Motion till Kyrkomötet: Överklagandenämndens ställning

Förslag till kyrkomötesbeslut:

Kyrkomötet beslutar

att rekommendera Kyrkostyrelsen att företa en utredning om Svenska kyrkans överklagandenämnds ställning och sätt att fungera samt om verkningar om sanktionsmöjligheter för att upprätthålla centrala kyrkliga beslut införes.

Motivering:

Svenska kyrkans överklagandenämnd är ett särskilt organ för att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan. Överklagandenämndens förvaltning och ansvarsområden regleras i Kyrkoordningen.

Ärenden som kan överklagas är kyrkotillhörighet; behörighet som präst och diakon och anställningsbeslut för dessa tjänster; församlingsindelning; handlingars offentlighet; tillämpningen av personuppgiftslagen; beslutsprövning av domkapitels slutliga beslut över församlingsbeslut och generellt av omprövning av överklaganden.

Det är särskilt ärenden av den senare karaktären som har utsatts för ifrågasättande inom kyrkan. För att ett domkapitel generellt skall ta upp ett beslut till beslutsprövning krävs att beslutet inte har tillkommit i rätt ordning; är ett ärende som inte är en angelägenhet för församling, samfällighet respektive stift; har fattats av ett organ som har överskridit sina befogenheter eller strider mot kyrkoordningen, några andra kyrkliga bestämmelser eller någon rättsregel som Svenska kyrkan har att följa.

Det har flera gånger på senare år förekommit att ett beslut i överklagandenämnden offentligt ifrågasätts av det organ vars beslut kritiserats eller av enskilda personer verksamma på olika nivåer inom Svenska kyrkan med anknytning till kritiserad verksamhet. Det senaste exemplet på detta är beslutet om begravningsbyråer som drivs helt eller delvis av kyrkliga organ. Tidigare har också överklagandenämndens beslut om hur stiftsförvaltning hanterar avverkningen av sina skogar mött sådan kritik, för att ta ett par exempel.

Det kan finnas skäl för att hävda olika åsikter om dessa och andra beslut av överklagandenämnden. Men ett generellt problem är att det ibland hävdas av företrädare för den kritiserade verksamheten att man inte behöver bry sig om besluten i överklagandenämnden. Det finns ju inga sanktioner om man fortsätter med den kritiserade verksamheten som tidigare.

Bortsett från det allmänt rättsvidriga i detta förhållningssätt är det dock, om man anser att regelverket är till för att hållas, en brist att det inte finns sanktioner för att hävda beslut av överklagandenämnden. Har vi ett rättsystem inom kyrkan som liknar samhällets så borde det också finna möjligheter att kräva tillämpning av besluten med sanktioner som liknar samhällets.

En naturlig sanktionsmöjlighet inom Svenska kyrkan är att reglera det ekonomiska utjämningssystemet så att församling, samfällighet eller stift förlorar ekonomiskt på att inte följa överklagandenämndens eller andra centrala organs beslut inom kyrkan.

Mot detta kan invändas att vi inte avsett att skapa ett inomkyrkligt klimat som fordrar sanktioner. Vill vi ha en kyrka uppehållen med maktstrukturer?

Frågan i stort är om vi vill ha den kyrka vi under senare år byggt upp ett inomkyrkligt rättsystem för, friare än vad statskyrkan var, men ändå med många detaljerade regler? I så fall bör vi också införa sanktionsmöjligheter för de beslut som fattas av kyrkomöte och överklagandenämnd.

Vill vi istället ha en kyrka som fungerar som ett friare paraply över församlingsverksamhet och arbetet i stiften som medger större olikheter efter varje församlingars och stifts egna prioriteringar?

I det senare fallet bör överprövningsnämndens arbetsuppgifter minskas eller nämnden avskaffas. Vad kyrkan inte borde acceptera är den nuvarande situationen där det fattas beslut på central nivå inom kyrkan som inte följs av vissa regionala eller lokala enheter.

Utan att ta ställning nu till en diskussion om Svenska kyrkans långsiktiga utveckling som säkert kommer att fortsätta vill vi peka på önskvärdheten av att det utreds vilka konsekvenser det får om dels överklagandenämndens beslut inte följs, dels av vilka följdverkningar ett ekonomisk sanktionssystem skulle få. Man bör också kartlägga om det finns andra påverkansmöjligheter för att komma tillrätta med det tilltagande beslutstrotset.

Urban Gibson, Karin Långström Vinge

Andra bloggar om: , , intressant

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...