Tionde söndagen efter trefaldighet













Vilken lycka, vilken glädje! Vi får vara med i ett underbart nätverk av växtkraft, glädje och frid. Dagens bibelord tar oss in i ett sammanhang där var och en har sin plats, sin funktion och roll. Det finns inte någon som inte får plats i Guds värld. 

Jesaja, Paulus och Jesus använder bilder från naturen. Paulus beskriver församlingen, men kunde lika gärna handla om hela samhället, särskilt viktigt i en tid då många undrar om de faktiskt får plats, och andra propagerar för att andra inte ska ha en plats, varken i församlingen eller i vårt samhälle. 

Men grundförutsättningen är att vi hör ihop - och att vi är gåvor till varandra, med allt det vi är och med allt det vi har, som är Guds gåvor till oss. Vi bidrar och tar emot omsorg i ett flöde av växtkraft och energi. Jesus i centrum är den som ger oss näringen och kraften.

Men så kan åtminstone jag ibland bli missmodig. Alla andra är ju så duktiga. Alla andra kan så mycket och har kommit så långt. Vad är jag för slags gren? Rätt vissen? 

Jag tänker att när vi tänker så, tar Jesus oss i handen och leder in oss i vingården, eller trädgården i våra breddgrader. Här finns blommor och träd i alla färger och former. Jesus berättar om att ansa och rensa. Men också om tålamod och förväntan. Här finns de tidiga vårlökarna som sätter fart så fort det kommer lite värme i jorden. Här finns det snabba humlet, de vackra men kortvariga pionerna, de frodiga rosorna. Men också det som tar lite längre tid: plommonen som mognar långsamt i den klara augustiluften, ringblommor och Ingrid Marie som dröjer sig kvar de första frostnätterna. 

Allt hänger samman, och det är inte riktigt sant det vi nyss sjöng i psalm 721:

"Vinträd och fruktträd är bara till glädje när de ger druvor och frukter och bär." 

För visst är väl ett äppleträd vackert oavsett om det bär frukt eller inte! De vackra äppleblommorna ger glädje, även om de sen skulle frysa bort. Och av trädet får vi skugga, oavsett frukt. Och alla vet att alla år inte är bra äppleår. Det är bara att vänta till nästa, och glädjas lite extra om en har lite äpplemos kvar i frysen från förra året. 

Riktigt ledsamt blir det när vi ser oss själva som träd som inte bär frukt. Tänk om vi kunde se oss            själva i det försoningens ljus som vi så ofta ser annat. Hur det är i våra liv beror inte bara på hur stark vilja och drivkraft vi har, utan beror också mycket på vilka förutsättningar vi har. Sjukdom och hälsa, Trygghet i relationer och ekonomi. Meningsfullt arbete och fritid. 

Dom där grenarna som är vissna som Jesus talar om, är det det där i mitt liv som faktiskt behöver rensas bort? Vad behöver ansas, och vad behöver jag för näring för att kunna vara den jag är skapad till att vara, för att jag ska kunna använda de gåvor jag av nåd har fått? 

För att kunna leva förenad med Kristus, vänd mot världen och öppen för medmänniskan och mig själv. Vad är din längtan? 

Vi är inte ensamma. Gud är med oss. Vi lever i en värld med 7,8 miljarder medmänniskor, och det blir alltmer tydligt att vi hör samman. Vi behöver varandra, oavsett religion och kultur för att skapa ett gott och hållbart samhälle tillsammans. Vi är varandras gåvor i den globala trädgård som är hela världen. Vi hör ihop. Om jag tar vaccin mot covid-19 är det inte bara för min skull, utan för andras också. 

Så går livet sin gilla gång i Guds vingård. Varje morgon är nåden ny. Dagar fylls med både möjligheter och omöjligheter. Svalorna fortsätter flyga med sin gudabenådade precision. Daggmaskarna fortsätter oförtrutet gräva och förvandla jorden under gräset. Skördetröskorna tuffar fram genom säden. Från jord till bord, vi ger åt den som behöver, oblater och skogaholmslimpa. 

På måndag går någon tillbaka till jobbet efter semestern,
och någon önskar att det fanns ett jobb att gå till. Någon behöver ytterligare tid för vila och återhämtning. 

Någon önskar att det bara kunde hända något. 

Våra glädjeämnen och vardagstyngder får vi lugnt lämna i Guds kärleksfulla famn. 

Gud får lyfta, Gud får bära, jag kan bara allting lämna. Gud, ta min hand och led mig, var mig nära. 

Ske mig vad du sen må ämna. 


Dagens bibeltexter: Jesaja 27:2-6, 1 Kor 12:12-26, Joh 15:1-9



Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...