"När
Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds
budskap och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på
budskapet.” (Markus 1:14-15)
Evangeliet idag är kort och koncist, men rymmer så många tankar. Författaren till Markus börjar med att konstatera att Johannes hade blivit fängslad. Johannes Döparen, en av alla dem som blivit fängslade för sin tros och för sin övertygelses skull. Han hade inte begått några hemska brott, han hade endast haft synpunkter på kung Herodes livsstil, samt sågs som en politisk riskfaktor.
Författaren noterar det ändå. Kanske för att Johannes Döparen var en viktig person i den unga kyrkan, men också för att kyrkan ansåg det vara viktigt att ta sig an dem som samhället stött ut. De som ställts åt sidan.
Idag minns vi Nelson Mandela - en av alla dem som fängslats i sin kamp med budskapet i fokus. Han såg ett samhälle som var uppdelat i vi och dom: och han drömde om en tillvaro där människovärde och demokrati kunde vara i fokus, ett samhälle där det inte spelar någon roll vilken hudfärg vi har.
Vilket samhälle ser vi idag? Omvänd er, säger Jesus. Om vi vänder oss om och ser oss omkring, vad ser vi? Mycket av godhet och gudomlighet, så¨klart. Men också tecken på allt kyligare vindar. Igår var det demonstration i Lidköping, med människor som föredrar ett samhälle som talar om vi och dom. I dag har en av våra största morgontidningar en helsidesannons för en bok som endast fokuserar på kostnaderna Sverige drar på sig för att ta emot invandrare. Är pengarna tidningen får för annonsen viktigare än det budskap som annars förs fram på ledarplats? Jag ryser.
Tiden är inne, säger Jesus. Guds rike är nära. Guds rike har inga gränser, och uppehållstillstånd ges till var och en som vill vara nära Gud. Guds rike är inom oss och ibland oss, ett tillstånd av gudomlighet. Du kanske känner av det när du tänder adventsljusen hemma och känner att det är något mer, en stilla närvaro av gudomlighet.
Tro på budskapet. Jesus föds till jorden, Guds son. Inte vilken profet eller inspiratör som helst, utan Guds son som visar oss vägen till Gud, visar hur Gud är. Vi är inte ensamma, inte utlämnade. Kom till mig, säger Jesus, alla ni som är tyngda av bördor. Jag ska ge er vila. Gud reser oss upp och bär våra bördor.
Jag säger ibland, att om någon stänger en dörr för oss, så öppnar Gud ett fönster. Jag tänker att Nelson Mandela lyckades hålla sitt hopp vid liv, trots att han så många år satt inspärrad i en liten, trång cell. Hur såg hans fönster ut? Vem bar budskapet till honom, och vad hjälpte honom att växa i tro, hopp och kärlek?
Se er omkring och tro på budskapet. Våga se den som behöver din hjälpande hand. Ibland är det du som får vara Guds redskap, ibland är det du som får hjälp från Gud, via en medmänniskas hjälpande hand.
