Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer
Längtar efter något som kan rädda mig
Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer
Längtar efter något som kan rädda mig
Längtar efter något som kan rädda mig
Vart jag mig i världen vänder står jag här med tomma händer
Längtar efter något som kan rädda mig
Konfirmanderna påminner mig vad kristen tro handlar om. Ibland blir jag trött på att kristen tro så ofta framställs som en morallära. Ni i kyrkan är så skenheliga, sa en person till mig nyligen. Ni talar om tio Guds bud men lever helt tvärtom. Kanske det, mycket troligt, sa jag. Kristen tro handlar först och främst inte om moral och etik, utan om ett gudomligt sammanhang. Om Jesus. Sen ska vi göra gott, självklart. Men en kristen är inte bättre än en ateist.
Tror du vi kan ropa efter nån med förstånd
Som kan se vad vi gör och förstå vad vi menar
Jag tror du söker efter mer än du ser
Men jag ser att du ler och jag tror att du tvivlar
Som kan se vad vi gör och förstå vad vi menar
Jag tror du söker efter mer än du ser
Men jag ser att du ler och jag tror att du tvivlar
Och det är ok att inte ha alla svar. Att inte fatta vad påsken går ut på. Kyrkan har, vågar jag påstå, inte alla svar. Men vi hjälps åt att sätta ord på frågorna. Vi hjälps åt att finna ledtrådar i Bibeln och i kristen tradition.
När vi låtsas på riktigt från hjärtat och drömmen
Kan vi vakna med tiden och sansas i sömnen
För vi lever alla med känslan att falla
Och vid tomhetens botten står vi på toppen
Den siste ska bli först, och den förste ska bli sist, säger Jesus. Påsken visar oss att kärleken en gång för alltid ska segra över hatet, ljuset över mörkret och omsorgen över likgiltigheten. Till dess det är verklighet delar vi längtan efter något som kan rädda.
Jesu händer är inte tomma, de bär spår av korsfästelse. För min skull utgiven, också för dig utgiven.
