Hade rätten gjort samma bedömning om målsäganden varit man, relationen inte sexuell och gärningsbeskrivningen varit misshandel? Måste man kunna redogöra för en misshandel för att en misshandel ska ha ägt rum?
Och slutligen: om man i Malexander kunde döma tre personer för att "gemensamt och i samförstånd" ha dödat två poliser trots att det rent matematiskt är minst en dödsskjutande gärningsman för mycket, varför är det så viktigt att exakt slå fast vem som gjorde vad i ett våldtäktsmål med flera förövare?
Hanne Kjöller kommenterar i DN det faktum att åklageriet har bestämt att lägga ner förundersökningen mot den så kallade Stureplansprofilen. Rättssäkerheten ska naturligtvis hållas högt, men fler och fler förundras över hur beviskraven tycks vara omöjliga att uppfylla. Om det är så att det finns en gräddfil för våldtäktsman så må denna stängas av, igår.
Andra bloggar om:
juridik,våldtäkt, feminism
