Om religionsfrihet a propos moskébranden i Eskilstuna. Krönika i SLA 27 dec 2014

Det finns anledning att ibland påminna sig om det här med religionsfriheten. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna, som finns uttryckt till exempel Europakonventionen, artikel 9.  

Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.

Religionsfriheten innebär alltså att var och en har rätt att i lugn och ro utöva sin religion ensam eller tillsammans med andra. Detta gäller oavsett om det handlar om en julkonsert i S:ta Helena kyrka eller om det är i en moské i en källarlokal i en förort.

En del tolkar religionsfriheten som att en har rätt att slippa se andras religionsyttringar. Det kan handla om att slippa höra kyrkans klockor ringa till helg, eller att se en moské. Det blir ju lite svårt, kan var och en inse. Vill jag inte förstå att vi lever i ett samhälle, tillsammans med andra som inte nödvändigtvis tycker och tänker på samma sätt som jag, och att jag emellanåt möter dessa fenomen, gör jag bäst i att dra mig tillbaka i en liten bubbla långt ut på landsbygden där det enda jag kan irritera mig på är bristen på bredband och nattöppen bensinstation.

Religionsfriheten innebär inte att religiösa människor har särskilda privilegier (även om jag kan tycka att det är ett privilegium att ana den existentiella innebörden i psalmen Stilla natt), eller att religioner har rätt till frihet från kritik, eller att vad som helst får sägas i religionens namn.

Det är alltså en sak att kritisera delar av islam och tycka att muslimska värderingar inte ska få ta plats i svensk lagstiftning, till exempel. Det är en demokratisk rättighet att tycka det. Det är dock ingen demokratisk rättighet att anlägga en eld som sedan kommer att rubriceras som grov mordbrand i en lokal där både barn och vuxna samlats. Oavsett om det handlar om muslimsk fredagsbön eller om mellandagsshopping. Var har det sunda förnuftet tagit vägen?. Detta år har moskéer attackerats i Norrköping, Eskilstuna, Stockholm, Flen, Eslöv, Helsingborg, Örebro och Avesta. Till detta kommer attacker på synagogor, skadegörelser på kyrkor. Och vill vi utöka exemplen på attacker på minoritetsgrupper så kan vi påminna oss om de tältläger i stockholmsförorterna som drabbats av anlagda bränder av främlingsfientliga.

 Karin Långström Vinge

Hiss: Frihet och mänskliga rättigheter

Diss:Främlingsfientlighet 

Mer om Eskilstuna
DN-ledaren 27 dec: Ett angrepp mot demokratin

Uppdaterad 2014-12-28: Även om det är oklart vem som låg bakom branden, är det anmärkningsvärt att rasister och främligsfientliga jublat och jublar.