Annika Östberg till Skövde

Måndagen den 1 oktober kl 18 kommer Annika Östberg till Forum Helena i Svenska kyrkan i Skövde.  Annika Östberg satt 28 år i ett amerikanskt fängelse, dömd för mord. Hennes föreläsning handlar om utanförskap och hur hon hamnade i en ond spiral av droger, prostitution och kriminella män.


"Få människor tvingas konfrontera, i ett bländande, skrikande ljus, konsekvenserna av sina handlingar, men jag har levt med en unik grupp av kvinnor som tvingats till just detta. De har inte bara konfronterats med sig själva utan också rannsakat sig, letat efter orsaker och arbetat för att skapa en förändring i både stort och smått. Tillsammans med dessa kvinnor har jag funnit en styrka som tagit mig igenom den resa jag var tvungen att göra, resan i mig själv. Jag hade inte klarat det ensam."


(Ur Annika Östbergs förord till boken "Ögonblick som förändrar livet")

S:ta Helena kyrka kl 18.00. Fri entré. Föreläsningen anordnas i samarbete med S:t Lukas Skaraborg och Sensus studieförbund.

Föreläsningen anordnas i samarbete med S:t Lukas Skaraborg.



Läxor på dagtid - hundratio miljoner till fritids?

Idag skriver socialdemokraterna Ibrahim Baylan och Mikael Damberg i DN om sitt förslag om läxhjälp för alla barn. Hundratio miljoner kronor ska läggas på detta.

Det är inte dumt alls. Idag är det i mångt och mycket frivilligorganisationer som Röda Korset och Svenska kyrkan (i Skövde erbjuder Svenska kyrkan läxhjälp i S:t Markus kyrka och S:t Matteus kyrka) som hjälper barn som behöver stöd. Ibland går de ifrån fritidsverksamheten för att vara med på detta.

Men jag tycker att fritidseftermiddagen borde rymma tid för läxläsning. Visst består fritids av pedagogisk verksamhet, men det borde inte vara så krånglig att ägna någon halvtimma här och där åt läxböckerna. De barn som inte går på fritids, skulle kunna beviljas att vara där någon timma i veckan för att få hjälp med läxorna, också de under överinseende av kunnig pedagog.

Men det förutsätter förstås att fritidsverksamheten på våra skolor är hyfsat bemannade. Det är kanske där man ska lägga de hundratio miljonerna?

Dagens Nyheter
Martin Moberg
Johan Westerholm
Thomas Böhlmark


Läs även andra bloggares åsikter om , , .

Ny kultur?

Skrivet i mitt kommentarsfält a propos betänkandet om strukturfrågor och förslaget att införa indirekta val till församlingsrådet:

"Problemet är inte minst att många kyrkofullmäktige nog anser att det är viktigare att personerna i församlingsråden representerar sin nomineringsgrupp än sin sin församling. Får t.ex. lista A 40% i valet på pastoratsvivå så anser vissa att de ska ha 40% i alla församlingsråd oavsett om de har folk därifrån eller inte."
Visst finns det risk att det blir så. Men vad fantastiskt det vore om det kunde utvecklas en ny kultur - att kyrkopolitiska nördar och folk utanför listorna men engagerade ändå kunde jobba tillsammans i församlingsråden. Vilken bra valfråga! Vi är villiga att släppa ifrån oss platser till engagerade församlings - och pastoratsbor - även om de inte står med på "våra listor"!


Grönt ljus för nya strukturer

Marta Axner bloggar bra
Läs även andra bloggares åsikter om , .

Eftertanke i Kyrkans tidning: Mikaelidagen

När jag var barn var jag rädd för djävulen. Jag var helt övertygad om att djävulen med sin ”försåt och list” som det beskrivs i litanian höll till nattetid i prästgårdens kök. Jag bar med mig den gammalkyrkliga retoriken och bilder av rytande lejon och svavelosande andar.


Samma känsla som det utlämnade barnets möter jag emellanåt i samtal med människor som finner sig totalt utlämnade inför världens ondska. Man stirrar sig blind på tidningarnas dystra utsagor om människosläktet, och finner djävulskheter i såväl politiska beslut som i ungdomars uppförande. Smått blir stort, och stort blir smått.

Att livet innebär en kamp mellan ont och gott är väl helt klart. Men i helgens evangelietext verkar Jesus inte lägga fokus på kampen, utan på tryggheten och tilliten. Jesus blir inte alls imponerad över de sjuttiotvås andliga prestationer.

