Eftertanke inför Kristi Förklarings Dag. Kyrkans Tidning nr 29/30


För ett tag sen kom jag att samtala med en äldre kvinna. Hon var akademiskt sinnad och längtade efter att få testa sina färdigheter i logik och argumentation på mig. Vi började tala om tro och om Gud, och ju längre tiden gick blev det mer och mer tydligt att vi faktiskt talade olika språk.

Där hon talade om logiska slutledningar och konsekventa sammanhang, ville jag tala om tillit och gudomlig erfarenhet. Där hon ville tala om naturlagar, talade jag om frihet från desamma.

Jag vill inte påstå att jag vet vem som har rätt. Men Gud går aldrig att fånga i exakta termer och decimaler. Gud kan beskrivas, men det finns alltid en del av Gud som vi inte kan beskriva. Om så vore, vore Gud inte Gud utan en mänsklig tankekonstruktion. Gud är alltid större, säger några. Jag vill säga: Gud är alltid MER. Mer än.

Inte underligt att våra bibliska texter kryllar av händelser som vid läsning med naturvetenskapliga glasögon på skulle avfärdas som litterära finesser eller religionshistoriska myter. För min del går det bra vilket som. För min del står inte tron och faller med huruvida Jesus kom till världen utan manlig medverkan, om han faktiskt kunde gå på vatten, om han kunde uppväcka människor från döden - även om jag tror det. Ingenting som har med Gud att göra förvånar mig ett skvatt.

Trots allt är det spännande att berättelsen om när Jesus mötte Mose och Elia landar under evangelieboksrubriken ”Kristi Förklarings Dag”. Lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes, som kastade sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck, hade nog gärna velat ha en förklaring på hur de sedan länge avlidna hjältarna Mose och Elia plötsligt kunde dyka upp på sammanträde med Mästaren.

Men märk väl! Det är inte åsynen av Mose och Elia som får lärjungarna att tappa greppet. Tvärtom. Jag tycker om Petrus utrop i 1917 års översättning av kalon estin – här är oss gott att vara! Som blivande verksamhetsutvecklare i Kristi kyrka gör han snabbt upp planer: om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia. Olov Hartman förklarar i psalmen: hyddor vi ville här åt himlen bygga, fasthålla synen, ägande och trygga. Det där förvaltar vi än. Vi bygger kyrkor, församlingsinstruktioner, strukturer, webbplatser – allt för att ge det gudomliga fäste i tid och rum.

Det är när rösten från molnet kommer, den som talar om Jesus som älskad son och utvald med uppmaningen att lyssna till honom, som lärjungarna blir rädda.

Jag funderar en stund över debatten om religion som pågår i samhället. Teveprogram om spöken och gengångare visas på bästa sändningstid, men skolbarnen förväntas bli kränkta om de får höra välsignelsen på skolavslutningen. Så länge religionen får vara på ytan, går det bra. Om det gäller någon annan, är Petrus med på banan. Men när han blir personligt berörd av det gudomliga, då gäller inga strategier eller omständigheter. Livet själv drabbar. Nu måste du lyssna till något eller någon du fullt ut inte kan greppa eller bygga in i tankekonstruktioner. Gud ryms inte i en hydda. Inte i tempel byggda av människohand. Men här är Gud, inte långt borta från någon enda av oss. Precis som så många gånger förr och i framtiden går Jesus fram och rör vid lärjungarna. Stig upp och var inte rädda! Har du också känt det? Hört det? Från Gud själv, eller från någon av Guds lärjungar? Vilka har du i din närhet som rör dig, lyfter dig, bär dig? På vems uppdrag? Kan den gudomliga kärleken vara källan?

Lärjungarna lyfter blicken och ser ingen utom Jesus. Det är gott så. Jag väljer att göra detsamma, och tackar Gud för den friheten.

Skövdefolk i Almedalen. Krönika i Skövde Nyheter 19/7

Almedalsveckan är över. I twitterflödet tonar politikersnacket sakta ut och övergår i årstidens traditionella meddelanden om slappardagar, rosévin på altanen, shoppingturer till IKEA och samvetslättande förrådsröjningar.


