Dissa rödvita mobilsnubbar

Just nu är jag oerhört irriterad på såna där mobiltelefonförsäljare som barrikaderar entréerna till mataffärer och andra köpcentra. Tält, skärmar och bord ställs upp och hurtfriska hängivna människor i likadana kläder med uppspärrade hysteriska blickar spänner ögonen i oskyldigt folk som går förbi och väser:
Hej! Har du tid fem minuter?

Jag har inte tid. Jag är nöjd med min mobil. Jag vill inte testa ett annat abonnemang. Jag vill inte veta några fördelar. Och jag vill inte skriva på några bindande affärsavtal utan att ha funderat igenom dom först.

När jag skulle in på Maxi och handla till konfirmanderna hände det IGEN.

Hej! Vad har DU för mobiltelefonabonnemang just nu?

Det tänker jag inte berätta för honom. Men tror ni han ger sig? Han följde efter och tjatade tills jag lyckades rädda mig in i affären. Urilsken. Och beklagade mig för en ICA-expedit som var lika förbannad som jag. Dom här försäljarna skrämmer bort våra kunder, sa hon.

Mig skrämmer dom inte. Jag tittar på dom med min svartaste blick. Och jag lovar. Ska jag byta mobil nån gång vet jag iallafall vilket företag jag INTE tänker ha abonnemang hos.

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...