Bästa kommentaren från Martin Garlöv, på facebooksidan Mirjam eller Mose (där vi letar ny biskop).

Nödvändiga förändringar i skolan

På onsdag ska skolnämnden i Skövde diskutera förändringar i skolområden och organisation. Nämnden gör det mot bakgrund av flera faktorer.

Vi lever i en föränderlig värld. Skolan kan, lika lite som någon annan verksamhet, leva i orubbat bo, opåverkat av samhällsförändringar i stort och smått. Vår ambition är att anpassa vår organisation för att ge så goda förutsättningar för utbildning som möjligt, utifrån de resurser vi har oss tilldelade. Situationen är komplex. Vi kan inte, som ansvariga för kommunens skolväsende i sin helhet, endast betrakta enskildheter. Vi måste väga för- och nackdelar och värdera konsekvenser och effekter. Det har vi gjort och vi har i allt väsentligt gjort det i konstruktiv dialog med Socialdemokraterna.

Billingskolan – en ny, modern cityskola
Vi föreslår att Våmbs elever från 2014 får gå i den då nyöppnade Billingskolan, som ska uppföras som en skola i pedagogisk och teknisk framkant. Den nya Billingskolan med plats för 350 elever blir Skövdes cityskola för de lägre åldrarna. Våmbsskolans elever kommer i stor utsträckning från centrala Skövde. Idag ägnar Våmbsbarnen tid åt att bussas till andra skolor för att ha slöjd och idrott, som det saknas anläggningar för på skolan. Vi anser inte att denna ständiga bussning varken är rimlig eller vettig och tycker därför att det är utmärkt att den om några år kan upphöra.

Sammanhållna låg- och mellanstadier
Sedan några år har eleverna i Skultorp, Hentorp och Våmb gått årskurs sex på Vasaskolan inne i Skövde. Orsaken var att det då var för trångt för de stora elevgrupperna på de ordinarie skolorna. Med minskat antal elever är det nu möjligt att återigen bedriva F-6-utbildning vid skolorna för de lägre åldrarna. Eleverna föreslås istället börja på Vasaskolan i årskurs sju. Vi tycker detta är positivt, eftersom stadierna nu bättre kan hållas ihop. Vi har också uppfattat detta som ett tydligt önskemål från Skultorps- och Hentorpsföräldrarna.

Utfasning av Rydskolans högstadium
En omstridd del i förslaget rör Rydskolans högstadium. Utgångspunkten är att Skövde redan idag har en för stor högstadiekostym i förhållande till antalet elever. Senast 2013 kommer en friskola för årskurserna sex till nio och med plats för 400 elever att etablera sig i kommunen. Därmed kommer problemet att bli akut! För att i tid förbereda omställningen och undvika onödigt dramatiska åtgärder för våra elever, måste vi i tid förbereda omställningen. Vi tar det ansvaret. Att inte göra något skulle medföra stora kostnader, vilka ofrånkomligen allvarligt skulle urholka resurserna för undervisningen i Skövdes skolor.Förslaget säger att Rydskolans nuvarande upptagningsområde, under ordnade former och med en årskull i taget, ska få Helenaskolan som ny högstadieskola. Bakgrunden är att elever - inom ramen för det fria skolvalet – aktivt valt bort Rydskolan till förmån för andra högstadieskolor. Ungefär så mycket som var tredje elev (det varierar något mellan årskullarna) i upptagningsområdet har valt en annan högstadieskola. Detta trots att skolan är den i nuläget mest moderna och bäst upprustade högstadieskolan i kommunen. Det är höga värden och det har fått till konsekvens att Rydskolans högstadium har kommit att bli en segregerad skola där få elever har svenska som sitt modersmål.Den svenska grundskolan ska vara en inkluderande skola där människor av olika härkomst och ursprung möts. Det är också vår uppfattning och strävan. Vi anser att vi inte lever upp till det i Skövdes kommunala skola idag. Vi menar att förslaget skulle innebära att skolan mer och bättre verkade integrerande. Vi inser också att vi mer och bättre måste arbeta med detta i de lägre åldrarna. Vi kommer därför att studera detta vidare och återkomma med förslag på åtgärder. Några sådana har vi inte idag.

Alliansen i skolnämnden i Skövde
Anders G Johansson (M)
Gunvor Kvick (C)
Karin Långström Vinge (FP)
Rolf Carlsson (KD)

Förändrad områdesindelning för skolan i Skövde

Klockan 15 håller Skövde kommun en pressträff med anledning av vårt förslag i Skolnämnden om en förändrad områdesindelning för skolorna i Skövde.