Det som vi ska vara glada för, säger Jesus, är inte om demonerna eventuellt lyder oss, om vi eventuellt orkar stå emot det onda, utan det vi ska vara glada för är att våra namn är upptecknade i himlen.

En del människor tycker att det är obehagligt att prata om djävulen och demoner. Men oavsett om vi tror att de fysiskt sett finns, eller om de är bilder för oförklarlig ondska eller vardagsbekymmer, sorger och elände, så ser vi ondska och bekymmer omkring oss.

Hur din orm ser ut, det vet Gud. Hur din skorpion beter sig mot dig, det vet Gud.

Men ditt namn är upptecknat i himlen, och det kan ingen ändra på. I allt det som är gott, lugnt, rätt sant, är också du och jag inneslutna. Det är det vi bör fokusera på.

Ibland måste vi leta efter de här tecknen. De dagar då vi bildligt sett ser Satan slungas runt som blixtar över vår förtvivlade värld. De dagar vi trampar på ormar och dom hugger oss i hälarna och vill krama ur det sista av vår livskraft. De dagar då ångestskorpioner omger oss och vi förstelnas av skräck.

Då behöver vi påminna oss om Guds löften. Lita på att Gud tar med oss dit vi ska. Släppa taget. Låta oss bäras i tillit till andra människor, och till hoppet att kärleken är större än hatet, att ljuset lyser i mörkret och att mörkret aldrig någonsin kan övervinna det.

Världen är fylld av änglar. Jag tror på skyddsänglar. Men människor kan också vara som änglar. Din verklighet är fylld med änglar. Om vi är uppmärksamma ser vi inte bara det som är ont och dåligt, utan också det bra och positiva.

Och du vet vad Paulus skriver:

Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.





Kommentar till motion nr 38: Redovisning av präster som avsagt sig vigselrätten

Idag fick jag anledning att yttra mig över följande motion:


Kyrkomötet
Motion 2012:38
av Sven Kragh

Redovisning av präster som avsagt sig vigselrätten

Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma med rapport till kyrkomötena 2013 och 2015 och redovisa hur många av Svenska kyrkans präster (i tjänst, både i Svenska kyrkan och hos fristående organisationer och pensionärer), som avsagt sig uppdraget att vara vigselförrättare hos Kammarkollegiet.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att redovisa från vilka stift dessa präster kommer.

Motivering

Kyrkomötet uppdrog till styrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag att lämna förslag till ändringar i kyrkoordningen för att säkerställa att prästerna har vigselrätt. Kyrkostyrelsen återkommer nu till kyrkomötet med skrivelsen Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2011. På sid 44 ff. redovisar styrelsen sin handläggning av kyrkomötets skrivelse 2011:13 med TU 2011:6 Förordnande som vigselförrättare m.m.

Man redovisar att en majoritet av remissinstanserna anser att nuvarande reglering är tillräcklig och att information och administrativt stöd är en väg att gå. Styrelsen avser att inleda informations- och utbildningsinsatser i samråd med biskopsmötet i frågan. Jag anser dock att detta bör kombineras med en
återkoppling till kyrkomötet. Därför föreslår jag enligt ovan.

Karlstad den 20 juli 2012

Sven Kragh (C)

Jag undrar över varför en sådan här rapport skulle vara nödvändig. Vi vet vilka de 9 prästerna är. De utför inte en sådan stor grupp, så att Svenska kyrkans vigslar skulle vara i fara. Jag tänker att vi ¨nu måste lämna vigselfrågan därhän, och inte ytterligare späda på salt i såren. Det är svårt nog för många - och jag tänker att det ändå är en Guds nåd att många av dessa präster som var och är tveksamma till vigselbeslutet ändå finner i sina hjärtan att de ska stanna kvar och tjäna församlingarna.

Vi är många andra som kan ta hand om vigslarna. Låt oss inte stigmatisera de som avviker från majoriteten. Låt oss vara aningens generösa, och varför inte lysa frid över den här frågan, så långt som det på oss - i majoriteten - ankommer?

Däremot kommer jag inte att tiga när någon hbtq-person far illa på grund av den avvikande uppfattningen (i Svenska kyrkans sammanhang). Men det är en helt annan sak än att backa tillbaka och säga godnatt till vigselrätten, och att passa över till någon kollega.

