Eftertanke i Kyrkans tidning, 2 sönd i Fastan

Jag tillbringade en eftermiddag på biografen i Skövde. Äldste sonen och jag upplevde George Lucas legendariska film ”Star Wars I – Det mörka hotet”, där konflikten mellan Handelsfederationen och folket på planeten Naboo trappas upp mellan den onde Darth Sidious stridsdroider på ena sidan och jediriddarna på den andra. Iförda 3D-glasögon levde vi oss in i händelsernas utveckling.

De skruvade berättelserna till trots, känns kampen mellan ont och gott igen som ett återkommande tema i de allra flesta kulturer och religioner och i de flesta människors liv. Frågan om livets mening är inte aktuell eller relevant, sa biskop Erik Aurelius nyligen vid en prästfortbildning, utan det är frågan om lidandets mening som är central för människor som befinner sig i trångmål. Och lidandet mening har i mångt och mycket att göra med just kampen mellan ont och gott.

Jag bär med mig bilden av lasersvärdslutstriden mellan Obi Qui-Gon, Obi-Wan och Darth Maul när jag läser evangeliet om den kananeeiska kvinnan och hennes demontyngda dotter. Demoner brukar i judisk-kristen tradition förknippas med onda krafter som vänt sig mot Gud. Det vi får veta om situationen, är att flickan plågas, och hon plågas svårt. Idag hade vi säkert använt en annan terminologi om hennes tillstånd, men i urkyrkans tid ansågs det vara demoner som orsakade plågor av detta slag.

Nu möter de Jesus, och ber honom om hjälp. Jesus avvisar dem först, eftersom det primärt inte ingår i hans uppdrag att hjälpa dem. Verksamhetsindelningen är tydlig här: de förlorade fåren av Israels folk på ena sidan, de övriga på den andra. Men påstridighet och god argumentation lönar sig, och Jesus säger till slut de förlösande orden.

Det är ingen lättköpt seger, och söker vi enkelhetens väg får vi leta på andra ställen än i Bibeln. Berättelsen om Jakob och Gud vid Jabboks vad visar tydligt att det ibland krävs brottningsmatcher nätterna igenom med Gud innan välsignelsen är ett faktum. När ångesten river som krattor i själen kan det vara svårt att hålla ut tills dagen gryr, men ljuset kommer.

En sak vet du och jag som varken Jakob eller de kananeeiska kvinnorna kände till. Vi har inte bara långfredagens plåga utan också påskdagens nyväckta liv. Vi vet att kampen är vunnen. Livet vann, dess namn är Jesus. Det handlar inte om hur stark vår tro är, utan om vad Jesus gjort för oss. Det handlar inte om att det ska bli som vi vill, utan att allting en gång ska bli helt och fullkomligt för att Gud vill det.
Vi behöver inte kriga. Kriget är redan genomfört. Här var mellan ljuset och mörkret en strid. Dock segrade ljuset för evig tid. Kraften är Guds och ingen annans, och må Guds kraft alltid vara med dig!

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...