Förslaget innebär i korthet att Billingsskolans skolupptagningsområde förändras, att åk 6 återgår till Hene-, Billingsdal-, Svärtagård- och Våmbskolan från Vasaskolan, att högstadiet inom Rydsområdet flyttar till Helenaskolan med med en åldersgrupp per år med start av åk 7 ht 2012 och att skolchefen får i uppdrag att fortsatta utreda vad de lokaler som blir tomma på Rydskolan kan användas till.

Det är flera pusselbitar som faller på plats i det här förslaget. Först och främst vill Skolnämnden göra något åt den problematiska segregationen i Södra Ryd. Vi har ett fritt skolval, vilket innebär att föräldrar sedan en tid tillbaka har kunnat välja vilken högstadieskola deras barn ska gå på. Det har visat sig att de flesta barn med svenska som modersmål nu valt bort Rydskolan.

Det innebär att vi idag har en högstadieskola i vår kommun där en överväldigande majoritet har andra språk än svenska som modersmål. Dessutom ser vi en nedåtgående trend i meritvärden och andelen elever som når gymnasiebehörighet. Det innebär inte att Skolnämnden tycker att lärarna är oengagerade - tvärtom ser vi och uppskattar engagemanget för eleverna. Men det behövs något annat, och det stavas integration.

Förslaget innebär inte att högstadiet "stängs" på direkten, utan de elever som redan går på högstadiet i Ryd, kommer att gå kvar. De som nu ska välja till åk 7 har möjlighet att välja någon av de andra högstadieskolorna. Rydskolan kommer att fortsätta som skola för förskoleklass till åk 6 samt träningsskola.

Vi tillskapar platser på Vasaskolan och Helenaskolan på två sätt. Åk 6 som idag finns på Vasaskolan flyttar tillbaka till låg- och mellanstadieskolorna. Det är ett önskemål från många föräldrar, som tycker att det är för tidigt att släppa iväg sexorna till en högstadieskola. Det andra är att Billingsskolans elever kan flyttas till Vasaskolan. Helenaskolans nuvarande upptagningsområde innebär förresten att det finns fler platser än elever - men Helenaskolan har ändå fyllts tack vare det fria skolvalet och inkommande elever från Södra Ryd.

Vi bygger en ny, toppmodern låg - och mellanstadieskola. Nya Billingsskolan kommer att få plats för 350 elever, och upptagningsområdet blir Västermalm, Vasastaden och Våmb. Start 2014.

Det innebär att Våmbskolan inte blir nödvändig. Och i en intervju med Skövde Nyheter säger rektor Lena Thyberg:
- Dessutom bussar vi 85 till 95 procent av våra elever från centrum i Skövde och hit ut. Våra lokaler är små, vi har exempelvis inga slöjdsalar eller någon stor idrottssal. Den består idag av ett klassrum som gjorts om till rörelserum där sex- och sjuåringar har sin idrott.

Det kan inte anses vara försvarbart med alla bussturer som görs för att skjutsa eleverna till slöjd, musik och idrott, säger en lärare till samma tidning.

Sveriges Radio P4

Uppdaterad 13 nov: Anders G Johansson, ordförande i Skolnämnden bloggar

Eftertanke i Kyrkans tidning: Söndagen före domssöndagen


Så landar vi i kyrkoårets slutspurt och jag läser med skräckblandad förtjusning Jesu ord om den yttersta tiden. Det är lätt att fastna i talen om åtskiljande, utestängande, eld, svavel och tandagnisslan. Kyrkan har genom tiderna skrämt upp gudstjänstfirare som ängsligt undrat om sin egen status när predikanten dundrat om får och getter. Visst ska vi ta Jesu förmaningsord på allvar. Det är allvarligt att leva, att förhålla sig, ta ansvar. Men det gäller också att lyfta blicken. Det finns något bortom. Det slutar inte med eldsblixtar och mörker. Det slutar som det börjar: i kärlek.

Det faktum att allt en gång kommer att bli bra är något att benhårt hålla fast vid när det stormar. Guds verksamhetsplan är tydlig: Gud vill att alla människor ska bli frälsta. Var inte rädda, säger Jesus, er fader har beslutat att ge er riket. Men det kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er, säger Jesus. Så talar han vidare till sina lärjungar om kommande prövningar, som måste genomlidas. Och jag funderar… kommande prövningar, eller pågående?

Domedagsprofetior levereras numera inte endast från predikstolar, utan ständigt i media. Det kan handla om ekonomisk undergång, klimatmässig undergång, eller moralisk undergång när människor misshandlas till döds. Barn dör av svält, därför att vi är några som äger 99% av allt. När ska vi ta ansvar för det?
Prövningarna tar slut. Jag tänker domens dag som en rättvisans och återupprättelsens dag – dagen då Jesus fullföljer sitt uppdrag och får sista ordet. Jesus, vår vän och frälsare, ska uppväcka oss på den yttersta dagen, till evigt liv. Alla oskyldigt dömda och nedtystade får göra sina röster hörda och bli upprättade.

