndrom, för redan i dag aborteras nio av tio ofödda med denna kromosomförändring.
Det s k KUB-testet, som också finns i Sverige sedan några år tillbaka, innebär enligt vårdgivaren att de blivande föräldrarna får information om sitt foster. Men det är inte hela sanningen. Man letar aktivt efter vad man beskriver som avvikelser, och särskilt nämns Downs syndrom i dessa sammanhang.

Kopplingen fosterdiagnostik och abort är etiskt problematiskt, eftersom det handlar om den fria aborträtten (vilken jag värnar) i relation till den oföddes människovärde. Då handlar det inte längre om att avbryta en graviditet, utan dessutom om att avbryta en graviditet på grund av att man aktivt väljer bort ett barn med Downs syndrom eller något annat funktionshinder.

Det måste vara vars och ens fria val, säger någon. Absolut. Men konsekvenserna av att kunna välja måste ibland ifrågasättas. Någon debattör menar att vi i framtiden inte bara ska kunna leta efter och därmed kunna välja bort barn med Downs syndrom, utan också andra avvikelser som kan spåras genetiskt. Vem får finnas?

Människovärdet får aldrig någonsin knytas till våra förmågor, våra utseenden eller egenskaper. Gud gör inga måndagsexemplar. Och på måndag rockar i alla fall jag sockorna!

KARIN LÅNGSTRÖM

Hiss: Människors olikheter
Diss: Diskriminering i alla former