Ska det nu redovisas uppgifter, vore det mer fruktbart att redovisa till exempel hur många av kyrkogårdarna som miljöcertifierats under det gångna året. Det tycker jag är mer positivt.

Fördelar med strukturförslaget

Det finns en del som höjt ett varningens finger när det gäller församlingsråden, och som menar att församlingen nu urholkas. Jag tror att det är precis tvärtom.

Det fiffiga med att det inte är direktval till församlingsrådet, är bland annat att man inte behöver stå på någon lista för att vara med i församlingsrådet. Det innebär en större närhet, eftersom man inte behöver gå den "långa" vägen som kyrkopolitiker. Istället utses församlingsrådet av kyrkofullmäktige, som (förhoppningsvis) har ett gäng entusiastiska, engagerade människor som vill ta ansvar. Dessa ser man dessutom på nomineringsstämman som föregår beslutet vilka som ska sitta i församlingsrådet.

Det som idag tyvärr ofta är fallet i våra församlingar, är att listorna "tagit slut" efter att folk hoppat av. Det ger ingen bra demokrati eller närhet. För den som önskar mindre politisering och enklare valprocedur är det bara att stillsamt jubla över förslaget.

Anledningen till att det i förslaget anges en "minstanivå" när det gäller församlingsrådens uppgifter (som till exempel att utse kyrkvärdar) är att modellen ska passa alla slags församlingar. Det ska funka i såväl storstad som glesbygd. Har man goda förutsättningar för ett ansvarstagande församlingsråd, finns det ju ingen anledning att kyrkofullmäktige inte skulle delegera fler och fler uppgifter till församlingsrådet. En gnutta tillit behövs.

Det behöver inte alls bli någon stordrift, i den meningen att alla församlingsbor föses ihop som kor i en gigantisk lagård. Istället är det så att stödfunktionerna kan centraliseras, så att resurser kan frigöras för den grundläggande uppgiften. I ljuset av detta är GIP, GAS och GTP helt rätta steg på vägen.

Samma sak när det gäller gudstjänsterna. I förslaget anges minstanivån en huvudgudstjänst/söndag/pastorat. Men detta är naturligtvis minstanivån! Det finns inget som säger att man inte kan ha fler. Om någon församling endast vill ha stavgång med sopplunch på torsdagar istället för gudstjänst, är detta naturligtvis en sak för tillsynsfunktionen.

Församlingsinstruktionen är ett viktigt instrument för tillsynen, och bör vara ett styrdokument i större utsträckning än  idag, då den kan tendera att vara en flaschig informationsbroschyr om församlingens verksamhet.

Organisationsutskottet säger ja/Kyrkans tidning
Pressmeddelande från Svenska kyrkan
Dagen

Webb-tv:kyrkomötets inledning




 


Högtidlig invigning

Efter en fin mässa i domkyrkan med bra predikan av Martin Modeus är det dags för programmet i universitetshusets aula.

Skarabänken är laddad som vanligt och på bilden syns vår nya hänförare Åke Bonnier. I eftermiddag börjar utskottssammanträdena.


Strukturfrågor

Kyrkostyrelsens skrivelse 2012:5 väcker känslor. Bland det som är känsligt är frågan om församlingsråden, vars ledamöter föreslås utses av kyrkofullmäktige och inte genom direkta val. Somliga förstår detta som att församlingarna kommer att få mindre inflytande, eftersom de inte får bestämma vilka som ska sitta i församlingens styrelse.

Låt oss då för en stund göra en liten reality check. Problemet i många församlingar idag, är att det faktiskt inte finns folk till alla listor. På sina håll är listorna slut, sedan ledamöter droppat av både fullmäktige och råd.

Andelen människor som har tid att engagera sig i ett mandatperiodlångt politiskt åtagande minskar. Svenska kyrkan måste ha kompetenta styrelser, och är det så att det krävs större enheter för att trygga kvaliteten  - må så vara. Men man skulle ju kunna göra tvärtom också - att det direkta valet sker till församlingsråden, som i sin tur utser fullmäktige. Det förslaget kommer nog att komma upp i organisationsutskottets betänkande.

