tisdag 17 november 2020

Vaksamhet och väntan

Det är verkligen en sorgens tid! Det var med stor sorg som jag idag fick meddela deltagarna på folkhögskolan att vi nu ställer om gudstjänstlivet. Max 8. Endast medverkande, resten med via länk. Sorg, men ändå stor förståelse och medvetenhet om att vi nu måste göra allt vi kan för att stoppa det som pågår. 

Kyrkoherde Sami i Tibro intervjuas i Radio Skaraborg. Endast fyra anhöriga på begravningsgudstjänsterna. Hårt, men det är så lagen kommer att se ut.

Många av oss väntar inte in nästa vecka, utan utför åtgärderna redan nu. Åtta är den nya normen, sa statsministern med allvarlig min. Leta inte kryphål, sa socialministern. 

Det är på allvar. Prövningarnas tid. Jag tänker att liksom Gud gav stentavlorna med lag till Mose eftersom inte folk kunde bete sig, gör Gud nu likadant med Ordningslagen. Det är inte för att sabba för folk eller för att sätta käppar i hjulet. Det är för att rädda liv. 

Men alla galleriorna? Elins esplanad? Föreläsningarna? Jag önskar att normen max 8 kunde gälla också där. Men folkvettet kanske kan nå dit lagen inte når. För allt går inte att lagstifta om. 

Vaksamhet och väntan, är temat för veckan i kyrkoåret. Vi är just där. Vi vakar på varandra. Är inte den där personen lite för nära i mataffären? Vad väntar oss på torsdag när Västra Götalandsregionen väntas få nya restriktioner? 

Nu väntar åter en tid med deltagare på plats på folkhögskolan, men också på distans. Vi kopplar in utrustning och kopplar upp deltagare. 

Oavsett var vi finns eller hur det kommer att bli, lever vi under samma himmel och Gud bär oss och omsluter oss med kärlek var vi än befinner oss. 

I morse i folkhögskolans kapell, den sista morgonbönen på länge med fler än åtta på plats, sjöng vi Per Harlings psalm. Jag hoppas att det inte dröjer till våren innan vi kan samlas allihop igen. 

Psalm 205
Vila i din väntan. Stilla mötet sker.
All din stora längtan Herren hör och ser.
Våga vänta tryggt: snart har dagen grytt.
Våren visar vägen: Gud gör allting nytt.
Genom din ångest, när allt är svårt,
delar Gud din smärta och all din gråt.

Vila i din väntan. Stilla mötet sker.
All din stora längtan Herren hör och ser.
Livet skiftar fort, kvävs av dödens hot.
Herren skingrar rädslan; kornets hopp är stort.
Framtiden väntar, vila i tro
kornet som nu slumrar snart börjar gro.

När ett möte blir fel

Jag hörde att hoten mot våra socialarbetare ökar. Det är fruktansvärt att de som i våra kommuner jobbar med de allra svåraste situationerna ...