Släpp kungen fri! Nyårskrönika i SLA 2016

Jag är väl en av alla dem som har ett kluvet förhållande inför kungafamiljen. Å ena sidan: flärd och lyx, party och privilegier utifrån föråldrade biologiska betingelser. Å andra sidan: ett äkta engagemang för att faktiskt använda både ekonomiska och symbolmässiga värden för att faktiskt bidra till förändring för de människor som inte är födda till samma slags verklighet. 

Efter en dyster världs - och inrikespolitisk höst kändes det på något sätt gott i hjärtat att se årets upplaga av kungafamiljens eskapader. Avsnittet börjar med att kungen står i stövlar och regnkläder i en vacker norrlandssjö och det är kanske där han trivs bäst. Vant hanterar han fiskeutrustningen och svingar metspöt med en större elegans och världsvanhet än när han iförd högtidsdräkt och med svärd i hand tar emot Nederländernas ambassadör för audiens på slottet (Vem var det jag skulle träffa nu? frågar kungen nervöst sin assistent innan betjänterna slår upp dörrarna och släpper in den ännu mer nervöse ambassadören. Kan de inte bara ta en fika på Waynes istället? Det skulle nog båda må bättre av. ) 

Släpp Carl Gustaf fri. Låt honom få ligga i mossan bland granarna och njuta av sin nygrillade fisk tillsammans med sina vänner. Jag tror han uppskattar den menyn och det sällskapet mer än all världens samlade ambassadörer och nobelpristagare. Låt honom få vandra fritt i skog och mark istället för att paradera i riksdagshus och över slottsbackar. 

Det andra som drabbade mig var prinsessan Leonores möte med påven Franciskus i Rom. Till saken hör att barn i vanliga fall inte har någon större plats i offentligheten i Italien, och om mammor tar med sig barn till jobbet är det en konsekvens av att det här med barnomsorg är sorgligt undermåligt i de flesta länder. Men prinsessan Leonore var med prinsessan Madeleine och drottning Silvia och verkade inta rummet och påvens intresse på ett självklart sätt. Den nye påven har redan gjort sig känd för att sakta men säkert börja införa lättnader i liberal riktning för sin kyrka som har stor påverkan i många människors liv. 

Att möta barn är nog något som fler världsledare (både politiska och andliga) skulle behöva. I deras ögon ser vi inte framtiden utan nuet och förstår att det inte handlar om att göra något sedan utan nu. Det är nu de är hungriga så att magen skriker, det är nu de blöder efter att ha fallit offer för bomber och minor. 

Nåväl - jag hoppas att alla läsare fått den jul - och nyårshelg ni önskade. Jag hoppas och önskar att detta år som ännu drar sina första andetag ska bli något av det ni önskar. Det finns mycket att upptäcka. Kanske att som kungen tillbringa mer tid i naturen. Eller införa dessert varje tisdag i bästa nobelfestanda. Huvudsaken är att det är den frihet och den livsglädje som du väljer. 

Det finns mycket att glädjas över. Det finns en hel del att sörja. Men, som den gammaltestamentlige filosofen Predikaren skriver: Allt har sin tid. Det finns en tid för allt som sker under himlen. En tid att skratta, en tid att gråta. En tid att plantera, en tid att bygga upp. En tid att dansa, en tid att sörja. Det finns en tid för allt som sker under himlen.  Och det är sant - oavsett om vi är kungar eller bönder. Men skogens doft är lika underbar oavsett årsinkomst och härstamning, och solen strålar genom glimmande rimfrostträd oavsett om det växer utanför slott eller koja. 

Gott nytt år! 
KARIN LÅNGSTRÖM
Hiss: Tack alla ni som ordnar så att vi kan njuta av snön utan att halka för mycket i den. 

Diss: Jamen Nordkorea. Vätebomb? Och det är ni stolta över? 

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...