A propos Almedalsveckan, då den största nyheten i media inte var något politiskt utspel utan upptäckten av Higgspartikeln, har en märklig debatt förts i Skövde, inte minst på ledarplats i en av stadens tidningar. Man kritiserar Skövde kommuns satsning på närvaro i Almedalen, och menar att det investeras för mycket tid och pengar på att våra ledande politiker och tjänstemän deltar.

Mycket märkligt. Almedalsveckan är, som kommunalråden också påpekar, en oerhört viktig samlingsplats för samhällsintresserade människor från vitt skilda områden. Det gäller att hänga med, lära känna organisationer och företag, och låta omvärlden lära känna Skövde. Eftersom samma tidning kritiserar destinationsbolaget Next Skövdes strategier, blir det än mer konstigt att kommunala företrädare kritiseras för att röra sig utanför kommunens gränser i syfte att kompetensutvecklas och marknadsföra.

Higgs partikel är en komponent som gör att partiklar har massa, det vill säga existens. En extraordinär upptäckt alltså, som sammanfattar vad vi hittills känt till om skapelsens beståndsdelar. Frågan vad vi ska ha världen till återstår. Jag lämnar gärna fascinationen för fysiken till fysikerna, men deltar mer än gärna i strategier för ett bättre samhälle.

Till sökandet efter svaren hör fascinationen för att formulera frågorna. Och liksom partikelfysiken kräver ett perspektiv utöver det som närmast är tillhanda, är det nödvändigt att samhällsstrategerna får andra intryck. Visst går det att utveckla ett samhälle från konferenslokalerna i stadshuset, men låt våra makthavare testa sina vingar och lyfta blicken från Hertig Johans torg, västtrafiks busslinjekartor och kommunala kvartalsrapporter. Var lite generösa. Låt dem mingla runt och träffa intressanta människor. Fysiker vet vad fysiker behöver, och det litar jag på. Jag är också övertygad om att våra kommunalråd och topptjänstemän inom kommunen vet vad som gynnar oss skövdebor.

(I papperstidningen är krönikan något förkortad.)

Nu ska det barnkonsekvensanalyseras!

I skuggan av äktenskapsdebatten i Kyrkomötet 2009 fick Runar Patriksson och jag bifall på en annan viktig motion, nämligen den om att

"Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och återkomma till Kyrkomötet med förslag på en paragraf om barnkonsekvensanalys att införas i kyrkoordningen."

Nu återkommer alltså Kyrkostyrelsen med sitt förslag. I skrivelsen 2012:3 (Ändringar i kyrkoordningen m.m) föreslås att "det införs krav på att barnkonsekvensanalyser ska göras i beredningsskedet av ärenden inför beslut, i såväl församlingar, stift som på nationell nivå. Vidare föreslås en bestämmelse om att barnens perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys ska beaktas i församlingsinstruktionens pastorala program."


Mycket bra. Jag läser remissinstansernas yttranden och konstaterar att några tycker det är onödigt, andra vill ha mer. Det jag tycker är viktigast är Svenska kyrkans Ungas synpunkter. De tror att det är en riktig slutsats att arbetet med barnkonventionen måste byggas in i grundläggande styrdokument.

Några undrar hur detta rent praktiskt ska gå till. Kyrkostyrelsen har under våren 2012 tagit fram en Handbok för barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan, och den innehåller flera analysmodeller som kan användas. Analyserna ska genomföras med hög kvalitet, och kan till exempel vara att använda en checklista, organisera hearings eller att föra strukturerade samtal i grupp. Här tänker jag Svenska kyrkans Unga som en självklar resurs för kyrkoråd och ledningsgrupper!

Beslut fattas i november.

Läs hela motionen 2009:55
Läs hela skrivelsen KsSkr 2012:3

Rädd hela tiden

Läs Viktorias berättelse. Det är en verklighet som tyvärr är verklighet för många runt om på vår jord.

Så finns det de som säger att feminism inte är nödvändigt.

Motbevisa mig gärna.

23 tips till sysslolösa församlingspräster på landet

Här kommer några förslag till dig som är präst på landet och har det tråkigt så här mitt i sommarn när 3 av dina 5 arbetskamrater har semester. (Obs, humor.)

1. Lås in dig på pastorsexpeditionen och läs in ett nytt meddelande på telefonsvararen och sjung in en lämplig psalm med kyrkoårsanknytning. Det är viktigt att du gör en 17-18 försök - tänk på att telefonsvararen är församlingens ansikte utåt.

