Inlägg av Jaan & Arya.
Nyårskrönika i SLA. 3 januari 2015
Nyårskrönika
Hallå där ute, alla ni skövdebor i slott, kojor och attefallshus! Jag
hoppas att ni på ett festligt sätt frisparksprejat övergången till 2015,
oavsett om ni utmanat köttnormen, matnationalismen eller tvåkönsnormen. Kanske
någon av er, som inte hemfallit att bli mobilzombie, till och med fick till en
usie på nyårsnatten?
Spoilervarningen är härmed utfärdad: den som likt skribenten definierar
sig som språknörd har redan upptäckt att denna nyårskrönika är virtuellt
fotobombad av Svenska språkrådets nyordslista för år 2014 – så hänger du inte
med anbefalles googling efter densamma. Att min text skulle utgöra någon form
av klickfiske tar jag, som cisperson, kärrtorpare, kippavandrare, samt (enligt somliga blåbrunas uppfattning)
åsiktskorridorist, bestämt avstånd ifrån och ryggprotesterar kraftfullt.
I vilket fall - det har väl knappast gått någon förbi att år 2014 i mångt
och mycket kom att präglas av inrikespolitisk debatt. Käbbel, sa
statsministerkandidaten som inte verkade ha koll på genusbudgeteringen när han
utmanade centerpartiets främsta gäri. Frågan
är vem som var mest gurlesk under den där partiledardebatten! Miljöpartiet gick
till val på nerväxt och plastbantning, vänsterpartiet på mellanförskapets
risker, men kristdemokraterna höll ovanligt låg profil när det gäller
moralfrågor som till exempel icke-binäritet. Folkpartiets Jan Björklund är
mästare i normcore, och kan använda sin stabila utstrålning som selfie-pinne.
Decemberuppgörelsen kom som en politisk krislåda och majoriteten av
partierna kunde parkera bussen. Kan en nettokrati eller trafikmaktordning förändra
det demokratiska statsskicket i vårt land? Väntar nu Sjöstedt och Karlsson
ivrigt på sms-anställningar? Och lever drömmen om det rödgrönrosa?
Nu är den teckenmässiga digitala valutan i stort sett slut för min del,
och nu får en väl hoppas på lite kringis så det finns tid att yoloa. Jag hoppas
iallafall på ett år utan rasifiering, men det har ni väl redan uppmärksammat. Och
kanske blir detta året då jag dyker upp i en eller annan tvodd.
Karin Långström Vinge
Hiss: Sekelsiffror! Att vara född förra århundradet ger en viss pondus.
Diss: Måste invandrare pultvätta sina jobbansökningar för att bli
anställda?
Tänk en gång till
Reaktionerna mot de hungerstrejkande migranterna på bussen utanför Östersund är kraftfulla. I tidningarnas kommentarsfält flödar irritationen och ilskan över dessa "otacksamma" varelser som borde skickas tillbaka till hemländerna med omedelbar verkan.
Visst är det "bättre" i den jämtländska skogen än i ett lerigt läger i Jordanien. Visst får de tak över huvudet och mat. Men tänk. Det är inte människor som du och jag som sitter där, vars största problem kanske är att midjemåttet nog bör minska något de kommande månaderna.
Det handlar om människor med traumatiska upplevelser i ryggsäcken. Människor som flytt för sina liv. Människor som sett sina familjemedlemmar mördas. Som levt med alldeles för höga adrenalinnivåer i kroppen alltför länge. Nerverna är slut, tålamodet är borta sedan länge och många av dom undrar om det överhuvudtaget finns något att leva för. Flera har skador efter tortyr.
Att förvänta sig att dessa människor på en gång ska känna tacksamhet är grymt och omänskligt, liksom att förvänta sig att de förstår de eventuella politiska konsekvenserna av detta.
Vad de hört om Sverige har de inte läst på Migrationsverkets hemsida. De vet bara att det finns demokrati och säkerhet i Sverige och att det redan finns landsmän bosatta där som en kan ty sig till.
Människosmugglarna bidrar med positiv information, men dumpar sin last utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö. Vad som sen händer, är de flesta helt ovetandes om.
Det sägs att Sverige är ett generöst land när det gäller flyktingmottagning. Det stämmer,så tillvida att vi ger permanent uppehållstillstånd till syrier. Alla har rätt att söka asyl, vilket är en mänsklig rättighet och inte något Sverige bör berömma sig av.Det är, så att säga, självklart.
Men vägen hit är mer än svår, långt värre än farlig. Det handlar om att betala mycket pengar,och det handlar om att kanske inte överleva.
Så hamnar de på en buss, femton timmars resväg innan de stannar utanför Grytans flyktingförläggning.Ingen lugn och ro för stressade själar. Vägglössen trivs dock.
Vägen till jobb och bostad är förfärande lång och det krävs mycket tålamod att stå ut under tiden. Asylboenden som skulle vara tillfälliga blir nu hem i flera månader, upp till år. En del blir så institutionaliserade att de inte vill lämna asylboendet även om de får möjlighet.
Jag har hört berättas att barnen som bor på asylboende somnar under lektionerna därför att de inte kan sova en hel natt utan att vakna av brandlarm, mardrömmar och ångestskrik från sig själva och andra. Och det är knappast lugnt kl 8 då de flesta barn bör gå och lägga sig.
