Kyrkspaning

Ibland kan man undra om vi kyrkfolk har vissa grejer för oss som inga andra har. Under Kyrkomötet senast gjorde Maria Abrahamson en spaning om företrädesvis manliga prästers olika kors:

Delar av prästeriet, företrädelsevis den manliga delen bär en halskedja med ett mer eller mindre stort kors som man lägger i bröstfickan. Halsbandet hänger alltså lite på snedden. Kedjan är ganska lång, så det ser nästan ut som någon form av orden eller liknande..

Frågan är varför? Är det tungt, är det därför den ligger i fickan? Jag har också lagt märke till att kedjorna är av olika tjocklek.. betyder det något? Nästan alla biskopar har detta, betyder det att övriga är "hangarounds" eller rent av "wannabees"?

Jag själv tror ju att dom lägger korset i fickan för att inte doppa det i maten, men Per Westberg kom med teorin att det i själva verket är mobiltelefonen som är fastsatt i kedjan.

Nåväl. En annan bloggare, Fredrik Norberg har spanat in den s k romersk-katolska glasögontypen - som jag också noterat hos biskop Esbjörn Hagberg i Karlstad.

Själv funderar jag över den "högkyrkliga" handställningen vid bön: handflatorna mot varandra, antingen som Lucia eller som en pil framåt, ibland med bara pekfingrarna framåt, som hos kollegan Yngve (scrolla ner en aning). En särskild form av koncentration? Känns vanliga handknäppningen för krampaktig? Tja, en kollega i stiftet står gärna med armarna instuckna i respektive motsvarande röcklinärm. Huvudsaken är att det känns bra.

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...