Adventstankar vid Hjo folkhögskolas adventsfirande 2018

pixabay.com

Evangeliet enligt Matteus kapitel 21, vers 1 - 9

När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.” Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: 'Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl.' Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: 'Hosianna' Davids son! 'Välsignad är han som kommer i Herrens namn.' Hosianna i höjden!

Vi är i full gång med förberedelser inför julen och förberedelsetiden är advent - väntan - ankomst - Jesu ankomst! På Första advent läser vi berättelsen om Jesus som rider in i Jerusalem där det jublande folket väntar. Vad skulle vi kunna få för inspiration av den berättelsen?

Det första jag tänker på är att Jesus möter folket på en åsna. Inte på en häst, som dåtidens kungar naturligtvis förväntades rida på. Men Jesus väljer åsnan och kan därigenom möta människor på ögonhöjd. Det kan vi också göra och här på folkhögskolan, vår mångfaldsplats, kan vi mötas i ögonhöjd, dela varandras livsberättelser och få nya vänner och nya tankar.

Det andra är att folket ropar "Hosianna". Det är hebreiska och betyder ungefär "rädda oss", "hjälp oss". Vi människor är inte ensamma. Vi får leva i tillsammansskap och tillsammans är vi mer. Ta hjälp och stöd av varandra, fråga varandra när vi behöver komma vidare på vägen, och be Gud om hjälp, hur vi nu beskriver Gud - en större kraft, kärlekens, livets och ljusets källa. Vi får också vara den som svarar på andras rop. Höra det rop Gud har hört, förstå den nöd som Gud har förstått, tjäna den mänsklighet Gud har tjänat- vi delar ett och samma bröd och är delar av en och samma mänsklighet. 

Det tredje är att vi kan njuta av livet. Ta vara på möjligheterna i advent att sitta tillsammans - i ögonhöjd - och dela det som är hoppfullt och det som är svårt. Vi får tända ljus, för oss själva och för andra som behöver mer ljus i sina liv. Någon frågade mig vad adventsfasta är - och jag svarade att det egentligen är samma tankar som i Ramadan fast vi äter mest hela tiden - men det handlar om eftertänksamhet, att påminna oss om vad Gud gör och dela julbord, adventsfika och glöggmingel - och också tänka på dem som saknar vad vi äger i överflöd. Så ... tänd ljus, och fira advent! Amen. 

Stad i ljus, byskolan i Varola och Black Friday

Eftersom jag snällt brukar tacka ja när personen i kassan frågar om jag vill bli medlem och få fantastiska erbjudanden är det också det som till stor del fyller min e-postlåda varje dag tills jag får nog och avregistrerar posten. Detta har jag gjort ganska många gånger nu eftersom dom där e-posterbjudandena brukar dyka upp igen, oklart hur.

Så med tanke på hur ofta det verkar vara rea är det förvånansvärt hur affärerna ens får ihop det när de dessutom hakar på arrangemang som exempelvis Black Friday. Å andra sidan behövs väl en rejäl shoppingdag för att vända de röda siffrorna till svarta.

Men i allt shoppande bör vi ställa oss frågan om det är rimligt. Dagens domedagsprofeter står inte längre med svarta rockar i kyrkorna utan framträder i media med det mycket viktiga budskapet om att vi faktiskt förstör klimatet med vårt sätt att leva. Sommarens torka med påföljande skogsbränder är förmodligen tecken på det. Och folk hinner knappt ta in de fasansfulla nyheterna från bränderna i Kalifornien innan ett nytt köp via datorn klickas hem.

Vi måste få ner konsumtionen för att överhuvudtaget kunna nå de klimatmål som politikerna satt upp för att inte temperaturen ytterligare ska höjas. Den konsumtionshets som präglat vårt samhälle sedan efterkrigstiden måste brytas av fler. Alla har inte möjlighet att köpa en ny elbil, alla har inte råd att köpa endast ekologiska och närproducerade produkter men alla kan göra något i det lilla för att vår gemensamma skapelse ska kunna få en hållbar utveckling.

I det sammanhanget är det helt ofattbart att Skövde kommun annonserar stort om shoppinghelger, och att de dessutom ställer in det mycket uppskattade arrangemanget kulturarrangemanget Stad i ljus till förmån för Black Friday är så häpnadsväckande att jag i flera minuter trodde att den lokala nyhetssida jag regelbundet surfar in på måste ha varit hackad. Jag är övertygad om att vår kommun skulle kunna vara ett föredöme i hållbarhetsfrågor och på olika sätt kunna värna det goda livet som inte alltid handlar om ha-begär.

Skövde kommuns tjänstemän och politiker har det inte lätt i dessa dagar då det förs ganska hätska debatter inte minst på sociala medier. Men de har att förklara för oss medborgare vilka konsekvenser de drar av sitt påstående på hemsidan att “Vi vill vara en ledande kommun i skapandet av ett modernt samhälle som är miljöanpassat, byggt på förnybara resurser och där ett tillväxtvänligt näringsliv kan verka i samklang med jordens klimatvillkor.”

Att kunna leva hållbart innebär också att människor ska kunna bo på landet. Visserligen kan hela Skaraborg räknas som landsbygd, men frågan om kommunen behandlar alla medborgare likvärdigt kan verkligen behöva ställas - inte bara i Skövde och med tanke på nedläggningen av Varolas lilla byskola utan i Sverige som helhet. Ska lösningen behöva bli att friskolekoncerner eller föräldrakooperativ tar över våra byskolor?

I näringslivets värld kan vi konsumenter inte nog överösas med erbjudanden och rabatter. Men hur är det med det där som egentligen betyder något? Skulle det vara intressant att kunna se tillväxtperspektivet som något som kan handla om människans inre liv? Kultur, utbildning, andlighet? Att växa som människa?