Sen tror jag på att skapa gemenskaper kring gudstjänsten i varje kyrka. I Skövde kallar vi det "Kyrkforum". Här får man plats även om man inte är kyrkopolitiker. Man är ideell, anställd eller förtroendevald. Vi måste anpassa oss till hur folk vill engagera sig. Och varför skulle kyrkofullmäktige inte utse de lämpliga kandidater som vill utgöra styrelse i en viss församling? Det lär ju inte bli så att de utser folk lite hipp som happ.

Den spännande kvartetten Lars B Stenström, Kjell Kallenberg, Annika Borg och Yngve Kallin, diskuterar i Svenska Dagbladet samfälligheternas avskaffande och vad det gör med demokratin.  Också de varnar för stordrift och menar att beslut ska tas på lägsta möjliga nivå. I den bästa av världar vore det så. Men nu är vi inte på 1800-talet med välfyllda landsbygdskyrkor längre. Vi måste skapa strukturer som är flexibla nog att fungera både i storstad (nej, man behöver inte tolka skrivelsen så att man måste ha ett pastorat per stad), och på landsbygden.

Kruxet är att det är smart att ha en huvudman för begravningsväsendet i samma stad, men det skulle kunna lösas genom FISK-förslaget om partiella samfälligheter. Det skriver också Borg med flera, som också föreslår modeller för att hjälpa pastoraten med juridik och ekonomi. Just det utarbetas nu - genom Gemensam IT-plattform (GIP), Gemensam Telefonplattform (GTP) och Gemensam Administrativ samverkan (GAS).

(Intressant nog verkar det vara de större pastoraten som har intresserat sig för GIP, inte de små som det var tänkt att gynna.)

Diskussionerna lär fortsätta.

Läs skrivelsen

Ytterligare bloggat: Judith Fagrell, Frimodig kyrka, POSK, Rimborg/Ransgård/Nordblom, m fl...
Göteborgaren Anders Bexell debatterar i Kyrkans tidning

Pressmeddelande från Svenska kyrkan
Organisationsutskottet sa ja/Kyrkans tidning
Dagen

Läs också: Fördelar med strukturförslaget

Kyrkomötesvecka igen

Åter dags för kyrkomötet. I år ska vi bland annat fundera på smartare strukturer i Svenska kyrkan och som vanligt blir det klassiska grundfrågorna som kommer i fokus: vad är en församling? Vad är kyrkan till för? Hur skapar vi så goda förutsättningar som möjligt för medarbetarna, de ideella, församlingsborna? Hur är vi bäst kyrka i vår tid?

Den här veckan är det utskottsarbete, och hur resonemangen går där brukar vi inte redovisa i bloggarna. Men jag kommer som vanligt skriva vad jag tänker.

Men idag blir det överläggningar i nomineringsgrupperna.


- Posted using BlogPress from my iPad

Jesus och relationerna

Det är möjligt att Jesus var gift. Eller frivilligt barnlös. Eller ställde sig utanför heteronormativa krav och förväntningar.

Det spelar ingen roll, faktiskt. Att kvinnor är lärjungar, eller att präster kan bilda familj kan den lutherska traditonen argumentera för även utan gnostiska papperslappar.

Det skrivna ordet är en sak. Den skapelsegivna hjärnan en annan. Ibland sammanfaller dessa två. Och bakom, framför, över allting vilar Guds goda vilja.

Det riktiga bekymret, vänner, är när somliga lägger beslag på den och påstår saker i dess namn. Ännu ser vi som i en gåtfull spegelbild... Däremot inte sagt att vi inte ska försöka finna den.

Svenska Dagbladet

Raoul Wallenbergskolan till Skövde?

Ikväll var två andra föräldrar och jag på ett första informationsmöte med företrädare för Raoul Wallenbergskolan. I förskolans inspirerande lokaler på Stenkilsgatan 8 träffade vi Per Egon Johansson, vd, Maria Ljungkvist. verksamhetschef, och Jessica Åberg, förskolechef.

På hemsidan kan man läsa om värdegrund och skolidé. Skolan startades av Per Egon som drivs av sin vision om en skola där barnen får redskap till att bli människor som gör skillnad. Raoul Wallenberg var just en sån person som är ett föredöme för många.

Maria Ljungkvist
Vi talade en del om fördomar om friskolor. Jag undrade om friskolor är till för "lyckade barn", men så fungerar inte RWS. De menar att en skola speglar samhället, och i samhället finns en mängd individer. Att finnas i en heterogen miljö handlar om att utvecklas. Och med en lyhörd pedagogik kan man ta emot olika slags barn med olika slags behov av stöd.

