Så är tisdagens kyrkomötesdag snart slut. Traditionsenligt inleddes andra sessionen med en frågedebatt, där ledamöterna i förväg sänt in frågor till Kyrkostyrelsen att besvara. Tyvärr hade denna stund beretts rätt dåligt, så en del frågor kom med som egentligen inte Kyrkostyrelsen har på sitt bord.Nymodighet i år - vi fick KS:s svar skriftligt på bordet, vilket förkortade processen avsevärt, med 90 minuter enligt den som kommit på idén. Frågor och svar hittar du naturligtvis på vår webbplats. Där finns också motioner, betänkanden, yttranden, reservationer och annat, så jag länkar inte direkt i texten.
Efter denna debatt var det dags att sätta tänderna i Gudstjänstutskottets betänkande. Utskottet föreslår en nyöversättning av trosbekännelsen men i ekumenisk samverkan.
Sen var det dags för frågan om huruvida diakoner ska ha rätt att förrätta vigsel och begravning. Min gruppkamrat Runar Patriksson som är en av dem som förespråkar detta argumenterar utifrån prästbristsituation och det faktum att diakoner har ett stort förtroende bland folk. Rolf Forslin (s) var också uppe och konstaterade att diakoner är diskriminerade eftersom de varken får viga/begrava borgerligt eller kyrkligt.
Så kan det vara i de lättkränktas land, tänkte jag, men faktiskt är det ingen mänsklig rättighet att få förrätta begravning eller vigsel. De flesta människor tycks faktiskt kunna leva utan att göra detta.
Denna fråga har varit uppe förut och läronämnden konstaterar då som nu att kyrkliga handlingar är gudstjänster och hör till prästens förkunnelseansvar.Jag håller med. Det är viktigt att värna och stärka upp diakonatet som den karitativa och sociala funktion det är. Däremot ska diakoner liksom andra medverkar och deltar i begravningsgudstjänster för avlidna man känner. Det finns uppgifter i Guds vingård för alla.
Betänkande G 2009:4 handlar om uppvärderande av bikten. Här konstaterar utskottet att det är viktigt, men att bikten uppvärderas effektivast genom pastorala insatser snarare än genom regleringar. Anna-Sara Walldén (c) var uppe och höll ett bra anförande där hon bland annat pekade på att det är viktigt att se upp med att både skam och skuld dyker upp i våra syndabekännelseböner. Somligt behöver visserligen förlåtas, men annat behöver verkligen läkas.
Nästa betänkande handlar om de odöptas tillträde till nattvardsbordet. Traditionellt är det ju så att man ska vara döpt för att ta emot nattvarden. Utskottet föreslår här att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att teologiskt och pastoralt aktualisera det nödvändiga sambandet mellan dop och nattvard.
Här har jag lite bekymmer, får jag erkänna. Motionären Johan Åkesson (s) efterfrågar med rätta de bibelteologiska argumenten för att begränsa nattvarden till döpta. Han citerade också Per-Erik Persson som talar om en Jesus som inbjuder till sin gemenskap - utan hindersprövning.
I kväll var det gruppmiddagar och vi hade som vanligt mycket trevligt. Avtackningarna av sju ledamöter blev sorglig, naturligtvis. Totalt får vi 119 nya ledamöter i Kyrkomötet nästa mandatperioder.
Så får man heller inte bortse från att en av de stora behållningarna med Kyrkomötet är de människor man lär känna, diskuterar med och pratar med i korridorer och trapphus. Visioner för kyrkan, möjligheter och motionsidéer växer fram i och genom möten.
På bilden syns Marta Axner, Per Westberg och Maria Abrahamson. Mittenbilden föreställer Runar i debattaktion.
