Reflektion på Marbomål. Från Markbladet.
Nu hart brlett ett lett levane mä dum däringe prästera igen.Präster sku då allti protestera, även imot körkemötets å Domkapitlets lagar å förordningar.
Nör dum länge få protesterat kalla dum sek för prost. Men si mek va skum vi ha präst te, ja har ju me sjärlv å mår bra, å sku i va ärlia präster, så ä dä
bara kollekt i vell ha. För min del ä ja dörädder för präster å tör aldri åka förbi en prästagårl, inte ens på ljuse dan. Än så länge går ja in på köregårla,
men inte utan livvakt. Dum ende prästera sum hade dä rätta sinnelaget å vöre gohällia va Sture, Olof-Fredrik å Ernst, resten litar ja inte på.
Um nöra stöckena här i traktera turas um å toke se på prästatjänsta skullet brli umväxling å bra mö billiare. Efraim på Törpet, Bäckabon, Kalle Sölta,
Oskar i Löås, Adel på Serlakneka, Emil i Agnabingen, Mumrek i Vannaskutet, å Abram i Oksadröpet skulle kunna orna så att religionen ginge framåt sum aldri förr.
Sen nästan alle prästera här i traktera tarte um att de vöre kvinnoprästmotståndare har ja inte vört i nör aen körka än i Seglora å gravkapellet i Kinna. I gravkapellet behövs inga präster, personer mä sunt förnuft tyr te.
Nu nör körkemötet har bestämt att lesbiska å böga sku få prästens välsignelse ät la bara te å lyda order. Vella dum inte så ska ja ta me på å välsigna varende lesbisk å
bög i Mark mä umnejd, ve fullmånens glitter över Öjasjön. Men dä sir ja ifrå att i få inte pussas, å nör inseminering tar ja me inte på. Inte ett öre skullet kösta, ummenalråd
å övria politiker sku ju ha både arvode, resbidrag å traktamente. Skulle nön präst inom fem mils umkrets våga stå för att han inte är kvinnoprästmotståndare så slö en
signal, så vell ja besöka den körka där du tjänstgör. Ett önsketänkande sum legger langt utaför rimlighetens gräns.
