Överhuvudtaget tycker jag att religionsämnet både i grundskola och gymnasium radikalt borde stärkas. Det handlar om så mycket mer än om varför jul och ramadan firas. Det handlar om hur värderingar skapas och formas. Det handlar om mångfald och egen identitet. Genuskunskap och hbt-kunskap.
Kritikerna kommer naturligtvis nu att tro att regeringens ställningstagande är en eftergift åt Kristdemokraterna och gynnar Sverigedemokraterna. Å andra sidan har ju kristen tro (i form av Svenska kyrkan) i veckan visat att denna världsreligion inte alls värnar någon slags nationalreligionromantik. Tvärtom.
Jag tror dessutom att vi måste göra något slags avstamp när vi lär oss om andra religioner än den vi vuxit upp med. Man måste utgå från något och ta spjärn mot något, precis som hemspråk är viktigt för att kunna lära sig svenska. Det finns en värderingarnas och livsåskådningens grammatik som inte är alldeles enkel.
Bloggaren Vonkis, som jag följt några år nu och som är lärare, är kritisk mot att Skolverket körs över. Hon har ett bra tips till alla oss som vill värna mångfalden:
I fredags var det både Kroatiens nationaldag och den hinduiska högtiden Navaratri. Jag fråga klassen om någon visste varför Kroatiens nationaldag är just 8/10 och om någon kunde berätta något om Navaratri, det var det ingen som kunde. Då frågade jag om någon var intresserad att ta reda på fakta om de två högtiderna och det var det. Den kommande veckan kommer två elever att berätta vilka som firar, hur och varför de firar. Sedan skrivs deras text in på en dator, skrivs ut och sätts upp i korridoren sa att alla kan läsa. Det tar 10-15 minuter, max, för eleverna att berätta för sina klasskamrater om olika högtider så tro mig Jan Björklund, det är möjligt att uppmärksamma olika
religioners högtider.
Jag tror helt säkert att Jan Björklund inte menar att andra religioners högtider inte ska uppmärksammas. Frågan är vilken religion som har särställning. Och det att eleverna överhuvudtaget vet och har förståelse för vad en högtid är, beror alldeles säkert på att de varit med om att fira högtider själva. En majoritet av eleverna i svensk skola har firat kristna högtider, en minoritet har firat andra religioners högtider.
Alla dessa ingår i svensk kultur. Även islam ingår i svensk kultur. Men kristendomen har påverkat och påverkar mer, det måste vi våga säga utan att säga att den ena eller andra religionen är "bättre" än den andra. Och utan att få på pälsen att vi jamsar med Sverigedemokraterna.
Svenska Dagbladet
Läs mer om Folkpartiets tankar om skola och utbildning
DN
DagenMetta Fjelkner i SvD: Kristendomen behövs, men inte för trons skull