Därför kan vi jubla. Jag slår upp Psalmboken och låter påsk-yran genomsyra domstexterna: Här var mellan mörkret och ljuset en strid. Dock segrade ljuset till evig tid! Bortom prövningarna finns en ny himmel och en ny jord. Sammanstrålningen, nyskapelsen, alltings återställelse. Efesierbrevets ord är tydliga: ”Av honom och genom honom och till honom är allting. Utanför honom är intet. Allting ska på nytt få sin rätta plats och Gud blir allt i alla, överallt.”

Och Jesus lämnar oss inte ensamma. Han är den som kommer, men också den som redan är här. Han är här nu och ständigt den som kommer med ljus, rättvisa, godhet och kärlek. Och han är den som vill ta oss igenom prövningarna och led oss in i evigheten. Om vi vill, vill säga.

.

Krönika i SN: Därför spelar vi wordfeud

Just nu är vi många som sysslar med en språklig dramatisk trend. Wordfeud heter appen som tusentals svenskar laddat ner, och naturligtvis kan jag inte låta bli att fundera över vilken funktion trender som den här kan fylla i våra liv.

Framförallt handlar wordfeud om avkoppling, och det är ett annorlunda sätt att umgås med vänner, konfirmander och arbetskamrater. Vi ordkrigar på bussen, i soffan, vid lunchen, i köer eller närhelst tillfälle uppstår. Med hjälp av wordfeud kan man göra intressanta studier av den egna personligheten. Ger du upp när du ligger under med tvåhundra poäng, eller bärs du av den svindlande tanken att mirakel är möjliga? Är du den stressade typen som lägger alla bokstäver rask takt bara för att bli av med eländet, eller kan du fundera i timmar på hur du ska lägga nästa ord?

Wordfeud speglar livet som helhet. Att fatta sig kort kan ge oerhörd utdelning, förutsatt leverans i rätt sammanhang. Knepiga bokstavssituationer ger mer poäng än enkla, och kvalitet före kvantitet är nyckelord också i verkliga livet.
Så finns det ju en nytta också. Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, och han menar att wordfeud kan bidra till att folk särskriver mindre och får upp känslan för att lever pastejen är en helt annan sak än leverpastejen. Bara det är en välsignelse för oss språknördar.

Slutligen: wordfeud är inte bara nöje utan också ett sätt att avreagera sig. För visst känner man sig lite bättre till mods när man levererat SURASTE för 159 poäng?

Publicerad i Skövde Nyheter 10/11 2011

Predikan Alla helgons Dag

Jag brukar fråga konfirmanderna, ungefär i början av konfatiden, en massa saker för att se vad rätt vanliga 14-åringar har för inställning till Gud, livet och allt däromkring. En av de saker jag brukar fråga dem, är om de tror att det är enklare eller svårare att leva, om man tror på Gud. De får svara ”enklare” eller ”svårare” eller något mitt emellan. Så får de motivera sina svar.

Det är inte helt enkelt, och det tror jag inte att det är för någon av oss, ens bland de som har ägnat en större del av sitt liv i kyrkan. Svårare, säger några unga killar och tjejer, för det verkar vara så många bud att hålla reda på. Lättare, tror några, för då har man nån som alltid tänker på en.

Jag funderar också på trons kraft när jag ser människor tända ljus på våra kyrkogårdar. Vad finns att hålla fast vid, när tillvaron rämnat? När tvivlet rinner över en som ovälkommet höstregn, och när ensamheten kryper tätt intill som den ruggigaste av novemberdimma. Anar de att Gud finns där?

Att Gud ropar hallåå – jag älskar dig! – genom kyrkklockan på S:ta Birgittas kyrkogård, genom vänliga människors blickar, genom sjuksköterskan som håller en ensam människa i handen, genom bibeltexternas ibland snåriga passager, genom dop och nattvard och genom just… dig.

Det är inte enkelt att leva, och tron på Gud innebär också tro på att Gud är aktiv genom sin skapelse, inklusive medmänniskor och motmänniskor.

Det är inte enkelt att leva. Det visar sig genom konfirmandernas tonårsbekymmer, i frusna händer på kyrkogården, i våra bibeltexter för dagen:

Mose har gjort sin ökenvandring och har målet i sikte, triumfen och segerjublet är snart nära – och så får han inte uppleva det utlovade landet. Gud hade sagt att han skulle dö, han skulle inte gå över dit.

Och bland Lukasevangeliets saligprisningar, där beskriver Jesus tydligt hur de som håller fast vid honom ska hatas, stötas bort och smädas. Det verkar inte alls troligt att det skulle vara lättare att leva, om man tror på Gud.

