I söndags var sista anmälningsdag för den årliga Klassfotbollen
och på insändarplats i denna tidning ställs frågan huruvida det är solidariskt
med familjer med knappa ekonomiska resurser att skolan uppmuntrar detta evenemang.
Det går också att spekulera i om det är förenligt med skollagen att ha en
avgift för en aktivitet som visserligen arrangeras av en idrottsförening utanför
skoltid men som ändå genom sitt upplägg är kopplat till skolan.
Det gör ont i hjärtat att höra om barn som inte är med på
Klassfotbollen eller på andra aktiviteter på grund av att det inte finns
pengar. Det är ju inte bara
anmälningsavgiften på 150 kr som ska betalas, utan barnen behöver utrustning
och fika på plats. Att kunna anta sportbutikernas erbjudanden om billiga
paketpris på fotbollsskor och benskydd är för någon familj helt självklart men
för någon annan en utopi.
Men samtidigt är det omöjligt att ordna aktiviteter utan att
det ska kosta något. Den arrangerande klubben har sponsorer, men det är ändå
rimligt att ta ut en egenavgift för upplevelsen, tröjan och vattenflaskan.
Många arbetstimmar läggs ideellt före, under och efter helgen, och den
kostnaden ska heller inte underskattas.
Alla barn kan inte göra allting, och det är föräldrarna som
ska ta ansvar för prioriteringen. Förutom Klassfotbollen är det Klassinnebandyn,
Klasshandbollen, simskolan, ridskolan, fotbollsklubben, hockeyklubben,
teaterföreningen, kören, dansen. Det går inte att vara med på allt.
Detta förstår ju de flesta barn inte, utan vill vara med på ”allt”
som ”alla” gör, och jämför sig lika mycket med varandra som vi vuxna gör.
Ibland gör det ont att vara människa bland andra människor, och den
erfarenheten måste vi lära våra barn och oss själva att leva med.
Men vi som har, kan vara med och dela.
På Lyktan har vi några veckor klassfotbollstema och tar emot
och lämnar vidare allt fotbollsrelaterat. I en del familjer ska mat och
mediciner prioriteras framför nya skor eller shorts. Många tycker det är bra att
återvinna helt funktionsdugliga skor och kläder samtidigt som barn fårmöjlighet
att vara med och spela med sina kompisar.
Det handlar inte om välgörenhet utan om vanlig
medmänsklighet. Och även om det kanske
inte är en mänsklig rättighet att vara med i Klassfotbollen så är det vansinnigt
roligt!
Karin Långström Vinge
Hiss: Alla ni som jobbar ideellt med Klassfotbollen!
Diss: Säger det igen …. Orättvisor och krig.
