"Jag började arbeta i psykiatri och har prövat allt från akutpsykiatri, psykosavdelning till öppenvård. Under hela denna resa har jag förstås undrat ööver vad det är som skapar människors djupare svårigheter. Jag har också ägnat åtskilligt med tid åt att fundera över vad som fungerar inom behandling och bemötande. Jag har passerat de flesta etablerade teorierna som förklarar uppkomsten av psykiska och sociala problem och vad som är verksamt som behandlingsmetod. Jag har under åren stött på åtskilliga trender och koncept i branschen. De allra flesta är aktuella bara ett litet tag och ersätts snart av nya "revolutionerande" metoder.
Jag har dock genom åren återkommit till tron på en och samma enkla "metod" som mer är ett bemötande, ett förhållningssätt än en behandlingsmetod. Det uttalades av en lärare jag hade i början av 90-talet. En lysande lärare, en "stor" människa och utrustad med en oerhörd empati. Det var något fulländat över honom. Han brukade säga till oss elever på kursen jag gick: "jag har inga stora krav på er när ni går ut i praktik, ni behöver inte bota folk, men jag hoppas att ni är lite hyggliga med patienten och fråga er gärna: skulle jag vilja bli vårdad av mig själv "."
Bloggen heter Socialt arbete, om socialtjänst och socialpsykiatri ur ett chefs- och konsultperspektiv.
