Predikan på PingstdagenApostlagärningarna 2:1-11
Vilken dag! Himlen, grönskan, luften, musiken, vattnet, solen…
Atomer, molekyler, allt i ett fantastiskt kretslopp som åtminstone jag har svårt att se någonting annat än en gudomlig hand bakom.
Idag tänker jag prata litegrann om GUDOMLIGHET.
När vi säger att något är gudomligt, då tänker vi ofta på något positivt. Vilken gudomlig dag, vilken gudomlig kväll, vilken gudomligt god middag! Något storartat, utöver det vanliga.
Men har ni tänkt på, det gudomliga kan ju faktiskt vara i det helt vanliga. En helt vanlig kopp kaffe kan i rätt sammanhang och i rätt sällskap vara något mer än en vanlig kopp kaffe. Den kan vara början på en djup vänskap. Den kan vara medlet som gör att vi orkar vara vakna en stund till. Kaffebönan muntrar upp, piggar upp och ger nytt liv.
En påse rädisfrön och en bit jord är rätt vardagliga saker. Vanligt, jordnära, klassiskt. Men så händer något, vatten och värme gör att något börjar växa, något gror, något händer, plötsligt liv!
Vänskap, värme, trygghet, skaparglädje i trädgården ÄR tecken på gudomlighet. Och en sida av gudomligheten är HÄNRYCKNINGEN, det mystika tillstånd som är extas och trans.
Apostlarna var med om det. En vanlig dag, och plötsligt blir allt annorlunda. Plötsligt förstår dom sånt dom inte förstått tidigare. Plötsligt känner dom en särskild gemenskap.
Det är inte konstigt att vi blir hänryckta av syréner, primörer i trädgårdlandet, god litteratur eller ett fantastiskt stycke musik.
Och det är inte konstigt att vi ser det gudomliga i det.
Jag tror att allt som är gott, allt som är värme och kärleksfullhet och ömsinthet och empati och skaparkraft och vackert kommer från Gud. Vi kan alla uppleva det goda och sköna, vi producerar en massa bra saker, vi är snälla och hjälpsamma mot varann, men alla tänker inte att det ytterst kommer från Gud, men så tänker jag.
Och vi, vi lever i den här gudomligheten. Och när vi känner av den blir vi hänryckta.
Ja, det är faktiskt så att det är vårt uppdrag här på jorden att leva i gudomlighet och hänryckning. Vi är förtroendevalda med uppgiften att ha det bra och göra det bra för andra.
I Psaltaren i Gamla testamentet läser jag:
”När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där,
Vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom?
Du gjorde honom nästan till en gud,
Med ära och härlighet krönte du honom.”
Vi är alltså krönta med ära och härlighet! Det är så lätt att se härligheten i nyutslagna syréner eller i en vacker forsytia, men svårare att se härligheten i tanten som står framför mig på ICA och tar hur lång tid som helst på sig. Eller härligheten i den person som slängt bananskal i den enda lediga kundvagnen. Eller härligheten i sig själv när man möter sin egen trötta blick i spegeln efter ytterligare en lång dag i raden av långa dagar.
Gud, källan till livet och kärleken, har bestämt sig för att bry sig om oss. Gud finns någonstans och väntar på att jag ska logga in på hans nätverk. Och jag sitter någonstans och undrar om Gud nångång ska logga in på mitt nätverk. Ibland får vi kontakt, och då sker hänryckning.
Jag tror Gud möter dig på det sätt du behöver, på det sätt jag behöver. Metoden kallas Helig Ande.. och Anden blåser vart den vill, läser vi i Nya testamentet. Ingen av oss kan bestämma hur Gud är. Hur Gud bryr sig. Vad som är gudomligt eller inte. Du vet när du möter Gud. Jag vet när jag möter Gud. Det är gott så.
Vi vet det, när vi känner att vi får kraft, liv, skaparglädje. Gud engagerar sig i oss genom våra vänner. Gud bryr sig om oss genom att väcka träd och blommor till liv. Gud hjälper oss och ger oss kraft genom ord, toner, färger, eld, vatten, vind och jord.
Inte alls alltid en extatisk upplevelse – läser vi vidare i Bibeln märker vi att dom stunderna är få.
Men ändå ibland påminns vi om livet är något extra. Att livet innehåller så mycket mer än vad vi egentligen kan se och greppa… det finns mer att upptäcka, mer att uppleva, mer att fundera på. Det är väl ytterst det som är gudomlighet, hänryckning och livslust?
Amen
Bilden har tagits av Panter. Tack!