Men Jesus ger tillvaron en vändning. När vi kommit så långt ner som möjligt går, går vägen uppåt igen. Han talar om ett annat mål, som sträcker sig ännu längre fram än det som Mose hade, när han stod på gränsen till det heliga landet. Det finns något som är ännu mer heligt, än det allra mest heliga på jorden.

Helgonen, då? Det är ju deras dag idag. Helgonen brukar beskrivas som personer som levt nära Gud och som är förebilder för oss. Exempel på helgon är Jesu mor Maria, apostlarna, Johannes döparen, Den heliga Birgitta, S:t Ansgar, vår egen S:ta Elin. De visade genom sina liv att Gud finns.

På sätt och vis skulle man kunna säga att alla människor är helgon, därför att ingen människa skulle finnas om inte Gud finns. Liksom Paulus och Petrus, Birgitta och Elin, får vi utstå medgångar och motgångar. Och vi kan räkna med Gud, liksom Gud räknar med oss. Och genom berättelserna om helgonens liv, får vi det bekräftat.

Är det svårt nu, så kommer det att bli bättre. Gud vänder motgång till medgång. Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike, säger Jesus. Det kan vara svåra ord att ta till sig. Menar Jesus att de undernärda barnen i Somalia skulle vara lyckliga, för att de får ut sitt, sedan? Eller menar han helt enkelt att det inte går att göra så mycket åt den snedfördelning av jordens resurser som drabbar 99% av befolkningen negativt? Eller ligger poängen lite senare i talet: ve er som är rika? Menar Jesus att vi ska göra något åt orättvisorna?

Kämpa nu, vila hos Gud sen.?


Prästen Per Harling har översatt en chilensk tolkning av saligprisningarna:

Saliga de som är fattiga … inte de utan pengar,utan de vars hjärtan är fria att ta emot.
Saliga de som sörjer … inte de som vänder sin sorg inåt,utan de som höjer sina röster.
Saliga de ödmjuka … inte de som förödmjukar sig,utan de som är uthålliga och toleranta.
Saliga de som hungrar ... och törstar efter rättfärdigheten… inte de som gnäller,
utan de som kämpar. Saliga de barmhärtiga… inte de som ömkar sig, utan de som förlåter.
Saliga de renhjärtade … inte de blodfattiga,utan de vars liv är genomskinliga.
Saliga de som håller fred … inte de som undviker konflikter,utan de som ärligt konfronterar dem.
Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull … inte för att de lider,
utan för att de älskar.

En av årets konfirmander sa att bönen måste vara en bra grej med att tro på Gud. Jo, höll jag med.

Bönen är ett sätt att leva, ett sätt att leva sig igenom livet levande. Livet pendlar mellan ljus och mörker, men Gud är med, kanske särskilt i mörkret. Vi utlovas bättre tider, när vi befinner oss i situationer vi inte själva rår på. Herre, vänd vårt öde, ber psalmisten i Psaltaren, liksom du ger liv åt bäckarna i Negev. Och förväntan är stor: De som sår under tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina kärvar.

Ja, Visa mig, Herre, din väg, och gör mig villig att gå den. Så bad den heliga Birgitta, och många efter henne. Kanske handlar det om att vi måste se vår väg och vårt liv i ljuset från Gud. Att våra liv är omslutna i Guds kärlek, och att Gud inte överger oss. Jag vet fortfarande inte om det är enklare eller svårare att leva eftersom jag tror på Gud, men jag övar mig på att möta svårigheter med tillförsikt, och lättsamheter med förnöjsamhet.

Så tror jag att det är bra att göra som Jesus: lyfta blicken. Det finns något bortom det vi inte ser nu. I målet finns en himmel. Om vi nu ännu ser allt som i en gåtfull spegelbild, kommer vi en gång att få se klart.

Till sist, helgonet Paulus ord ur Romarbrevets åttonde kapitel: "Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre. Amen!

Amen!

(S:ta Helena kyrka)

Dagens kloka ord

"En annan sak vi känner igen från decennier av bråk om kvinnliga prästers vara eller icke vara är anklagelserna om inskränkthet kontra anpasslighet. Antingen är man bibeltrogen eller så är man bibelotrogen? Att alla i Svenska kyrkan kunde tro varandra om att ha grundat sin övertygelse i uppriktig teologisk begrundan, det vore en nåd att stilla bedja om."

Ur dagens ledare i Kyrkans Tidning

Om "icke-religiösa" stilla rum. Krönika i SLA 7 okt 2017

Meditationsrummet på Skaraborgs sjukhus i Skövde. Foto: Anders Litborn (publicerad på svenskakyrkan.se/skovde Li...