"Bara för att två barn är födda samma år och på samma plats betyder det inte att de har samma drömmar, intressen och förutsättningar. Det är något vi på Raoul Wallenbergskolan tar på största allvar och vi ser som vår mission att ”ingen enskild elev ska hållas tillbaka och ingen ska lämnas efter”. Det ställer höga krav på oss, men det är samtidigt det som driver oss att ständigt förbättras. Och sträva efter att hitta den organisation och de undervisningsformer som ger varje elev förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot sin egen fulla potential."
Per Egon Johansson

Pedagogiska metoder är inte mål i sig, utan medel för att nå målen. Visst använder sig RWS av såväl reggio emilia - som montessoripedagogik, men ju fler verktyg en pedagog behärskar, desto bättre möter de eleverna.

Något som tilltalar mig är synen på föräldrar och vårdnadshavare. Att kommunicera med dem är inget som läraren själv kan bestämma över, utan det är en del av pedagogiken.

"Vår grundläggande inställning är att skola och förskola aldrig finns till för sin egen skull och inte får vara en skyddad verkstad. Därför är ett uppriktigt samarbete med såväl vårdnadshavare som närsamhälle en förutsättning för att vi ska lyckas fullt ut med vårt uppdrag."
Viktigast för de flesta föräldrar är att barnen lär sig något och att de är trygga. I dessa frågor måste föräldrarna få insyn. Därför kan de följa vardagen i skolan genom ett webbverktyg, där de enkelt får information och kan kommunicera med samtliga pedagoger.

Jenny Åberg
Maria talade en del om ledarskap. Mellan visionen och klassrummet måste det finnas en röd tråd. I en friskola är det korta beslutsvägar med större möjligheter till inflytande för såväl elever, pedagoger och föräldrar. Hon berättar om hur en förälder i Stockholm undrade över varför inte kinesiska ingår i utbudet av undervisning i moderna språk. Ja, varför inte? Maria tog kontakt med kinesiska ambassaden, och snart fanns kursplaner och kinesisk språklärare på plats. Allt är möjligt!

För att en etablering i Skövde ska kunna bli möjlig, krävs ytterligare ett beslut från Skolinspektionen. En lokal behövs, och Fjärilskolan är en möjlig sådan. Om kommunen vill hyra ut lokalerna till RWS, är de positiva till en etablering just där.

Om du är intresserad, surfa gärna runt på hemsidan och kontakta gärna företrädarna. De svarar gärna på alla frågor!

(Vi har startat en fb-grupp för intresserade. Adda och inboxa mig så lägger jag till dig!)

Länkar:

Bloggat om RWS: Byanki.

Så här jobbar man med skoltidning år 2012... RWS News.

Skövde Nyheters sopplunchfilm

Richard, Richard...krönika i SN 12/9 2012

Mina fötter följer stigen längs sjön och jag låter alla sinnen fyllas av ljud, ljus, färg och form. Dimman som ligger som en slöja över vattnet, fåglarna som ännu delar sin sångskatt med resten av världen, brännässlorna som sakta förmultnande doftar av jord och höst. Jag går ner till bryggan och träffar på två änder som dröjt sig kvar och tar tillfället i akt att prata lite med dem om Richard Dawkins besök hos Skavlan i SVT kvällen innan.


Richard Dawkins är evolutionsbiologist och menar att Gud är en illusion. Gud kan inte bevisas, och de som tror på Gud har helt enkelt grava kunskapsluckor ifråga om naturvetenskap.

Jag vet inte, sa jag till andparet, men jag vet inte om jag har så stort behov av Gudsbevis. Jag anar glimtar då och då. Om Gud kunde bevisas, vore Gud inte Gud utan en mänsklig tankekonstruktion. Det vet alla som läst sin KG Hammar ordentligt.

Änderna intresserar sig kanske inte för teologi. De koncentrerar sig på att få livet att gå ihop, men det är just det som är teologi, tänker jag. Färger och former blir meningsfulla system. Skalbaggen på cykelvägen har ett värde i sig, inte endast som biologisk varelse med givet uppdrag i näringskedjan.

Jag medger dock att jag är pinsamt dålig i naturvetenskapliga frågor. Jag förstår mig mycket lite på fotosyntesen. Men jag dristar mig att tro att även biologi ingår i skapelsen och att det är helt i linje med Kunskapens träd i Edens lustgård att vi numera vet att jorden skapades på fler än sju dagar.