2. Passa på att ha själavård med kantorn, eftersom du behöver prata ut om din slitsamma arbetssituation. Om resten av arbetslaget också är där, släng ut dom under förevändning att ni ska planera sjukhemsandakter för resten av året.

3. Spela dataspel och slå dina rekord sedan gårdagens arbetspass. Använd gärna den bästa datorn på kontoret. Tänk på att om det är roligt för dig blir det automatiskt roligare för hela arbetslaget.

4. Rensa personalfrysen och skäll ut församlingspedagogen som verkar ha lämnat kvar korvbröd sedan konfalägret förra sommaren.

5. Ring prästen i grannpastoratet och bestäm planering med denna på dennas (viktigt!) pastorsexpedition. Nämn också att du är sugen på smörgåstårta.

6. Om du odlar tomater eller jordgubbar utanför pastorsexpeditionen - ta en tur runt omkring med jämna mellanrum och kontrollera så att ingen har snott dom. Om det skulle inträffa, finns det ingen anledning att du inte ska rusa in och tydliggöra vad du anser om församlingsmedarbetare som bryter mot Tiogudsbud (Du ska inte stjäla).

7. Vid behov kan punkt 6 kompletteras med senaste årets mystiska svinn av pennor, saxar, psalmböcker, tid...etc.

8. Tag för vana att meditera och sjung 1600-talspsalmer under din besökstid. Det sprider en anda av fromhet i pastoratet. Dessutom behöver Svenska kyrkan andliga ledare, och du kan härmed vara en god förebild och bli föremål för kandidatur i nästa biskopsval. För att du inte ska bli störd i din Andakt; lås dörren och stäng av telefonen.

9. Tillägg till punkt 8: om du väntar ett viktigt samtal, kan du med fördel koppla din telefon till någon annan. Någon annan måste väl också försöka jobba lite.

10. Tjuvlyssna på andras samtal - det kan du ha nytta av någon gång. Paxa gärna en särskild hylla i arkivet för dina privata anteckningar och lägg en sur räkmacka på den.

11. Passa på att ringa de privatsamtal du inte hann med igårkväll eftersom det var Allsång på bästa telefontid.

12. Fundera ut små intriger mellan pastoratsbor - konflikter piggar alltid upp och är perfekt i nyhetstorkan inför nästa församlingsblad.

13. Gå till personalrummet redan 9.20 och se efter om någon har lagt dit wienerbröd. Då kan du ta dom, eftersom ingen annan förmodligen har sett att dom finns.

14. Kolla i löneunderlagfacket om det ligger några reseräkningar. Riv sönder dom - något kan väl folk göra för den goda viljans skull.

15. Lämna in konstiga fakturor till kamrern, och säg "skämtar bara" när han börjar hyperventilera.

16. Ha alltid en burk nitromex med dig och ställ framför dig på sammanträden och personalmöten. Låtsas få hjärtinfarkt någon gång ibland för att se om någon reagerar. Gör dom inte det, ring facket och kräv en arbetsmiljöutredning.

17. Jobbigt att skriva predikan? Utse dig själv till vikarierande kyrkoherde och ställ in allt du inte orkar med.

18. Hänvisa alla klagomål till den du för tillfället är sur på.

19. När kyrkvärdarna räknar kollekten - ställ dig och mumla slumpvisa tresiffriga tal för dig själv.

20. Klipp ut dina favoritbokstäver ur alla filofaxar, tidningar och psalmböcker du hittar på dina medarbetares skrivbord. Om någon kommer och klagar - se medlidande ut och erbjud dig att beställa tid åt denne hos företagshälsovården.

21. Använd handikapptoaletten med skötbord att läsa spännande deckare på. Man måste ha gott om plats att sträcka på benen.

22. Eftersom du ändå inte verkar göra något på jobbet, är det lika bra att du går hem tidigt, och tar sovmorgon. Imorgon också.

23. Om någon trots allt skulle ringa hem till din bostad med anledning av kris - mumla "jag är på tjänsteärende", puffa upp kudden och somna om.

Pride! Krönika i SLA 5 juli 2017

Idag är åter dags för den numera traditionella prideparaden i Stockholm! Denna fest tyngd av allvar och glädje är numera en institution och...