Gud, för att du kan.

Evangeliet enligt Markus kapitel 10, vers 17 - 27

När han skulle fortsätta sin vandring sprang en man fram och föll på knä för honom och frågade: ”Gode mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?” 

pixabay.com

Jesus svarade: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. Du kan budorden: 'Du skall inte dräpa', 'Du skall inte begå äktenskapsbrott', 'Du skall inte stjäla', 'Du skall inte vittna falskt', 'Du skall inte ta ifrån någon det som är hans', 'Visa aktning för din far och din mor'. 

”Mästare”, sade mannen, ”allt detta har jag hållit sedan jag var ung.” 

Jesus såg på honom med kärlek och sade: ”Ett fattas dig. Gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” 

Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad sin väg, för han ägde mycket. 

Jesus såg sig om och sade till sina lärjungar: ”Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!” 

Lärjungarna blev bestörta över hans ord, men Jesus sade igen: ”Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” 

De blev ännu mer förskräckta och sade till varandra: ”Vem kan då bli räddad?” Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt.”

Ett nålsöga, omöjligt att komma igenom. Där, på andra sidan, finns Guds rike med allt vad det innebär. Evigt liv. Där alla tårar ska torkas och där ingen sorg eller smärta ska finnas mer. Men kampen att komma igenom det där nålsögat? Inte ens den med alla förutsättningar, som mannen i evangeliet, kommer igenom. Alla hans ansträngningar misslyckas, det är lättare för en kamel att komma igenom.  Ja, vem kan då bli räddad? 

Jesus ser det hela från andra hållet. Han är den som står där på andra sidan nålsögat och drar oss igenom. För Gud är inget omöjligt. Det var inte enkelt. För Jesus innebar det lidande och död på korset, och med blod, svett och tårar ser han på oss med kärlek och drar oss varsamt igenom nålsögat in i det eviga livet, Guds rike. Inte för vad vi kan eller gör. Utan för att Gud kan. Och har gjort det. 

Med den där nålen kan vi sticka hål på vår egen självrättfärdighet och vårt självförakt. Men vi kan också hjälpa Gud att laga världen, tråckla ihop trasiga kanter och revor i samhällets skyddsnät. 

Så kan vi lämna det som varit i Guds barmhärtighet, nuet i Guds kärlek och framtiden i Guds omsorg.
Amen.