Det där med jämställdhetspolitik är ju inte enkelt. Ideal och verklighet stämmer inte överens. Miljonerna har flugit iväg till konstiga projekt, och hur mycket socialdemokraterna än vill att papporna ska ta ett större föräldraansvar så syns det inte i statistiken.
Utredarna konstaterar att regeringens insatser för att öka jämställdheten har inte varit tillräckliga. Jag tror inte kvantiteten spelar någon roll. Jag tror regeringen har gjort en hel del, men felsatsat på en del punkter.
Jag tror inte heller att vi vinner på att försöka tvinga fram hemmapappor genom ekonomiska sanktioner. Jag tror många barnfamiljer försöker så gott dom kan. Det skulle räcka gott att ta bort taket i föräldraföräkringen. Den som haft småbarn vet att det inte går åt mindre pengar med små kottar hemma.
Man konstaterar att kvinnor oftare har otrygga anställningar, deltidsarbeten och lägre lön. "Särskilt utsatta är ensamma mammor, som fått svårare att försörja sig själva och sina barn", heter det och därför föreslås i utredningen ett förvärvsavdrag för ensamma föräldrar, både mammor och pappor.
Bra att det inte görs någon skillnad mellan ensamma mammor och ensamma pappor. Det är inte helt lätt att vara frånskild pappa med tre barn (1173 gånger 3) med en månadslön på 16 000 kr.
Men istället för att sätta in insatserna i efterhand, borde man lägga mer krut på att få lönerna jämställda från början. Dom som är sämst på rättvisa löner är....ja just det ja, landstingen.
Utredningen föreslår att man inrättar en speciell jämställdhetsmyndighet som ska granska och utvärdera politiken. Det är ju lovvärt om regeringen vill skapa jobb för alla de akademiker som man utbildat rakt ut i arbetslösheten.
