En fråga om bibelsyn

I princip alla teologiska kontroverser på min blogg sedan starten för två år sedan grundar sig i att vi har olika syn på Bibeln. Här följer en enkel guide, så att den intresserade kan orientera sig.

1. Fundamentalistisk bibelsyn. Även kallad biblicistisk. Anser att hela bibeln är normerande för alla tider och kulturer, om det i bibeltexten inte sägs annat. Eller om det är rent uppenbart att utsagan är metaforisk eller poetisk: till exempel tror fundamentalisterna inte att Jesus bräkte även om han kallas Guds lamm. Man ser bibeltexten som att det är som om Gud själv hade skrivit, dvs verbalinspiration.
Dessa är kritiska till den akademiska bibelvetenskapen och textkritiken.

2. Konservativ bibelsyn. Delar av Bibeln anses vara pålitlig. Delar av Gamla testamentet ser man som rent historiska, medan Nya testamentets utsagor är autentiska. Enskilda detaljer kan alltså vara fel, men Gud står bakom texten helt och hållet.

3. Liberal bibelsyn. Personer som traderat och skrivit texterna har fått uppenbarelsen av Gud, men därmed inte sagt att bibeltexten är Guds uppenbarelse. Texterna vittnar om erfarenheter av och med Gud. Bibelvetenskapen ses som komplement, ett sätt att få reda på texternas ursprung. Bibeln tolkas genom övergripande principer, t ex Jesus som centrum, kärleken, livet, godheten, medmänskligheten. "Bibeltexter som står i motsättning till dessa principer tillmäts som mindre normerande än det som överensstämmer med principerna", skriver Kajsa Ahlstrand.

Det här är intressant. Flera frågor följer.
Hur förhåller man sig till rena sakfel? (Man tar hänsyn till dem.)
Är hela Bibeln verbalinspirerad, eller bara vissa delar? (Ja, hur ska man kunna veta det? Handlar om tro. Min tro är att människor inspirerade av Gud ligger bakom texterna.)
Vem bestämmer då vilka delar som inte är det? (Hur de konservativa bestämmer det, vet jag inte.)
Är Gud med även i översättningsarbetet? (Säkert. Gud är alltid med oss.)
Kan vem som helst förstå bibeltexten, hur mycket måste man veta om tillkomsthistoria, historiska och sociala förhållanden då texten kom till? (Bakgrundsinformation är mycket bra att ha! Vissa delar av bibeln kan vara mycket svår att förstå utan denna.)
Har vissa texter större betydelse än andra? (Ja. Själv menar jag att Jesusorden har störst betydelse. Somligt har ingen uppbygglig funktion alls, t ex våldsskildringar, levnadsregler för Israels folk samt släkttavlor.)
Ska man ta hänsyn till 1900/2000-talets forskningsrön? (Ifråga om etiska och medmänskliga bedömningar, ja. Och jag tror inte att den antika världsbilden fungerar ens för den mest envetne fundamentalist, egentligen. )
Kyrkans tradition? (Till dels. Men visst förtryck måste vi göra upp med, t ex slaveri, förtryck av kvinnor, hbt-personer) Osv..osv...

Andra bloggar om: , ,
Intressant

Uppdatering: Den här har ni nog sett förut. Dök upp hos Jinge idag.

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...