Bibeln är ingen uppslagsbok, säger jag till änderna innan de simmar vidare. Lev och låt leva. Tro och låt tro. Gud skapade människor med hjärnor, förmodligen för att vi ska använda dem. Det behöver inte vara konstigare än så.

(Läs mer: Ledare i SvD och artikel i Kyrkans tidning.)

Goda nyheter från Nyamko Sabuni (FP)

"En av de viktigaste reformerna för kvinnors möjlighet att arbeta har varit utbyggnaden av svenska förskolan. Från ett jämställdhetsperspektiv är det därför centralt att fortsätta förbättra tillgången till omsorg, inte minst om man arbetar på så kallade obekväma tider.


I ett modernt samhälle ska det gå att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Möjlighet till omsorg för barn under obekväm arbetstid är särskilt viktigt för ensamstående föräldrar. I dag får ca 4 550 barn omsorg på kvällar, nätter och helger.

I den nya skollagen som började gälla 2011 förtydligas att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid. Sedan dess har antalet kommuner som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid ökat något och även antalet inskrivna barn. Detta är en positiv utveckling som regeringen nu vill uppmuntra.

Regeringen föreslår därför satsningar på sammanlagt 108,5 miljoner kronor under åren 2013-2016 för att öka tillgången till omsorg på obekväm arbetstid.

Arbetslinjen rör inte bara de som jobbar nio till fem. Vi vill underlätta för fler att kunna kombinera arbete med familjeliv. "
  Nyamko Sabunis nyhetsbrev 2012-09-10

Starkt i Växjö

Läs artikeln om Åke/Ann-Christine i dagens SvD Kultur.

”… Det låter så flott att ”vara den man är, att få vara sig själv”, men om det betyder att man inte längre har någon att dela sig själv med, vad har man då vunnit? Och ändå har man inget val. När man kliver ut slår dörren igen bakom en och man inser, för att låna en titel av Peter Halldorf, att hädanefter blir vägen väglös. Men man har inget annat val än att gå.


Jag tar mig in som Ann-Christine i det ena sammanhanget efter det andra. Det tycks inte väcka någon större uppståndelse, framförallt inte aktivt motstånd. Mest tystnad. Det ligger liksom i luften en outtalad mening: Måste han komma så där? Just nu? Just här? Kanske det bara är jag som har felinställda känselspröt, men det tar energi. Men, som sagt, ingen säger något elakt. Fortfarande är det en öppen fråga om det är möjligt för en transperson att kunna verka som präst i Svenska kyrkan …”
Jag läser och begrundar, och fajtas på twitter. Och undrar om vi behöver såna här kommaut-reportage om tio år. Jag hoppas inte det. Då är det så normaliserat att inte någon höjer på ögonbrynen.

Andra bloggare: Håkan Sunnliden


Nu är den här! Livet och Bibeln: Bibelsamtal om relationer


Livet och Bibeln : Bibelsamtal om relationer av Stefan Klint, Karin Långström Vinge och Lina Sjöberg. Fotograf Helena Taubner.
Bibeln bjuder på många livsskildringar och personporträtt i en historisk tid. Och Bibelns människor brottades med samma frågor om livet som vi. De ställde samma frågor om livets mening, om varför vi finns, vart vi är på väg och hur vi ska kunna leva ett gott liv. Livet och Bibeln – bibelsamtal om relationer lyfter fram familjebegreppet, vänskap och lojalitet, sexualitet, brustna relationer, relationen mellan människor och djur samt relationen till livet i stort och till Gud.

Boken är ett samtalsmaterial som i första hand riktar sig till studiegrupper av olika slag. Använd den i församlingens samtalsgrupper kring angelägna teman, eller i bibelstudiegruppen!

Livet och Bibeln-serien är ett samarbete mellan Verbum Förlag och Sensus. Den första delen, Bibelsamtal om mångfald, utkom i mars 2012.

ISBN/Art.nr.: 978-91-5263536096 sidor.Mjukband.Finns ej i lager, utkommer v 37/12.Webbpris: 149.00 kr

Till Verbums webbutik

Pride! Krönika i SLA 5 juli 2017

Idag är åter dags för den numera traditionella prideparaden i Stockholm! Denna fest tyngd av allvar och glädje är numera en institution och...