...tänkte Anna Toss o co att jag skulle fundera över, och härmed tar jag med stort nöje emot bloggstafettpinnen .
Först får jag nog konstatera att om jag visste hur Gud tänker, så skulle inte Gud vara Gud utan snarare en projektion av mina egna tankar och känslor. Eller en dator med hårddisken full av livsfrågornas svar och moralens pekpinnar uppställda som tallar i barrskog.
Men fundera och tänka sig kan man ju som bekant alltid. Hjälpmedel för att förstå sig på Gud är enligt den judiskkristna traditionen bland bibeln, som kan sägas ha fått renässans den senaste veckan. Lärda jurister i Högsta Domstolen slänger sig med bibelcitat, liksom vanligt folk på ICA. Hur är det nu, är det kärleken eller förantika paragraferna som är viktigast?
En del tänker att Gud tänker fördömande. Då kan man leta fram bibeltexter som handlar om att Gud är arg och straffar. Skickar gräshoppor på folk och bryr sig inte om att lyssna på deras böner.
Jag tror att Gud tänker en hel del, och jag tror att Gud har alla känslor - även ilska. Mest arg tror jag han blir på dom som förstör livsmodet för barnen och dom mest utsatta.
Gud tänker på oss. Jag tror att han tänker med hjärtat. Jag tror att han låter oss göra våra misstag, låter oss leva i våra goda föresatser, och ger oss en liten knuff i rätt riktning då och då.
I profeten Jeremias bok finns ett ställe som jag bär med mig just nu: Med evig kärlek älskar jag dig, därför har jag så länge visat dig godhet. (Jer 31:3) Och det beror inte på att vi anstränger oss, utanför att Gud älskar oss först.
Nästa sträcka skrivs av Wibjörn på Wibjörns värld, och mitt ämne till honom är...
"Så fixar du en mysig novemberhemmakväll"
Blogstafetten
