Kyrkostyrelsens skrivelse har nu debatterats i berörda utskott. Lars har kritiserat överenskommelsen utifrån synen på apostolicitet (men visst var väl Waldenström prästvigd?), men det riktigt knepiga för kyrkomötet är frågan om barnvälsignelse/barndop. Egentligen är det inget problem. Svenska kyrkan har för sin del dopsynen klar. Men läronämndens yttrande föranledde en del frågetecken.
"Läronämnden konstaterar i konsekvens med detta att det inte är möjligt för en präst i Svenska kyrkan att förrätta en barnvälsignelse som något annat än en pastoralt motiverad handling i ett enskilt fall."
Och Kyrkoordningen 17 kap 17§ slår fast att
"En präst i Svenska kyrkan får leda gudstjänster och kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller i någon annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller i en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskilt ekumenisk samverkan med."
Ekumenikutskottet föreslår därför i sitt betänkande att lägga till raderna:
"Gudstjänsten eller den kyrkliga handlingen får inte vara av sådan karaktär att den står i strid med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära."
Här kan jag tänka mig att flera kommer att ha invändningar. Varför skulle vi ens ha gemenskap med en kyrka vars gudstjänster och kyrkliga handlingar står i strid med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära?
Eller kan man ha kyrkogemenskap ändå? Jag menar det. Eftersom det enligt biskopsmötet inte är någon som helst tvekan om att Svenska kyrkans präster inte kan och får förrätta barnvälsignelse, kommer det troligen inte att bli problem. Men hur motiverar den lokalt anställde samarbetskyrkoprästen för familjen som önskar barnvälsignelse, på ett vettigt sätt, att han eller hon måste lämna över denna arbetsuppgift till sin pastorskollega?
Fredrik Sidenvall (ekumenikutskottet) har lämnat en särskild mening, där han bland annat oroas av bristen på gemensam förståelse av nattvarden.
Bertil Murray och Britta Broman (tillsynsutskottet) har också en särskild mening och vill att förslaget återremitteras. De menar att kyrkomötet ställs inför fullbordat faktum, att datum för påskrift redan är taget och att möjligheterna till bearbetning därmed är obefintliga.
Andra bloggar om:
kyrkomötet, Svenska kyrkan
