Jag sitter i Tillsyns - och uppdragsutskottet där vi behandlar ärenden som vigningstjänsterna, domkapitlets funktion och uppgifter, ja, allt som har med tillsyn och uppdrag att göra.
Igår kväll diskuterade vi länge motionen om att barn mellan 12 och 18 år i enlighet med barnkonventionen borde kunna få bli döpta utan vårdnadshavares medgivande. Å ena sidan har föräldrarna ansvar, inte minst för att ingå avtal. Men å andra sidan, det innebär att vi präster inte enligt kyrkoordningen får döpa konfirmander utan deras föräldrars medgivande.
Själv har jag ännu inte varit ute för det. I ett par fall har konfirmander varit medlemmar i pingstkyrkan, och då har jag hanterat det hela pastoralt klokt och vist och låtit konfirmanden bli döpt i pingstförsamlingen. Annars skulle ju konfirmanden ändå få omdöpas, och det tycker jag inte. För mig är dop dop, oavsett om det är jag eller pingstpastorn hemma i Skövde som döper.
Det går nog inte att bifalla motionen, eftersom den strider mot föräldrabalken. Men det är ändå intressant. Dop och medlemskap hör numera ihop. Jag kan ibland känna tveksamhet inför det. Dopet är något större än en inträdesbiljett till Svenska kyrkan. Att döpas är inte att ingå avtal med ett civilrättsligt objekt.
Funderar mycket och länge på frågan i Apostlagärningarna: "Finns det något som hindrar att jag blir döpt?"
Motioner i årets kyrkomöte
