Skurtrasa eller skruvdragare - underklass eller proffs

Vad spännande! Inom en timma efter att jag skrev inlägget med en rad om skattesubvention av hushållsnära tjänster hade jag fem arga mail i min låda från folk som tycker jag är en borgarbracka som inte förstått att jag av principiella skäl inte ska släppa in underklassen i min städskrubb. Men när jag skrev om att jag fixat hjälp med att byta brädor på garaget, var det ingen som reagerade.

Det är tydligen skillnad på sak och sak. Båda jobben är subventionerade. Byggjobb anses vara traditionellt manligt, och det är inte skamligt att anlita byggjobbare. Men att anställa någon som jobbar med städ, det är ajabaja.

Claes skriver i en kommentar:

Hon som skall utföra skattesubvetionerad städning i ditt hem, vem tar hand om hennes barn/städar hemma hos henne?

Att städa hos folk är ett hedervärt arbete. Hade jag massa pengar hade jag gärna låtit någon städa mitt hem men då hade vederbörande fått riktigt bra betalt för det. Problemet är väl att folk inte tycker att det är värt mer än 60-70 kronor i timmen att få "hushållsnära" tjänster utförda. Vilken människosyn visar det på?

Det är märkligt hur borgerliga politiker som normalt inte vill satsa många extrakronor på vård, skola och omsorg blir väldigt generösa med skattepengar då "hushållsnära tjänster" kommer på tal.

För det första utgår jag inte ifrån att det är en kvinna som jobbar. Det kan lika gärna vara en man. När hon eller han jobbar, är hans/hennes barn på dagis, hos dagmamma eller hur dom nu ordnar sin barnomsorg.

För det andra: Skattesubvention medför minst två positiva effekter. Medelinkomsttagare som vi får råd, det innebär för oss ökad human välfärd. Tjänstesektorn kan byggas ut så att fler får arbete, dvs ökad human välfärd. Lönemässigt utgår jag naturligtvis ifrån att kollektivavtal följs. Jobbar fler, får Sverige in mer skatt, och så kan mer pengar läggas till vård, skola och omsorg.
Nedvärdera inte städsektorn!