Föräldrarna har varit i Sverige i åtta år, och alla barnen är födda i Sverige och har aldrig varit i Bosnien. Vid ankomsten till Bosnien ska familjen ta sig till Mostar, där Ivans släkt finns.
Det är förfärligt att barn deporteras på det här sättet. Det är helt emot Barnkonventionen, som Migrationsverket inte verkar ta någon hänsyn till. Folk från Balkan har helt enkelt inga skyddsbehov, och därför finns det inget som hindrar att en deportation verkställs. Dessutom är det så att barn födda i Sverige inte har några egna asylskäl, menar Migrationsverket.
När en familj ska deporteras, tas de alltså till ett uppsamlingsläger i Malmö. I tisdags kväll anlände de till Arlöv Park Hotell, en anläggning för bland annat hemlösa malmöbor, där Migrationsverket hyr rum. "I omgångar har det riktats kritik mot hotellet för att miljön är undermålig, framför allt för barn, att det borde vara riskfyllt att ha en kemifabrik med brandfarliga varor precis bredvid familjebostäder. Att asfalt och en bensinmack inte är bra grannar för barn, att trasiga fönster och möbler inte utgör en bra bostad, att bråk förekommer, att kvinnor känner sig utsatta.
Allt detta stämmer. Det vet alla.
Under de senaste åren har det skett en viss upprustning av hotellet, det har blivit renare, lite helare. Men det ligger där det ligger." (Sydsvenska Dagbladet)
I onsdags ordnade vi från Svenska kyrkans sida så att en representant från Svenska kyrkan i Helsingborg besökte familjen, för att höra om det fanns något de behöver akut, och bara för att få se ett vänligt ansikte. Så skrev Jacob och tog bland annat bilden i det här inlägget.
Hänvisade till detta rum, utan tv eller något att förströ sig med, med en lång korridor att gå igenom för att kunna gå ut (dock inte lämna området), flyttades familjen till ett annat ställe. Här har de tv så att barnen kan titta på barnprogram.
Frågar de personalen när de ska vidare till flygplatsen, får de inga svar. Ingen vet något, men dagen innan de ska flyga får de besked. Handläggaren på Migrationsverket i Skövde har sagt att allt är klart, och att de skulle stanna i Malmö 1-2 dagar. Det är inte svårt att förstå hur ovissheten plågar dem! De har inte tillgång till internet, så deras kontakt med omvärlden sker via Julijas kontantkortstelefon.
När de äntligen kommer iväg så småningom, är det inte alls säkert att de får ta med sig sin packníng. Det beror på vilket flyg det blir. Det som inte kan tas med, slängs. Och då ska ni veta att det inte var många väskor de hade med sig från början! Det mesta av ägodelarna är skänkta till vänner hemma i Skövde. En del är redan nedskickade med buss.
Sjätte dagen nu, och Julija hoppas att de får besked i morgon. Hon försöker hålla humöret uppe för barnens skull, och försöker tänka positivt. Jag talar med henne varje dag och berättar att det är många som tänker på dem och ber för dem. Mycket mer än så vet jag inte vad vi kan göra just nu.
Jo, vi kan förstås berätta om hur en barnfamilj behandlas. Nu har den här familjen dessutom samarbetat med Migrationsverket. För den som gömmer sig eller inte accepterar deportationen, överlämnas ärendet till polisen, och man kan bli satt i förvar.
Och vi kan berätta om Barnkonventionen. Här skriver jag ner endast de paragrafer som jag tycker bryts mot i hanteringen av Julijas familj:
§3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
§4. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
§6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
§ 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
§ 16. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras.
§ 17. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information.
§ 19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.
§ 22. Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.
§ 25. Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är omhändertaget av myndigheterna.
§ 26. Varje barn har rätt till social trygghet.
§ 27. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard.
§ 28. Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.
§ 31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.
§ 37. Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.
Trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns det brister i både lagstiftning och praxis. FN:s barnrättskommitté som granskar hur stater följer barnkonventionen har flera gånger kritiserat Sverige. Därför arbetar vi för att barnkonventionen ska göras till svensk lag, så att barns rättigheter verkligen tas på allvar. (unicef.se)
Inslaget i Radio Skaraborg
Svenska kyrkan och migrationsfrågorna
