Att dö är nog att födas en smula.
Vem kan höra det straxfödda barnets tankar?
Vem känner rörelserna i den nästan dödas sinne?
I den bästa av världar en sällsam frid, en längtan efter något
mer fridfullare än nuet
Även om nuet ter sig så mycket vissare än framtiden
I vilket fall - en väntan.
När är porten tillräckligt bred? När får jag äntligen möta
Vännen som Välkomnar?
Astrid, vila i frid.