Vittnesmålen om missförhållanden blir fler och fler. Det handlar inte om att migranter är bortskämda. Det handlar om människovärde, att det krävs mer än utfodring och stallplats för att vara en människa. Isoleringen är ett känt problemområde. Att inte komma någonstans, att internetuppkopplingen ständigt strular, vägglöss, sysslolöshet och oro för vänner och anhöriga.
Handläggningstiderna på Migrationsverket behöver kortas. Bostäder behöver byggas. Arbetsförmedlingen behöver få utökade resurser. SFI måste sättas in tidigare. Ersättningsnivåerna måste höjas. De är människor - inte boskap som ska bussas runt.
Röda Korset har identifierat fler problemområden.
Magnus skriver bra:
DN
DN
Intresserad av frågorna? Läs Asylnytt!
Oerhört bra skrivet av Lotta Gröning!
Visst är det "bättre" i den jämtländska skogen än i ett lerigt läger i Jordanien. Visst får de tak över huvudet och mat. Men tänk. Det är inte människor som du och jag som sitter där, vars största problem kanske är att midjemåttet nog bör minska något de kommande månaderna.
Det handlar om människor med traumatiska upplevelser i ryggsäcken. Människor som flytt för sina liv. Människor som sett sina familjemedlemmar mördas. Som levt med alldeles för höga adrenalinnivåer i kroppen alltför länge. Nerverna är slut, tålamodet är borta sedan länge och många av dom undrar om det överhuvudtaget finns något att leva för. Flera har skador efter tortyr.
Att förvänta sig att dessa människor på en gång ska känna tacksamhet är grymt och omänskligt, liksom att förvänta sig att de förstår de eventuella politiska konsekvenserna av detta.
Människosmugglarna bidrar med positiv information, men dumpar sin last utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö. Vad som sen händer, är de flesta helt ovetandes om.
Det sägs att Sverige är ett generöst land när det gäller flyktingmottagning. Det stämmer,så tillvida att vi ger permanent uppehållstillstånd till syrier. Alla har rätt att söka asyl, vilket är en mänsklig rättighet och inte något Sverige bör berömma sig av.Det är, så att säga, självklart.
Men vägen hit är mer än svår, långt värre än farlig. Det handlar om att betala mycket pengar,och det handlar om att kanske inte överleva.
Så hamnar de på en buss, femton timmars resväg innan de stannar utanför Grytans flyktingförläggning.Ingen lugn och ro för stressade själar. Vägglössen trivs dock.
Vägen till jobb och bostad är förfärande lång och det krävs mycket tålamod att stå ut under tiden. Asylboenden som skulle vara tillfälliga blir nu hem i flera månader, upp till år. En del blir så institutionaliserade att de inte vill lämna asylboendet även om de får möjlighet.
Jag har hört berättas att barnen som bor på asylboende somnar under lektionerna därför att de inte kan sova en hel natt utan att vakna av brandlarm, mardrömmar och ångestskrik från sig själva och andra. Och det är knappast lugnt kl 8 då de flesta barn bör gå och lägga sig.Vittnesmålen om missförhållanden blir fler och fler. Det handlar inte om att migranter är bortskämda. Det handlar om människovärde, att det krävs mer än utfodring och stallplats för att vara en människa. Isoleringen är ett känt problemområde. Att inte komma någonstans, att internetuppkopplingen ständigt strular, vägglöss, sysslolöshet och oro för vänner och anhöriga.
Handläggningstiderna på Migrationsverket behöver kortas. Bostäder behöver byggas. Arbetsförmedlingen behöver få utökade resurser. SFI måste sättas in tidigare. Ersättningsnivåerna måste höjas. De är människor - inte boskap som ska bussas runt.
Röda Korset har identifierat fler problemområden.
Magnus skriver bra:
Den svenska integrationspolitiken fungerar inte. Det vet de flesta. Flyktingmottagning och integration är problemområden. Nu har den frågan blivit aktuell eftersom flyktingar börjat protestera. Medan tid är. Innan de blivit isolerade. För att komma in i samhället behöver man ett jobb. För att få jobb behöver man kompetens och kontakter. Ingetdera utvecklas av isolering.
Konstigt nog verkar många inte begripa det. Jag är föga imponerad av de människor som nu börjat diskutera frågan. Främst för att de inte diskuterar själva problemet (integration och flyktingmottagning), utan istället fokuserar på om flyktingarna i Grytan beter sig som bortskämda primadonnor eller ej, eller om det är fel på flyktingförläggningen. Ingetdera är problemet!
Problemet är att flyktingar placeras där det finns plats, utan en tanke på vad som ska hända med dem sedan om de får uppehållstillstånd. Detta utan en tanke på var jobben finns. Eller vilka jobb som är aktuella. Inte heller diskuteras var flyktingmottagandet behöver byggas ut, eller hur vi gör för att flyktingarna inte ska tappa kunskaper och kompetens under väntetiden. Flyktingpolitiken har blivit regionalpolitik där det blivit viktigare att generera pengar och arbetstillfällen i glesbygden genom att betala för flyktingmottagning där, istället för att låta behoven styra flyktingmottagningen.
Så, vi kan väl tänka en gång till. Om det hade varit jag - hur hade jag reagerat? 'DN
DN
Intresserad av frågorna? Läs Asylnytt!
Oerhört bra skrivet av Lotta Gröning!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)